Trots uppväxten i Skåne, bland annat på en gård utanför Genarp, hörs det fortfarande att Anna-Mia Barwe är född i Stockholm.
– Jag pratar inte skånska, har aldrig gjort, det är det som är så kul. Men det gick jättefint att sjunga på skånska när jag vågade prova.

Det har lett till en del komiska situationer, eftersom hon trots allt är mest känd för sin skånska sång.
– Det har ringt många konstiga människor som vill bevara Skåne skånskt och så där, och som blivit väldigt förvånade när jag svarat. "Jag vill prata med Anna-Mia" säger de. När jag svarar "Det är jag" blir det alldeles knäpptyst.
Anekdoten följs av ett av samtalets många skratt. Humorn bjuder hon gärna på även på scen, i alla fall när hon sjunger jazz på skånska.
– Jag brukar snacka lite om min uppväxt på landet, om hur jag blir jagad av baggar, eller gäss.

Annars blir det en blandad jazzrepertoar på kulturhuset, med både skånsk jazz, bandets egna material och en del favoritstandards av bland andra Hoagy Carmichael.
Den skånska jazzen började när Anna-Mia Barwe och Sven Bjerstedt gjorde revy ihop i Malmö. En dag kom Sven med en översättning av Erroll Garners jazzstandard "Misty".
– Han hade fått någon idé och tyckte det var så roligt med katten uppe i ett träd som blev en "kise i ett trä".

Men Anna-Mia tyckte att revy och jazzspelningar var två helt olika saker och visste inte riktigt vad hon skulle göra med den skånska jazzen. Det gick ungefär ett år innan hon vågade prova idén offentligt, på en spelning i Malmö.
– Jag fick ett fantastiskt mottagande, folk ställde sig upp och var helt lyriska. Jag kände att vi måste gå vidare med det här, så det gjorde vi.

Den första skivan med jazz översatt till skånska har dock ännu inte fått någon uppföljare.
– Det är rätt mycket jobb, allt måste bli godkänt. Jag var också lite tveksam inför att hamna i ett fack, och ska man göra en uppföljare ska den vara snäppet bättre än den första, tycker jag. Men det finns material, så det kommer.

Den skånska jazzen håller på att sprida sig och även vinna en yngre publik. Den är jättepopulär i Danmark och nu väntar spelningar både på Köpenhamns jazzfestival, för andra året i rad, och i Göteborg.
– Jazz po skånska drar till och med icke-jazzlyssnare. Jag försöker sprida den till hela Sverige.
Och texterna står i centrum. I första hand beskriver Anna-Mia sig som texttolkare.
– Jag försöker att förmedla och tolka texten, det tycker jag är väldigt viktigt. Den är olika för varje person som sjunger, det är samma sak som en skådespelare som tolkar ett manus. Texterna ska kännas i hjärtat, det får inte vara slentrian, utan ska nå fram.
De andra i bandet är Sven Bjerstedt, piano och översättning, Per Ekman, bas, och Jerker Heikenskjöld, trummor. Det är ett rutinerat gäng som spelat tillsammans sedan 1988.
– Det är kul, vi kan spela i sömnen och det händer ändå nya grejer. Alla spelar med andra orkestrar så vi sliter inte ut bandet. Det tänder till när vi ses.

Gästar gör Natan Belan med sin vibrafon.
Anna-Mia Barwe har tidigare spelat i kulturhuset med Jan Sigurd men tror att det är första gången hennes band kommer till Hässleholm.
– Det ska bli väldigt roligt, jag ser verkligen fram emot det.
Spelningen i Blå salongen klockan 19.30 den 26 april markerar avslutningen på Hässleholms jazzklubbs vårsäsong.