Ungern kokar!

Två brottningspass har betats av idag i nästan 40 graders värme!

Vad innebär det? Jo att just nu ligger man i fosterställning i rummet med min sambo Fredde Schön vid min sida och lyssnar på ”blinded by the light” med ”mumfred and sons”. Diskussionen mellan oss är minimal och består mest av att någon lite då och då säger med spräcklig, svag och desperat röst -varmt.. Var på den andre svarar -mmhmm..

På andra passet idag gick jag ner 3,7 kilo på ca 1 timme och 15 minuters träning. Rena rama Bikrampasset. Nu får man anstränga sig för att återställa vätskedepåerna så gott det går.

Vi anlände igår men tog det relativt lugnt första dagen. Vi bor i en liten pittoresk by vid namn Tata och jag gör ett litet längre Vaga bond-repotage om i morgon 🙂

Nu blir det ett sömn för hela slanten!

Jag och Frunze håller humöret uppe framför kameran. eller iaf tummen upp :) fråga mig inte hur jag tänkte då jag slet på mig ett par tajts.. en vana jag inte riktigt tänkte igenom.
Jag och Frunze håller humöret uppe framför kameran. eller iaf tummen upp 🙂 fråga mig inte hur jag tänkte då jag slet på mig ett par tajts.. en vana jag inte riktigt tänkte igenom.

 

Träning i Hässleholm.

Imorgon ringer klockan 04:30! kl 7:20 lyfter sen planet till Budapest, Ungern. Ett 9 dagars långt läger skall avverkas och det blir den sista hårdköraren innan vi börjar trappa ner på träningen och sträva efter toppformen.

Idag har jag spenderat dagen i ett regnigt men kvavt Hässleholm. Tanken var att vi skulle kört ett sista brottningspass i Helsingborg idag men kroppen tyckte annat så det fick bli lite vila från brottningen och istället blev det styrketräning här i Hässleholm. I Malmö är jag bortskämd med fina träningslokaler på stadionområdet med allt från tygndlyftningsplattor till inomhuslöparbanor. Men då jag idag skulle träna helt själv så passade utmärkt att pröva något av alla de gymmen som finns här i Hässleholm. Första tanken var att besöka ”Crossfit Hässleholm”  då jag känner en av ägarna men portarna till det gymmet har tydligen inte öppnat ännu (i September tror jag dom öppnar). Jag har för mig att jag tidigare yttrat mig lite negativt om crossfit vilket jag fortfarande står för men är man ute efter fria vikter så är deras boxar alldeles utmärkta lokaler. 

Istället fick det bli ”Gym ett” borta vid österås som också har en liten crossfit-del även om dom själva kallar det Cross it. Väldigt fint och fräsht gym. Måste dock tilläggas att i princip alla gym i Sverige anses i mina ögon vara ”fina och fräscha”. Uppväxten i brottningens källarlokaler har skadat min syn på vad som är fint och fräscht. Ett fönster till exempel känns ibland extremt lyxigt och att mötas av dofter som inte är svett, fis eller mögel känns superlyxigt 🙂 Ska jag ändå dra iväg bra träningsmöjligheter i Hässleholm så gillar jag CWCs koncept. Detta är utomhusträning som min egen mor och mina kusiner fastnat för. Min mamma som är 54 år gammal sitter här bredvid mig och tittar på resor till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro (5892 meter) tillsammans med min syster. Så självförtroende har i alla fall CWC gett henne (eller lurat på henne) :).  

Skärmavbild 2015-08-08 kl. 13.52.06
Mamma till vänster och Kusinerna till höger. Förövrigt så har tjej nr 2 (Carro) från höger vunnit lag-SM i brottning. Detta märkts dock inte idag då hon slutat träna och mest försöker lura på unga och naiva killar dyra mobilabonnemang, Så akta er för hennes charm 🙂

 

Till sist avslutar jag med ett kul klipp på vad jag ibland tror är mer verklighet än vad folk vill erkänna:

 

 

Tar ni Kort (ison)?

Idag är det fredag. En fredag som innebär att många människor går till jobbet med lite lättare steg än vanligt. Man hälsar på grannen lite trevligare än vanligt. Man nickar ”godmorgon” till busschauffören med ett leende som varit bortblåst i 5 dagar.

