Och visst, i säsongens elfte timme svarade Röke IBK för en minievulution. Med en hysterisk kraftutmätning vände laget 2-6-underläge till hela 8-6 på och visade inte minst för sig själva att kontraktet fortfarande går att rädda.
Inför fredagens möte med mittenlaget Höllviken hade Röke blott en seger på 14 matcher och riskerade att sågas av fullständigt i tabellen. Inledningsvis lyste också frustrationen igenom tydligt. Ett taggat hemmalag öppnade visserligen bäst och tog ledningen efter 5.45 i den första perioden genom en målvaktsretur av Niklas Larsson, men därefter tappades fokus.

Höllviken hade sex minuter senare sprintat ifrån till en 3-1-ledning och Röke-spelarna började känna sig uppenbart stressade.
Hopplösa sologenombrott varvades med utsiktslösa distansskott och inte ens Jimmy Lagerkvists fina 2-3-reducering ur snäv vinkel spred något lugn. Bortalaget svarade snabbt och i första periodens slutminuter schabblade hemmaspelarna grovt med två snabba mål i nacken som straff.

Periodsiffran 2-5 var inte talande för matchbilden, men väl för ett hemmalag som tvekade och bjöd på flera individuella misstag. Matchens kanske bäste spelare Filip Pålsson fick ett raseriutbrott efter sin tabbe och gick lös på inredningen, men kom att fatta nytt behövligt mod i pausen.
I den andra perioden flyttade IBK Röke upp positionerna avsevärt, forecheckade flera meter högre upp i banan, och det gav en ny matchbild. Visserligen bombade Hölleviken in 2-6 i numerärt överläge efter drygt halva perioden, men därefter inleddes jakten på upprättelse.
Och vilken upprättelse sedan!

Med vilja och hjärta forcerade hemmalaget in två mål innan den andra periodpausen. Den tredje perioden var inte bara Rökes viktigaste på säsongen, utan också den tveklöst bästa. Med inställning, attityd och, det ska erkännas - något svagt målvaktsspel från Höllviken, vändes matchen fullständigt.
Emil Martinsson gjorde sitt andra mål för kvällen 3.27 in i sista perioden genom ett distansskott i klykan och då började det lysa ordentligt svart i hemmaspelarnas ögon.  Röke fortsatte att pressa och sprang kopiöst med blott två femmor som varvade.

Matchhjältens roll spelades av Joakim Larsson som med sitt helhjärtade, men ibland något vårdslösa, springade orsakat två utvisningar (som båda resulterade i baklängesmål) tidigare i matchen. Revanschmålen 6-6 och 7-6 kom i snabb följd 7.09 och 8.46 i den tredje perioden. Men inte nog med det. Röke fortsatte i samma anda, och det var först efter Robin Turessons drömmål till 8-6, brytning, genombrott och dragskott i krysset, som laget intog full försvarsställning.
– Vi tappade en 4-2-ledning med fem minuter kvar nyligen så vi var verkligen inte säkra på seger, men idag skulle vi bara ha tre poäng, sa Joakim Larsson.
Höllviken reducerade med drygt fyra minuter kvar av matchen, men kom sedan aldrig riktigt nära, mycket tack vare målvakten Viktor Svendsens utmärkta kommunikation med resten av laget. När slutsignalen ljöd utbröt ett primalskri hos Rökegänget.
Ett överlevnadsskri.
– Nu har vi kontakt med lagen ovanför oss och vi visade att det går. Att vi kunde visste vi, och tabellen ser faktiskt lite väl elak ut mot oss med tanke på att vi i nästan alla matcher hållit spelet uppe riktigt bra. Tyvärr är det för många uddamålsförluster som gjort läget så prekärt, sa Joakim Larsson.

Som nu blickar framåt med tillförsikt.
– I nästa match tar vi emot Sävjö, just det laget som säsongens största bottennapp (5-17-förlust) kom emot. Men då var då. Med samma inställning som idag ska vi ha bra chans i den matchen också!
Röke IBK har nu fem poäng upp till Lönsboda som är på ”rätt sida”.