... och de nominerade är

För frilansjournalisten och författaren Per Erik Tell, känd lokalradioröst under många år, kom nomineringen som en plötslig kolibri på en buenosairisk terrass. Överraskad och hedrad att finnas med bland stasispioner, Ottar och svensk handelspolitik.

Tidningen träffar Per Erik på biblioteket i staden som under många år var hans hemvist. År 2000 lämnade han radiostudion för att förverkliga drömmar om författarskap. Det har blivit både kriminalromaner, musikerbiografi och en historisk bok om svenskamerikaner och en mängd frilansuppdrag sedan dess.
Den nominerade boken "Den falske ingenjören och andra svenska spår i Argentina" kom inte till helt av en slump.

– Året när min son Hjalmar tog studentexamen beslöt vi två oss för att göra ett längre besök i Argentina. Han för att fundera på framtiden och jag för tango, vin och kvinnor, berättar han, men säger att det sistnämnda bara var en fasad han nämnde för sina bekanta.
Per Erik hade en baktanke, och det var en bok om svenskars öden i Argentina. Han hade tidigare skrivit reseberättelser om svenskamerikaner i boken Lost Spring. Nu ville han skriva om svenskargentinier, både reseberättelse, historia och dokumentär i ett.

Buenos Aires blev basen. Datorn hans skrivbok. När han och sonen inte var ute på utflykter, eller när sonen arbetade tillfälligt på ett callcenter, passade Per Erik på att söka information om svenskar som gjort sig kända och ökända i det stora landet.
En källa var den svenska klubben som ligger vid den svenska ambassaden på Calle Tacuarí 147 i Buenos Aires. Hit gick Per Erik när magen skrek efter kåldolmar och lingonsylt. Här firade han och sonen Hjalmar jul.
– Här finns också ett stort bibliotek som jag använde flitigt, berättar Per Erik.

Där svenskar finns naturligtvis också skåningar. På klubben var Kristianstadsbon Clas Henriksson ordförande.
Per Erik berättar hur han vid flera tillfällen stötte på skåningar i landet. Både sådana som arbetade i landet på något av de många svenska företag som finns där. Eller turister. Vid ett tillfälle när han bodde i ett känt konstnärskvarter i staden dök flera hässleholmare upp och sonen träffade också studiekamrater på sitt arbete.
I sin bok berättar han om flera personer i landet med svenska spår. Exempelvis om ingenjören som byggt höghusen på Torre Malmö i Cordoba eller Andino Gran som hade president Juan Péron till gudfar.
– Efter ett besök i Chile kom jag in i Patagonien där jag efter ett telefonsamtal fick löfte att besöka Andino Gran, något jag såg fram emot.

Efter en lång taxitur ut till farmen, med en oerhört nyfiken taxichaufför som berättade att all mark de körde förbi under flera mil ägdes av Andino Gran, blev det dock tvärstopp.
Mannen som bjudit in honom vägrade plötsligt att prata. Fastän Per Erik försökte övertyga honom fick han bara svaret att "jag berättar inte någonting". Men eftersom Per Erik läst om Andino Gran på en hemsida, fick det bli från den som uppgifter hämtades. Andino själv ville ju inte prata.

Så Per Erik fick lämna farmen utan uträttat ärende, och när han skulle öppna hemsidan om Andino var den plötsligt borttagen.
– Men jag lyckades ändå med att spåra historien, tillägger Per Erik.
Den och ett 20-tal historier till om hur några svenskar påverkat detta land, finns att läsa i boken "Den falske ingenjören".

Innan det är dags för Per Erik att gå till jobbet (han är domare för Radio Kristianstad i Vi-i-femman) berättar han att han har en ny historiebok på gång. Men denna gång handlar det om skånsk historia från A till Ö. Den kommer ut i sommar och är illustrerad av Börje Berglund.
Några längre resor har Per Erik inte inplanerade just nu. Långa resor kräver en god ekonomi och det måste han först jobba ihop.

Istället pendlar han mest mellan sin bostad i Ystad och jobbet i Kristianstad. Eller långpendlar till sin särbo i Göteborg.
Men alla resor kan bli historier. Hans Kawasakitur från Ystad till Haparanda, som vi kunde höra om i radion förra sommaren, har blivit en web-berättelse. Så nästa resa han företar sig kan bli en ny bok.