I idrotten finns inte riktigt samma fredagsmys. Man brukar säga att det inte finns några röda dagar om man skall lyckas. Samtidigt ska man inte påstå att vi har det extremt tufft. Visst vi missa många fredagsfester och tacokvällar men samtidigt känner vi inte till något som andra kallar ”måndagsångesten”. Man kan se det från två håll; Vi har ingen helg men samtidigt så har vi ingen vardag heller.

Idag, på denna soliga fredag stod det ”Ortho Center Hyllie” i kalendern. Att jag skulle åka dit är ett bra exempel på att man gör vissa val som idrottare som skiljer sig kraftigt från hur man annars skulle tänka och resonera.


Jag lider av en kraftigt artros i båda axlarna. Närmare bestämt i AC-leden. Detta innebär att utrymmet mellan nyckelbenet och skulderbladsbenet är extremt trångt då massa brosk har bildats.

Den vänstra pilen visar var AC-leden sitter, Dvs mellan två ben. I mitt fall är där så trångt att man knappt kan tro det är två olika ben.
Den vänstra pilen visar var AC-leden sitter, Dvs mellan två ben. I mitt fall är där så trångt att man knappt kan tro det är två olika ben.

 

Varför har det bildats brosk där kanske man då undrar?

Om man jämför kroppen med en bil, Så kan man lugnt påstå att jag kört som om jag stulit bilen, sladdat allt vad jag kunnat i kurvorna, slitit på kopplingen, aldrig bromsat vid farthinder och maxat motorn allt för många gånger.

Sådana bilar aka kroppar håller inte ihop allt för länge. Brosket har alltså bildat av för mycket slit och släng helt enkelt. Som jag brukar påstå; elitidrott är inte hälsosamt.

Min lösningen heter kortison! Denna underbara substans löser verkligen inga problem, det vill jag verkligen förtydliga. Men effekten är grym. Idag tog jag min tredje spruta detta året och det kan man tycka vad man vill om. Man vet att effekten endast är kortvarig. Men jag resonerar på samma sätt gällande min idrottskarriär. Den är också kortvarig och då är det helt okej med kortsiktiga beslut och massa quick-fix. Att åka in och sätta kortison var 3:e månad är ren idioti enligt många. Detta är det jag menar med att man inom idrotten inte kan resonera logiskt i alla sammanhang. Jag har stor respekt för sjukgymnaster i det stora hela men sjukgymnaster har många gånger svårt att förstå detta tänk (Jag vill inte dra alla över en kam men tro mig när jag säger att detta påståendet är baserat på mängder av sjukgymnasters uttlåtande) att den bästa lösningen inte alltid är den bästa. Att inte t ex ta kortison för att hitta grundorsaken och sen rehaba bort problemet är kanske många gånger ett hållbart bättre tillväga gångsätt. Samtidigt så håller den processen mig borta från (eller iaf hämmar mig i) den träning som alltid är den viktigaste. Det vill säga den som bedrivs på mattan. Risken är att man sitter där om 10 år som idrottsinvalid och ångar att man gjorde som man gjorde men jag hoppas att citatet ”man ångar inte det man gjorde utan det man inte gjorde” stämmer i det långa loppet.

Denna bilden brukar jag visa när läkaren frågar vart jag har ont.. var på han omfurmulerar sig och frågar igen: vart har du som mest ont?
Denna bilden brukar jag visa när läkaren frågar vart jag har ont.. var på han omfurmulerar sig och frågar igen: vart har du som mest ont?

 

Som den hycklare man är: Nu blir det tacos för hela slanten! 🙂

Men två härliga pass väntar imorgon så det gäller att hålla lite i handbromsen!

 

Här har ni VM-laget:

Igår släpptes laget till VM och idag tänkte jag presentera truppen!

I brottnings-VM finns det 8 olika viktklasser. Lägsta vikten är 59 kilo väljer Sverige att inte skicka någon representant.

Nästa vikt är 66 kilo. Här skickar vi Frunze Harutyunyan, Spårvägen. Frunze börjar få god mästerskapsrutin så det kanske är dags för honom göra sitt stora genombrott! Frunze och jag har lite samma stil på mattan då vi försöker hålla ett högt tempo genom matcherna och drar gärna iväg en rullning eller två.

