– Vi har gått från standardmjölk till dunkmjölk, berättar Marija Kogler Johnsson, ansvarig chef på Lärkan.
Fördelen är, säger hon, att i vanlig mjölk är fettkulorna sönderslagna. Enligt undersökningar att med sådan mjölk sätter sig fettet i kärlväggarna berättar hon. Fett i sig, det är hon inte rädd för.
– Fett behövs för barn som växer. Det finns studier som visar att för lite fett i kosten kan få negativa konsekvenser. Dock i lagom mängder, slår hon fast.

På Montessoriskolan finns inga processade produkter och lättmargarinet lyser med sin frånvaro. Livsmedelsverkets rekommendationer följs inte, de snarare bryts.
– Det är inga konstigheter, vanlig husmanskost med rena produkter utan tillsatser. Inga lightprodukter, säger hon.
– Det är inte fettet vi blir tjocka av utan sockret, de snabba kolhydraterna och tillsatserna.

Hon är kritisk till att kommunen hellre väljer produkter med tillsatser i än väljer det fetare, men renare alternativen.
– Det må vara väldigt lite tillsatser i maten men under ett liv blir det till slut mängder i kroppen. Om jag tar ett paket margarin och ställer i kylen kommer jag kunna äta det om 15 år. Då är frågan hur kroppen bryter ner något som håller så länge?
– Jag följer själv vår policy och mår bra. Nyckelorden är: så lite klåfingrigt mixtrande som möjligt.
Hur kan kostsamordnaren och du komma fram till så olika slutsatser?
– Hon kan inte gå emot en myndighet, då får hon sparken. Men även livsmedelsverket har påbörjat en diskussion om fettet så vi får se.
Och hon har ett starkt stöd bland föräldrarna som väljer Lärkan.
– Jag kan nog säga att 50 procent av föräldrarna som söker sig till oss gör det för vår matpolicy.