En helig vilodag!

Efter 9 dagar med träning och tävling var den äntligen här! Vilodagen!

Direkt efter Nordiska mästerskapen flögs vi in till Bosön och på 6 dagar har vi genomfört 9 hårda och kvalitativa träningspass. Träningen har gått bra för egen del men för varje dag blir kroppen lite trögare att starta. Som en gammal bil så går den inte alltid igång på första försöket (ibland får man nästan putta igång mig också haha).

Jag delar som sagt rum med Kristofer Johansson från Kungsbacka och Johan Euren. Dessa två herrar kom med ett tidigare flyg till bosön så när jag väl anlände hit så fanns det endast en överslaf kvar i rummet (som ni kan se på bilden). Vilket inte spelade någon större roll tyckte jag.. de första dagarna. Sen hände det tydligen något. För efter var dag som går och för varje träningspass som avverkas så känns det som att stegen upp till sängen blir lite brantare, lite vingligare, lite farligare och framförallt lite jobbigare att besegra.

Bild 2015-05-31 kl. 10.30

Man kan tycka att det känns märkligt att jag ena stunden slår volter och kastas runt på mattan för att i nästa stund överväga att sova på golvet då stegen känns allt för jobbig 🙂

Hur som helst.. Idag är det i alla fall vila. Om 9 dagar tar vi flyget till Baku och EM.

Avslutningsvis tänkte jag avsluta med ett förhoppningsvis stående inslag som kommer återkomma varje Söndag, (veckans ”tumme ner”: ingen bil stannade ;).

_MG_5473_Fotor

Tummen upp går till IFK Kristianstad som i söndags knep ett sjukt efterlängtat SM-guld i handboll, men framförallt går det till min egen fysio och massör Ingemar Gannby som även tar hand om handbollskillarna. Gannby syns längst till vänster på segerbilden. Igår sprangs det även Stockholm maraton här uppe. Även där hade Gannby en liten roll med i spelet. Iraniern Mohammad Jafar Moradi kontaktade vår förbundskapten Mohammad Babulfath innan loppet och frågade efter hjälp med tejpning av sina fötter. Gannby ställde som alltid upp och Iraniern slutade på en överraskade andra plats i tävlingen! Gannby är helt enkelt guld värd för mig och de andra killarna i landslaget och säkerligen i IFK också! 

3525523_2048_1169

 

Trevlig Söndag!

/Zakarias

Livet på anstalten..

Som jag nämt tidigare så befinner jag mig på Bosön där vi har vårt sista lägret innan EM.

Att ligga på träningsläger är något väldigt speciellt.. Vardagliga saker försvinner och ens vardag är ganska märklig. Det finns två olika infallsvinklar på hur man kan förklara hur livet på bosön ser ut.

Vinkel nr 1: OZ-style

Min rumskompis Johan Euren (OS:trea i London i 120 kg och den stora lunsen lägst till höger på bilden) har just nu fastnat i Fängelse-serien OZ (tv-serie från 1990-talet) och han slänger hela tiden ur sig olika liknelser mellan deras tillvaro i fängelset och våran.  Han påstår helt enkelt att vi lever som frivilligt fängslade. Vår dag startar med frukost.. Sen träning.. Lunch… Tillbaka till rummet för vila… Mellanmål… Träning igen.. Kvällsmat.. Tillbaka till rummet.. kvällsfika.. Sen blir det ”lockdown” och sömn.. Nästa dag, samma körschema.. Istället för insmugglat knark, hemmagjorda knivar och filar smygs det in en och annan chokladboll :).

Man lever som det klassisk uttrycket ”eat, train, sleep, repeat”. Fast vi har ju självklart försvenskat den till: ”eat, train, sleep, repeat, and of course fika in between”

Skärmavbild 2015-05-29 kl. 14.30.29

Vinkel nr 2: Vuxenkollo

Jag som är lite mer positivt än Johan gällande livet här ute kör lite mer på vinkel nr 2. Vi befinner oss alltså på Lidingö där vi är omringade av naturskön skog och juvligt vatten (se bild).. Vi jobbar 3-4 timmar om dagen.. Vi behöver inte laga mat.. Vi behöver inte städa.. Vi behöver inte tvätta.. Vi behöver inte handla.. Det ända vi behöver göra är att ta hand om oss själva. Johan klagar men samtidigt har han under 6 dagar hunnit se 3 säsonger av just serien OZ så så hemskt är det inte. Lördag hela veckan helt enkelt 🙂

Avslutningsvis ska jag vara lite seriös förtydliga att just träningen är alltid stenhård. Efter ett par dagar har man faktiskt ont i princip överallt. Leder och muskler värker, huden börjar ge vika och sår vill inte läka, stukade fingrar fungerar som smärtstillande mot ryggvärken 🙂 Man orkar faktiskt inte göra mycket mer än att träna, äta sen vila.. Motion är hälsosamt. Det vi håller på med att något helt annat 🙂 Men jag trivs verkligen..

flygbild-1215x470

Idag har vi haft pressträff inför EM och jag fick svara på ett par frågor från SVT och Radiosporten så håll utskick efter det! annars kanske jag kan lägga upp det här i efter hand..