Där efter är det 71 kilo. Vill man veta mer om killen i 71 kg så kan man scrolla neråt och läsa tonvis med babbel, drabbel och snickesnack från den skojaren 🙂 Men en hyvens kille sägs han vara i alla fall 🙂

75 kilo: Robert Rosengren. Robban har haft ett struligt år med många skador. Två operationer är gjorda så sent som för 3 månader sen. Men mer karaktär får man leta efter. Nu sista veckan har han verkligen visat att han kan ta medalj på VM. Hans bästa placering är en 5:e plats 2011.  Robban är också min klubbkompis och träningskamrat så jag vet vilken kämpe han är. Kolla gärna in denna filmen när han tränar så får ni en liten inblick:

i 80 kg skickar Sverige ingen.

85 kg: Kristoffer Johansson, Kungsbacka blev 5:a på VM i fjol och såg riktigt bra ut i Polen för 2 veckor sedan så Stoffe kan om allt stämmer gå hela vägen fram till medalj. Stoffe är en explosiv brottare som många gånger bjuder sina motståndare på riktiga åkturer!

98 kg: Fredrik Schön. Fredde precis som Robban har nämts här på bloggen innan då han varit min sambo halva detta året. Jag brukar påstå att hans andra sambo (hemmaplanssambo) Lotta och jag har delad vårdnad på Fredde! Fredde knep ett Brons i Polen för 2 veckor sedan och han har verkligen tränat på riktigt bra den senaste tiden så jag hoppas det kommer ge resultat för Fredde. Freddes bästa merit är ett grymt EM-brons från 2014. Fredde är också lagets starke man på alla sätt och vis. Blivande gårdsherre och starkare än indisk mat med tre chilisymboler i menyn!! Fredde är även han min klubbkompis så här kommer ytterligare en liten video om honom:

Sist men inte minst

130 kg: Här skickar Sverige vår egen grizzlybjörn (eller nallebjörn i vissa lägen) Johan Euren. Johan är idag vår mest meriterade herrbrottare då han bland annat blev 3:a i OS i London 2012. Johan är tyvärr skadad och det är fortfarande oklart om han hinner bli ”körduglig” till VM. Beslut om hans start kommer tas på sista lägret innan VM.

Staben: 

Med oss finns ju självklart Förbundskapten Mohammad Babulfath och assisterande kaptenen Anders Andersson.

Sen självklart har vi ytterligare en skön Hässleholmare med oss i from av ingen mindre än Ingemar Gannby.

Så ser laget ut! VM kommer bli oerhört svårt tävling där det kommer krävas otroliga prestationer för medalj. Men samtidigt det är ett lag som tränat extremt hårt under hela året så jag tror verkligen på att någon av oss kommer komma hem med minst en medalj!

Dags att boka er Las Vegas-resa!

Skärmavbild 2015-08-05 kl. 17.18.33

Idag släpptes VM-truppen till VM i Las Vegas, USA som äger rum den 7-12 september. Vilket också gör att jag lite mer i klarspråk kan prata om mina förberedelser inför VM! Med andra ord fanns jag med i truppen! Jag kommer väga in den 7 September och tävlar den 8:e September!

Jag har i 11 månader haft siktet inställt på detta VM även om det inte varit klart att just jag skulle få åka förens nu på slutet. Förra året fick jag också beskedet om att jag var uttagen till Vm i Uzbekistan. Då hade jag tillskillnad från i år under flera månader kämpat om att ta den just den där platsen till mästerskapet och en stor glädje flög över mig när jag blev uttagen. Jag hade under hela tiden säsongen försökt vara i toppform för att lyckas knipa platsen.

I år valde jag istället att oavsett uttagningar och dylikt så skulle jag hålla mig till planeringen där slutmålet var VM. Som ett konkret exempel; för första gången någonsin så valde jag att inte toppa formen till SM. Som tur var så gick det vägen ändå och jag lyckades vinna. När nu beskedet kom att jag var uttagen så blev folk runt om kring mig bra mycket gladare än vad jag själv blev. I år har målet hela tiden varit att försöka ta en medalj på VM, inte att få åka dit. Jag hoppas innerligt att den skillnaden från förra året skall vara till min stora fördel, så att jag kan få förverkliga av mina barndomsdrömmar och lika så en av mina vuxendrömmar.

Nu återstår det 5 veckor. Från och med idag återstår det 4 dagar här hemma. sen sticker vi till Ungern i 9 dagar. Sen 6 dagar igen på hemmaplan, sen kör vi Pre-camp i Colorado 7 dagar och avslutningsvis Las Vegas de sista dagarna.

