Varg igen

Hej på er i kylan.

Äntligen lite vinter. Denna kylan är verkligen efterlängtad för många lantbrukare. Marken fryser upp och itu, märks direkt på våren när vi börjar plöja. En hel massa bacillusker dör där ute. Både i jorden och i luften.

Vi passar på att hugga i skogen där det vanligtvis är blött. Vi har ett parti som vi hugger väldigt försiktigt i. Det är stora asper nu som åker ner. Upp mot metern i brösthöjd är en del. Vi hugger ju vanligtvis bara dom stora träden i all vår skog för att på så vis undvika kalhygge. I detta partiet är vi ännu restrektivare . Det är så många olika trädslag på detta området så jag har inte riktigt redat ut hur många det är ännu. Hittar vi ett nytt så lämnar vi plats åt det. Ett par vindfällen hade dock gått in på vår granne Unos  mark. Grannsämjan här är helt fantastiskt bra så det är bara att köra in på deras mark och hämta ut det.

Vi har väntad två vintrar med att hugga i denna skogen för det har inte varit fruset tillräckligt. Det är nästan ständigt blött där inne så det blir lätt spår om man kör vid fel tillfälle.

I morgon ska jag ta med ett par stora ” ekknudor” ut i granskogen. Det är ett par enormt stora, krokiga och fresiga ekstockar som jag lägger på strategiska ställen i granskogen. Det är bara ren granskog där så alltså ganska fattig och livlös mark. Lite lövförna där, så ska det väl bli fart på den biologiska mångfalden där också. Jo…det händer att jag tar granbitar med mig till ekskogen också.

Det är min fullständiga övertygelse att ju mer vi gynnar den biologiska mångfalden ju bättre är det för djur och natur. Och även för oss.

Nu är vargen på tapeten igen. Jakten på varg är lika laddat varje år. Det förbjuds och överklagas, om vart annat fram och tillbaka. Det är ju lätt att sitta i en lägenhet i storstan och trycka på gillaknappen när varganhängarna vill förbjuda all jakt. Det är en helt annan sak när tex bönder och renägare får sina djur uppätna av vargen. Jägarna tar ändå priset. Dom pratar om skyddsjakt. Jo gomidda yxskaft. När en varg visar sig för nära bebyggelsen ja då går jägarna man ur huse, tar på sig all utrustning dom bara kan få tag på. Ser ut som vandrande julgranar med gps, walkietalki, telefoner, dyraste kläder och bössor. Engagemanget är hur stort som helst. Det är annat när det gäller vildsvin. Då utfodrar man på vintrarna så att så många som möjligt överlever. Sen är det ett himla ojande hur svårt det är att jaga dom. Ja grisarna är listiga men hade det varit samma fart  på grisjakten som på vargjakten hade vi snart fått rätt på det problemet. Här kan vi verkligen prata om skyddsjakt. Under dom sista fem åren har vildsvinen kostat mig minst 75000 kr lågt räknat med uppätna skördar. Är det någon där ute som kan ge mig tips på hur vi ska får rätt på vildsvinsproblematiken så hör av er. Eller snarare jägarproblematiken…

Ta det lugnt där ute.