Hej så länge

/Zakarias

Jag presenterar: Mig själv, utanför boxen!

Igår startades alltså denna sidan. NSK la då ut en presentationsfilm i samband med lanseringen. Jag själv hade lite svårt att hitta klippet så jag lägger även upp det här. Filmen visar lite brottningsklipp men det mesta är från olika träningsmoment. Många av övningarna är långt ifrån sånt som jag kör dagligen utan mer olika tester för att utmana sig själv.

Att lyckas fortsätta sin utveckling vid 29 års ålder tror jag handlar väldigt mycket om att ständigt utmana sig själv. Sätta sig själv i nya situationer för att hela tiden pressa sig mot nya nivåer. Detta är bra mycket svårare än vad man tror då man samtidigt måste bibehålla den absolut högsta kvalitén på sin träning.

här är ett 2 minuter långt smakprov på hur min träning ser ut samt på olika utmaningar jag utsatt mig för:

Hej så länge!

/Zakarias

Ett pressat första inlägg …

Tja!
Jag tänker att ett första inlägg på en blogg fungerar ungefär som ett ”första intryck”. Det vill säga att man har ungefär 30 sekunder på sig att fånga någons uppmärksamhet.

Så efter att ha funderat ett stund så känner jag helt enkelt att jag får starta denna krönikör/skribent/bloggresa med en riktig ”crowd pleaser”.  Jag ogillar ju en dålig start så här kommer ett ”säkert kort” för att fånga er uppmärksamhet! Det innebär den mest populära bild man kan hitta på mig i dagsläget: Here you go!

Skärmavbild 2015-05-26 kl. 21.58.00
Jag slår killen utan ryggrad och är alltså innehavare av första platsen på Googles bildsök! Jag är tydligen Mr Lealös med hela internetvärlden!

Just nu befinner jag mig utanför Stockholm på Bosön (Lidingö). Här har Svenska Olympiska Komitten sitt säte och här finns också en av Sveriges bästa träningsanläggningar. Här skall jag vara i 9 dagar för att spetsa formen till European games som äger rum om 3 veckor. Jag kommer berätta lite mer om lägret och European Games i nästkommande inlägg.
Jag tänkte istället att första inlägget skulle handla om min hässleholmsbakgrund. Alltså en kort presentation som inte handlar om brottning. utan om vad jag är för typ av hässleholmare.  🙂

Det blir två lokala (och interna) frågor som skall besvaras, så alla som endast åker tåg igen stan får ursäkta.
Vi börjar med den stora frågan. Är man gulsvart eller grön?

Alltså bultar hjärtat för IFK eller HIF? (fotbollsklubbar i Hässleholm)
Jag började min korta fotbollskarriär i gulsvarta kläder. Min patenterade ”vänsterdoja” fostrades alltså av IFK. När brottningen fick mer och mer fokus kände jag att jag ville varva ner min fotbollssatsning (som 12-åring) med ”di Gröne”. Här avslutade jag också min korta karriär med att göra en grym sista säsong (om jag minns rätt) då vi vann pojk-serien.

Skärmavbild 2015-05-27 kl. 11.11.48
Heta derby mellan rivalerna: HIF mot IFK…

Jag är alltså lite kluven var jag står i frågan men idag följer jag mer HIF:s framfart och så håller jag alltid ett litet extra öga på HIF:s anfallare Haris Crnalic för att inte missa hans genombrott.På tal om vänsterdojan så är jag vänsterfotad men skriver med högerhanden.. Jag är med andra ord ”dubbelhänt” som man så fint brukar kalla oss. Vad innebär denna talang då kanske man undrar?
Jo, att jag inte skjuter särskilt bra med vänsterfoten och min handstil är ganska dålig, Med andra ord, jämnbra innebär ibland också jämndålig. 🙂

Den andra stora hässleholmsfrågan:
Hässleholm är ju känt för sin pizzeria-täthet (Jag brukar påstå att det är Sveriges pizza-metropol) och då är ju frågan vilken pizzeria man föredrar när utbudet är så extremt stort..
Jag äter väldigt sällan pizza men självklart händer det under lågsäsongen att en och annan pizza beställs. När jag bodde nere på Stattena så påstod jag att Valentino var den absolut bästa pizzerian. Sen flytta jag till Bokeberg och då ändrades tydligen min smak och jag föredrog Parma istället som ligger just vid Bokeberg.
Kontentan är alltså att när jag väljer pizzeria så är det helt klart min lathet som avgör, ju närmre de ligger desto bättre pizza alltså. 😛
(då skall man veta att dessa två pizzeriorna ligger ett par hundra meter ifrån varandra). #sämstarecensionen #lyssnaintepåmig
Jag går ut i full fart och lovar redan nu att imorgon kommer ett nytt inlägg som förhoppningsvis kommer handla lite mer om brottning och lägerlivet! #cliffhanger
Hej Så länge!
/Zakarias