Jag kommer självklart berätta mer om tankar och allt annat inför VM lite längre fram. Idag vill jag mer mest ge alla mina ”hardcore-fans” möjlighet att boka sina biljetter i LV om ni inte redan gjort det! 🙂

Förra året skrev jag likadant inför VM i Tashkent, Uzbekistan. Alltså att folk skulle boka flyget asap när truppen var släppt! 🙂 Den gången kunde man från läktaren på VM höra hejjarramsan ”Vi är Svenska fans allihopa” om man möjligtvis satt bredvid de 3 ditresta svenskarna. En tapper blågul klack som jobbade i stark motvind. Vilket kanske känns lite sorgligt men det tråkigaste var nog ändå att många svenskar ville åka dit men man lyckades inte få något visum till landet.

 

jag tror och hoppas att det kommer komma lite fler Svenskar till VM i år. Min spontana känsla är att Las Vegas lockar lite mer än Tashkent. Som ett exempel finns det över 300 000 tusen tips på vad man kan göra i Las Vegas på tripadvisor samtidigt som Tashkent har 1700 :). Även om jag skulle säga att Tashkent är en oslipad diamant, om man nu gillar kaosartad trafik, extremt långa passkontroller och soppor i all oändlighet 🙂

Från Sparta reser det i alla fall ett 20-tal supportar så jag kommer nog få ett bra och fint stöd från läktaren.

Titta in imorgon igen då jag går igenom truppen lika så mitt resesällskap.

Skärmavbild 2015-08-05 kl. 17.15.56

 

Korvstoppning på G!

Dagen har bestått av två extremt hårda brottningspass. Det finns inget som sliter ut en så mycket som att träna brottning. Så nu är jag med andra ord färdig för dagen. Nu vankas det lite mat för att sen inta ryggläge och hålla tummarna att man vaknar utan känningar ifrån dagen påfrestningar.

Efter riktigt hårda träningar har tyvärr svårt att få i mig något annat än vätska. Magen krampar sig och hungern dämpas kraftigt. Just nu befinner jag mig i de läget vilket är sjukt jobbigt då man får tvinga i sig maten för att inte kroppen skall haverera. Jag måste få i mig 1500 kalorier på kvällen för att inte äta upp mig själv helt enkelt. Men men.. Bara till att få det gjort!

Avslutningsvis kommer här ett klipp för alla som tittar på Game of Thrones (röda trådar är inte min starka sida). Jag tyckte den var jäkligt roligt. För er som inte sett GoT, ja de är kanske mindre roligt. Dock är ni i en supersits då ni inte sett just GoT! 50 timmar serie framför er!! mycket nöje!

Okej! Go natt!

Första hjälpen: Kom igång med träning!!

Sommaren börjar gå mot sitt slut. Folk är kanske inne på sista semesterveckan och tråkigt nog börjar man sakta blicka framåt mot en (om möjligt) ännu kallare period som är på ingång. ”The Winter is coming” helt enkelt och sommaren 2016 känns kanske sjukt avlägsen.

Då är det ett superläge att skaffa sig ett försprång och komma igång med träningen redan nu!

Detta är ju sjukt logiskt om man tänker till lite. Vem vill inte liksom inte tjuvstarta så man kan få defilera in i mål?!

Jag brukar säga att jag inte har mandat att hacka på folk som inte tränar. Jag vet också att jag inte kan förändra någons vanor eller beslut åt dem.

Träning är precis som att försöka att sluta röka eller sluta snusa. Man måste själv verkligen vilja göra förändringen annars kommer man garanterat falla in i gamla vanor igen. Det folk runt omkring personen kan göra är att underlätta förändringen, hjälpa till och stötta, Men viljan, den kan man endast själv styra.

Idag florerar det ständigt nya tips på hur just du ska komma i din livs form. ”Gör si, gör så, nej, gör hå” bla bla bla..

Grejen är att träning egentligen är en sjukt enkelt sak. Ja ni hörde rätt. Självklart finns det mängder med metoder hur man maximerar sin träning vilket är något jag hela tiden strävar efter men för människor som bara vill må bättre och komma i bättre form så behövs det egentligen inte några vetenskapliga studier eller forskningsrapporter på hur man skall lyckas.

