- En helt avgörande fråga är naturligtvis efterträdare till Håkan Juholt, partiet ska ha en ordförande, säger Stefan Löfven på väg in till verkställande utskottets möte i Socialdemokraternas partihögkvarter, ett möte som börjar klockan 14.30.

Men på frågan om han själv kan tänka sig att ta över blir svaret
nekande:
- Det är inte aktuellt.
Han poängterar att det är processen som nu ska diskuteras, framför allt hur
öppen den ska vara.
- Jag förstår er nyfikenhet.

Inte heller Veronica Palm säger sig vilja kandidera till partiledarposten.

Den här gången kommer det att bli en öppnare process inom S när den nya partiordföranden efter Håkan Juholt utses, tror s-kännaren och författaren Christer Isaksson.
- Man kan inte ha en dold process igen, då är det kört. Då blir svenska folket förbannade och partiets väljare också, säger Isaksson.

Samtidigt befarar han att socialdemokratin fortfarande inte är mogen för en helt öppen process som till exempel när Vänsterpartiet och Centerpartiet nyligen utsåg partiledare. Då stod en rad kandidater mot varandra, reste runt i landet och propagerade för att bli valda.

- De måste göra någonting och många socialdemokrater ser att det finns stora fördelar, det väcker intresse för partiet, politiken och för personerna. Så långt kanske man inte vågar gå men jag tror att det kan bli ett mellanting, där man åtminstone talar om vilka som är kandidater.

Arbetarkommunerna kan också få rösta och de resultaten skulle kunna bli offentliga. Däremot tror Isaksson inte att kandidaterna får debattera öppet med varandra.

- Då är risken att sprickorna syns, det blir lätt för motståndare och media att markera skillnaderna och kanske säga att det är tre olika partier som nu huserar inom samma parti. Jag tror att det bara skulle vara en fördel men många inom socialdemokraterna är rädda för detta.

Christer Isaksson bedömer att det är ganska troligt att Carin Jämtin blir den tillförordnade partiledaren som får styra partiet tills en ordinarie ordförande kan tillsättas av kongressen.
- Det skulle inte förvåna mig men en person som höjt sina aktier ordentligt de senaste dagarna är ju också Sven-Erik Österberg, säger Isaksson.

Men vem kommer att bli ny partiordförande när röken så småningom skingras? Christer Isaksson tror på Mikael Damberg, men nämner även andra möjliga efterträdare.
- Kandidaterna som växer fram nu är Micke Damberg, Sven-Erik Österberg, Lena Sommestad och några outsiders som Pär Nuder och Carin Jämtin. Och framåt 2013 så tror jag att det blir klart och att det blir Micke Damberg, om det blir en öppen process.
- Men förutsättningen för mitt resonemang är att man kan bygga broar mellan olika delar av socialdemokratin. Det kan man göra i en öppen process och då framstår Micke Damberg som ett framtidsnamn.

Thomas Bodström är däremot knappast ett sannolikt namn som framtida partiordförande, tror Isaksson. Bodström har inte tillräckligt stark ställning inom partiet.
- Ska man vara elak kan man säga att om alla 40-åriga kvinnor fick bestämma skulle han bli ordförande. Men jag tror inte att han har det politiska djup som krävs och jag ifrågasätter hans lojalitet. Snarare är Pär Nuder på ingång, han har trovärdighet, han är politiskt smart och har skaffat sig andra erfarenheter.

En av de viktiga frågorna för Socialdemokraterna är om en ny ordförande ska tillsättas på en extrainkallad kongress eller om valet ska vänta fram till den ordinarie kongressen 2013. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap på Göteborgs Universitet, bedömer att det är viktigt att ganska snabbt tillsätta en ny ordinarie ordförande som kan staka ut partiets framtida politik.

- Jag tror att det vore väldigt illa att vänta ända till den ordinarie
kongressen 2013. Man behöver diskutera de politiska frågorna väldigt snart, partiet har varit splittrat men också vacklat och haft en vaghet i flera grundläggande frågor. Då bör man ha en partiledare som leder det arbetet och kan göra det med legitimitet. Och den legitimiteten har man inte med en tillfällig partiledare, säger Hinnfors.

Hinnfors tror inte heller att Håkan Juholt är förverkad inom partiet trots att hans period som partiledare inte blev någon succé.
- Han avgick inte som riksdagsledamot och han har ändå visat att han är en person som brinner för partiet. Han tog ansvar för partiet genom att avgå och han har visat en väldig fighting spirit. Så jag tror att han kommer att fortsätta i någon sorts viktig ställning inom partiet, säger Hinnfors.