Nordöststra Skåne har haft en liten men stadig population av lodjur. Nu är den nästan borta. Sändare på djuren har tystnat, några lodjur är spårlöst försvunna. Natur- och viltvårdare söker en förklaring.
– Det kan finnas massor av olika anledningar till att det har blivit så här. Jag kan i dag inte se något entydigt svar på vart lodjuren tagit vägen, säger Per Risberg på Naturvårdsverket.
Det är Naturvårdsverket som delegerar till länsstyrelserna i berörda län hur stor licensjakt respektive skyddsjakt på lodjur som får bedrivas.
Hur ser det då ut med jakt på lodjur framöver?
– I det läge som har uppkommit är licensjakt knappast något alternativ framöver.
Per Risberg dementerar också uppgifter om att tillgången på lodjur i det södra förvaltningsområdet är så god att stammen i nordöstra Skåne per automatik skulle fyllas på igen. Så är det inte.
– Lodjursstammen i söder är svag. Ökningen har skett ganska långsamt, förklarar han.

Per Risberg spekulerar över den situation som uppkommit. Men han kan inte peka ut någon enskild anledning som huvudorsaken.
– Självfallet kan slumpen spela in. Vi pratar om trafikolyckor, djur kan bli sjuka. När stammen är så pass liten märks sådant mycket påtagligt.
Finns det något som pekar på illegal jakt?
– Det är naturligt att frågan kommer upp. Givetvis kan det vara så, men just nu kan jag inte se något som talar för detta.
Per Risberg påpekar också att lodjuren kan röra sig över stora områden.
– När vi kontrollerar ett viltbestånd ser vi inte till länsgränser. Det södra förvaltningsområdet sträcker sig ända upp till Mälardalen.

Med detta vill han säga, att en del av de aktuella skånska lodjuren helt enkelt kan ha utvandrat.
Att beståndet av lodjur är betydligt rikare i mellersta och norra Sverige är också något av en gåta. Det saknas egentligen anledning till detta förhållande.
– Ja, det finns gott om bytesdjur i söder. Möjligtvis kan det handla om terrängförhållanden, funderar Per Risberg.
I Naturvårdsverkets rapport inför 2011 slås det fast, att lodjursstammen i söder varken når upp till önskade läns- eller områdesnivåer.
En svag stam har nu blivit ännu svagare – därför ser man allvarligt på frågan.