Förvirrad 50 åring

I torsdags när vi var i full färd med att förbereda gille här på gården, stod vi och dividerade om vi skulle skulle ge oss på att slå upp det nyinköpta partytältet eller inte. Skulle dom mörka molnen ge oss ännu en skur eller vad. Nå, vi bestämde oss för att ge oss på tältresningen men jag kunde ändå inte låta bli att gå ner till bina och titta hur dom betedde sig. Jo det såg inte ut som det brukar för det var alldeles svart framför kuporna av bin och dom bokstavligen forsade in i kupan. Ställer man sig framför flustret, alltså ingången till kupan så blir man rent påflugen av bin. Ungefär som när en sävlig skåning kliver av perrongen på Stockhholms central och blir nersprungen av stressade storstadsbor. Man hinner helt enkelt inte undan. I en bikupa finns det bin med olika uppgifter. När dom föds börjar dom sin bana som am och städbi sen blir dom vaktbi som förhindrar att inga andra bin än just dom som tillhör detta samhälet inte kommer in och stjäl deras honung. Dom går av och an längs flustret och luktar på dom som kommer inflygande. Är det inte rätt lukt så åker dom ut utan diskussioner. När bin forsar in i kupan som dom gjorde denna gången så får till och med vakterna kliva åt sidan, annars blir dom helt mosade. Bina marcherar i 50 dubbla led in och då är det inte tid med några längre diskussioner. Vid denna tiden är det mer än100 000 tusen bin i varje samhälle och låt säga att kanske 30 000 bin är ute för att hämta nektar som ska in och bli honung. Så många bin som ska in samtidigt  så måste det ju bli trång på landningsbanan. Varför denna brådska tänkte jag och lät stoppa tältresningen.

Jag anade oväder på grund av binas beteende och jo då, regnet vräkte ner  en kvart senare. Ett kraftigt ösregn när bina är ute och flyger så regnar dom helt enkelt sönder. Vi fick skjuta på arbetet med tältet en timme och när solen tittade fram igen flög bina ut igen och vi fick upp vårt tält.

Tack vare mor och far och ett antal goa väner så blev det ett himla fint tält uppsatt och jag kunde fira 50 år.

I allt hastande med festen glömde jag att ta in en högdräktig sugga från betet och i morse hade hon mycker riktigt grisat invid ett stengärde, Där hon hade bädat en himla fin barnkammare och hon har nu 11 fina griskulltingar där ute. Vi får se hur vi gör med det för med det dåliga vädret som vi har nu så borde hon kanske in ett tag men jag kör nog ner med en grishydda till henne så kan få vara där hon själv valt att föda sina små liv. Jag bar ner foder och vatten till henne och allt såg bra ut i kväll. Jag återkommer i detta ärendet

Ta det lugnt där ute

  • Monica Mathiesen

    Ett stort grattis till halvseklet 😉
    Så ”mysigt” att hon fick föda ute och fixade det så bra. Tror att dessa kultingarna mår bra om de får fortstta sitt liv tomhus så kör du ner en hydda till dem. Det kommer antagligen att bli de starkaste och friskaste grisarna på hela gården 🙂