– Planering och smidighet. En väl förberedd patient återhämtar sig bättre och snabbare säger doktor Mats Molt, verksamhetschef på ortopeden i Hässleholm.
Vi hälsas välkomna till operationsavdelningen av undersköterskan Kjell Pantzar. Han är helt klädd i grönt och har en heltäckande luva som påminner om en riddares huvudbonad med krage utöver axlarna.
– Ni ska byta om. Det enda ni får behålla av era egna kläder är underkläderna. Här finns byxor, bussarong, tofflor, luva och munskydd, säger Kjell och förklarar att hygienen inne på operation är extremt noggrann. Inne i operationssalarna finns det boxar i taken där ren luft rasar ner över patienten på operationsbordet.

Operatören och dennes assistent som finns närmast patienten har oftast en hjälm med visir och heltäckande klädnad för att inga bakterier ska komma i kontakt med patientens operationssår.
Genom ett fönster ser vi att en kirurg har frilagt patientens utslitna höft. Lårbenshalsen sågas av så att lårbenshuvudet kan avlägsnas. När det är gjort jämnas ledpannan i bäckenbenet till så att den konstgjorda ledskålen kan fästas in.

Under tiden förbereder sig docent Sören Toksvig-Larsen inför nästa operation. Ett knä där lederna förstörts av artros ska bytas ut mot en ledprotes. Doktor Toksvig-Larsen ägnar sig åt både forskning och kirurgi.
– Jag tycker om kombinationen. På något sätt hade det blivit konstigt att bara forska. Det är där inne i operationssalen som jag kan utveckla min tankar som i sin tur kan leda till utveckling av allt från att minska riskerna för patienterna till att korta vårdköerna och förbättra smärtbehandlingen. Det ena befruktar det andra, tycker Sören.

Sören opererar både knän och höfter men forskar mest kring knän.
– Som ung kirurg tyckte jag att knän var det tråkigaste som fanns, men idag är det just knän som fascinerar mig mest. Här i Hässleholm har vi så stora volymer operationer att bra forskning är möjlig. Man behöver många olika fall för att kunna se ett mönster och samtidigt blir vi operatörer mer erfarna och duktigare ju fler operationer vi utför. Jag tror att vi skulle kunna klara ännu större volymer med rätt resurser, säger Sören och berättar att han aldrig bara ser ett knä eller en höft utan alltid ser till hela patienten när han opererar.
Under just den här dagen ska doktor Toksvig-Larsen hinna med sex operationer. På ett år genomför han 300 operationer per år. Det kan jämföras med andra sjukhus där en kirurg kanske gör tio ledoperationer om året.
– Det hinner jag eftersom allt omkring operationen flyter så smidigt som möjligt. Operationen tar den tid den tar, men det är i förberedelserna innan och i eftervården som hemligheten ligger, säger han och avslutar den noggranna tvätten upp till armbågarna.

Uppe på ortopedmottagningen har Britta Lennholm just anlänt för att förbereda sig på att operera sitt andra knä. Under ett och samma tillfälle får Britta träffa sjuksköterska, ortoped, och narkosläkare.
– Vår ambition är att våra patienter ska få gjort alla undersökningar vid ett och samma mottagningstillfälle. Idag klarar vi detta för var tredje patient, men vi jobbar på att bli ännu bättre. Vi hinner med kring 6000 operationer om året och har en väntetid på mellan sex och åtta veckor trots att riksdagen säger att det räcker med tolv veckor. Vår erfarenhet är att det är en lagom takt. Drar vi ned till fyra veckor är det fler patienter som bokar av och känner att de inte hinner med mentalt. Vi får inte glömma att många är äldre, säger Mats.
Ortopeden Lotta Nihlén-Hansson känner igenom stabiliteten och rörligheten i Brittas onda knä.
– Jag ska opereras i januari och känner mig helt trygg. Det högra knäet blev smärtfritt efter operationen. Nu är brosket så dåligt i vänster knä att ben ligger mot ben och då gör det ont även om jag har knäet i vila, berättar Britta och Lotta förklarar att artros inte går att bota däremot kan man lindra och bromsa besvären. Men när patienten har värk även i vila återstår bara knäledsoperation där leden i knäet ersätts med en protes.

Både vid första besöket och ett år efter operationen får patienterna svara på frågor om hur de mår och hur de ser på vårdkvaliteten.
– Det positiva och mest fascinerande är att vi ser i enkäterna att många patienter återställs till i stort sätt normal livskvalitet. Vårt motto är "bara lite bättre än alla andra". Det räcker, säger Mats Molt med glimten i ögat och stolthet i rösten.