Från brygga till att rygga 600 steg..

9 dagar i Gällivare, Norrbotten är nu över. 9 hårda dagar men också väldigt avkopplande för sinne och själ.
Lägret har bestått av både inne och utomhusträning. Jag och Robban går gärna alltid all-in i dessa lägena så vid alla pass som varit ute så har vi försökt fånga den rätta vildmarkskänslan, bli riktiga bushmän som man säger här uppe. Rättare sagt så har vi haft samma flanellskjorta på oss genom alla träningspass som varit ute, D V S:
1 – upp för Dundret 2 ggr i en stöt
2 – 6 varv i Hoppbacken
3 – Dundret med 35 kg i väskan
4 – 4 varv hoppbacken med 50 kg i väskan
5 – Vanlig löpning på plan mark
6 – 2 timmar Kajak
7 – upp för Dundret 2 ggr i en stöt
8 – 2 varv med en gubbe på ryggen.
När man gör denna typen av träning så ligger mycket av styrkan i psyket. Att fortsätta mala på trots att mjölksyran har dragit i handbromsen för längesen är mer huvud än ben. Man pratar karaktärsträning. Vissa säger att det endast är bra för karaktären men självklart blir man även starkare av träningen, karaktären bara gör en ännu starkare.
Om man då tar på sig på kanske det manligaste plagget som finns (en flanellskjorta) så är det näst in till omöjligt att man viker ner sig 🙂
Det finns en viss hårdhet i att komma bort från all modern träningsutrustning och topputrustade träningsanläggningar. Man låter vildmarken bli ens värsta motståndare och man trotsar inte bara naturen utan även dess lagar. Alla som har sett Rocky 4 vet säkert vilken känsla jag snackar om. Det ska vara kallt, kargt och en ihopbiten käke i alla lägen.
Skärmavbild 2015-10-05 kl_Fotor_Collage
Sen får jag väl erkänna att allt fallerar lite när man går där i backen och känner sig sjukt manlig och hårt och så helt plötsligt ser man en tjej på 55 kg som nästan studsar förbi en.. Om det inte räckte med att man hade en puls på 400 och kramp i båda vaderna, nej då ska även en visslades tjej med hopplasteg passera en 🙂 Jag överdriver lite 🙂 Men jag och robban blev passerade av en tjej. Som tur så finns det inte så många tjejer i den kalibern men tydligen så är Sofia Mattsson helt enkelt en bergsget. Ja kanske även också Sveriges största medaljhopp i Rio nästa år.
Idag avverkade vi det sista passet och som ni såg på listan så var det två varv med en gubbe på ryggen i backhoppningsbacken. Detta kan ha varit den värsta mjölksyrachock jag någonsin fått. Robban som väger normalt 80 kg var heller inte särskilt snäll mot mig då han gick bersarkargång på kanelbullens dag igår och gick säkert upp till 83 kg. totalt 600 trappsteg med den klunsen på ryggen var en prövning som gör att jag känner att oavsett vad som komma skall denna säsongen så kommer jag fixa det.
Skärmavbild 2015-10-05 kl. 19.05.26
Man kan säga att redan innan säsongen har börjat så har vi lagt ribban på 2,45.
Jag brukar prata om att idrott handlar om hur man väljer att packa sin ryggsäck inför tävlingar. Det gäller att få med sig allt man behöver och att man kommer välutrustad. Det första vi stoppar i väskan säsongen 2015/2016 består av massa mängd, megamycket karaktär och en stabil grund!
Nu väntar en övernattning på Arlanda innan resan fortsätter mot Fuerte Ventura och Svenska Olympiska Kommitténs träningscenter.
Allt vi gör för resten av säsongen vet vi att vi klarar av, Det blir inte värre än så här..
Sooolong!
×