– Projektarbetet knyter ihop utbildningen. Vi har försökt göra det så företagsanpassat som det går, säger Bo Persson, samordnare för yrkeshögskoleutbildningarna.

– Det är budget, projektledning och teknikinnehåll, så nära verkligheten man kan komma, säger andraårseleven Patrik Liljedahl.
I utställningshallen kan man se resultatet av automationselevernas examensarbeten.
Arbetena har redovisats för ett antal företag.
– De har blivit positivt överraskade av elevernas kunskap, säger Gunilla Rosén-Blomqvist, som hållit i projektarbetena från skolan sida.
Hon berättar att många av eleverna fått antingen praktikplats eller anställning på dessa företag.

Ett företag utsåg ett projekt som det tyckte var bäst. Valet föll på ett tärningskastningsspel, där spelaren satsar marker och en robot och en kamera avgör om man vunnit.
– Det känns bra att få lön för mödan, säger Fredrik Persson.
Från idén om ett tärningsspel står de nu sju veckor senare med sin färdiga produkt.
Kollegan Tobias Jeppsson tycker det har varit en stor utmaning och mycket jobb.

– Det var nytt för skolan och nytt för oss. Vi fick bestämma helt hur det skulle se ut. Det var mycket att tänka på med tekniken.
Killarna spår en ljusnare arbetsmarknad än för de som gick ut förra sommaren.
– Det finns väldigt mycket robotar i den svenska industrin, säger Fredrik Persson.
Ann Johansson är en av få tjejer som pluggar på skolan och önskar att fler skulle söka sig dit.
– Det är aldrig fel med mixning på arbetsplatserna. Men man väljer vad man ska bli på högstadiet. Det är en känslig period då många känner press från omgivningen.
Automation används mer och mer i nya "smarta" hus, exempelvis till belysningsstyrning.
Utvecklingen tycks gå mot en mindre industribetonad bransch. Kanske kan det göra könens intresse för området mer jämlikt.