Nu menar jag inte att man direkt kan gå in på gymmet och göra en frivändning (tyngdlyftningsövning) (och nej jag tänker aldrig kalla det en Crossfitsövning) :).

Det jag menar är att om man bara fysiskt kan röra sig så är man kapabel att träna utan att behöva hänga på något träningsforum eller prenumerera på någon träningstidning. Man behöver bara i all enkelhet röra på sig.

Att ut och gå, eller powerwalka kan jag erkänna är något jag har svårt att acceptera som träning. Ibland hör man folk som berättar -jo men jag kör 2 pass om dagen, Styrka på morgonen och Powerwalks på kvällen.

För mig är ”PW” ingen riktig träning. Däremot säger jag inte att det är dåligt på något vis! Det är absolut bra mycket bättre än att sitta hemma. Och man kan se det lite som träningens ”cannabis”, En bra inkörsport till tyngre grejer 😉

Nej men om vi hoppar specifik träning så som att bli starkare eller smidigare så är det bara en sak man behöver tänka på.

Man ska aktivera kroppen. Man rör på sig helt enkelt. Om det är att hoppa, jogga, simma, sprinta, krypa spelar mindre roll. Det som är en bra hint på att man gör rätt; Blir man trött, ja då är man på rätt väg. Sen är det bara att försöka vara trött så länge man orkar.

Man behöver inga distanser, pulsklockor eller framförallt fancy träningskläder. I början kan man börja med att hålla sig trött i 10 minuter. Sen ökar man med att försöka vara trött i 15..20..25 osv. Och innan man vet ordet av det så är man en elitmotionär!

Tallroths trötthetsträning kommer kanske revolutionera 2016 (Fast ska det slå igen kanske man får kanske kalla det ”the tired traning”).

Självklart ska man vara lite försiktigt men kroppen ergonomiskt sett, men annars är det bara att köra på.

Den viktigaste och i princip enda faktorn för framgång är att man måste ha motivation att träna. Sen inser även jag att detta är ett ganska tråkigt sätt att träna vilket kräver en sjukt motivation men jag kan lova att det fungerar. För träning är inte svårare än så här även om det säkert finns personliga tränare som tar 1000 kr timmen som påstår annat.

Jag menar bara att ursäkten att ”jag vet inte hur man tränar” fungerar inte.

Nu till ett konkret exempel om ni inte riktigt vet hur man blir trött på ett bra sätt:

I torsdagsmorse stod det backlöpning på schemat för mig och de andra Spartanerna.

Just backlöpning är lite krångligare när man bor i Skåne då vårt platta landskap inte bjuder på många höjdmeter. I Hässleholm är den klart bästa backen Galjbacken som man hittar vid det gamla Vattentornet. En grym backe helt enkelt.


I Malmö där vi befann oss finns det två backar vi brukar köra på; Bulltoftabacken och Kroksbäcks kullar. Dessa två är inte i samma kaliber som Galjbacken men dom fyller verkligen sitt syfte.

För att få ut max av ett intervall-backpass så skall helst inte backen vara mer än 150 meter lång (vilket ingen av de tre nämnda är).

Har man väl hittat en passande backe så är den svåraste biten löst då träningsformen i övrigt är väldigt enkel.

1, Värm upp.

2, spring så fort du kan upp till toppen.

3, jogga långsamt ner.

4, upprepa punkt 2 i kombination mer punkt 3 så många gånger du orkar.

5, När du väl spyr kan du klappa dig på axeln och avsluta passen. (Är du supermotiverad så kör du en extra efter spyan 😉

Om backen är mindre än 150 meter lång så (vilket dessa tre är) så värmer man upp lite

Vi körde en massivt backpass konstruerat av vår tränare Jalmar Sjöberg. Ni från Hässleholm kanske kommer ihåg Jalle från tiden då han och jag härjade i BK Ore i Vinslöv. Totalt blev det 28 vändor från blandade distanser och man var mådde där efter 🙂


Skärmavbild 2015-08-01 kl. 09.50.50 Skärmavbild 2015-08-01 kl. 09.54.51

 

Överst hittar vi en spöklik Galjbacke i Hässleholm. undre bilden ser man bulltoftabacken som också består av strövande kor som vid det tillfället när bilden är tagen i fjol även roade sig med att urinera på min jacka..

Avslutningsvis får ni också se en lite film från Kroksbäcks kullar när vi var där och sprang 2013.