600 region-, landstings- och kommunpolitiker samlas för att dryfta såväl interna som externa spörsmål. Till skillnad från förra årets kommundagar i Linköping lär det inte tisslas, tasslas och undras när partiledaren ska avgå.
Nu leds Centerpartiet av Annie Lööf som trots att hon valdes för bara fyra månader sedan har fått se två ännu färskare partiledare äntra scenen. Denna gång lär korridorsnacket handla om hur partiledaren klarat sig så här långt.
Det genomgående omdömet från de mest aktiva partigängarna lär vara positivt. Lööf har ett grundmurat förtroende i sitt parti vilket inte minst manifesterades av det starka stöd hon uppnådde i kampen om partiledarposten. Mandatet i kombination med hur situationen såg ut när Maud Olofsson lämnade över stafettpinnen gör att Lööf inte behöver leverera opinionsframgångar på en gång. Så att den initiala lilla Lööfeffekten har klingat av bekymrar nog inte centerpartisterna.
Däremot hade det varit önskvärt med en offensivare Lööf. Hennes fyra första månader som partiledare har inte bjudit på några tabbar men inte heller några toppinsatser.
Att hon inte hunnit leverera som näringsminister är inte så förvånande. Hon har ännu inte varit med i någon budgetmangling där reformer spikas och pengar fördelas.
Som partiledare har hon dock varit för mån om att vara hela sitt parti till lags. Nästan som om hon tror att hon behöver ena partiet efter en uppslitande partiledarstrid trots att hon valdes med det starkaste mandatet en centerledare någonsin valts med.
Det är dags för Lööf att nyttja det mandat hon fått av sina medlemmar. Hon bör gå på offensiven och profilera sitt parti även om allt inte blir regeringspolitik. Och även om alla centerpartister inte kommer att dela uppfattningen som förs fram.