Min egen årskrönika!

Nyårsafton är kommen! Bara timmar kvar.. Jag, Robman och Sofiamachina har tidigare idag bränt av dagens första pass med vår tränare här uppe, Anders Mangusson. Anders som själv var med på OS i Atlanta 1996 vet verkligen var ribban ligger för hur mycket man orkar, och han älskar nog att se oss riva ut oss 🙂 Cirkelträning ala 6 varv kl 09:00 var dagens kickstart. Om någon timme är det dags för inte bara dagen utan årets sista pass! 2 mil på skidor. Kommer bli skidjobbigt.

Igår la SpartaToRio upp sin årskrönika på Facebook (som man hittar på FB genom att söka på just ”Spartatorio”),

Jag har också tagit mig tiden att plocka ut lite godbitar från 2015. Dock har jag lagt lite fokus på annat än just brottningen. Mats Nyström på SVT kallade ju mig besatt av brottning så jag känner att jag får lyfta fram lite andra sidor hos mig också, även om dessa heller kanske inte är helt sunda 🙂 Men det är väl upp till betraktaren att avgöra.

Tallroths Nyårskarameller!

Året går mot sitt slut och det är dags att runda av året som varit! 2015 har brottningsmässigt självklart varit det bästa hittills men jag hoppas på ett ännu finare 2016. Hur som helst så tänkte jag dela ut lite priser för ”årets” inom lite olika kategorier.

Så här har ni Tallroths ”årets”vinnare

Årets match:

Hotellbrottningen i Ungern mellan Schön och mig kanske inte var den bästa rent kvalitetsmässigt men garanterat den längsta 🙂 Finns inga vinnare efter 40 minuter, Bara 2 trötta förlorare. Skärmavbild 2015-12-30 kl. 10.59.47

Årets spridare!

Detta priset går till den person som delat flest blogginlägg under året. Med tanke på att det gäller delningar så vore det inte mer än rätt att dela in detta priset i två kategorier. Blodsband och övriga. På blodsbandssidan (alltså släktingar som dras med fler förpliktelser än övriga) är det ingen mindre än min egen bror som tar hem det priset. Han slår faktiskt till och med mig själv. Av övriga så var det glädjespridaren Daniel Christensen från Hässleholm som delat flest inlägg! Grymt jobbat av bägge.

Årets snackis!

Det går till den person som omnämnts mest på bloggen. Jag hade tre solklara killar i topp. På tredje plats kom Ingemar Gannby (med tanke att han är med på listan så antar jag att jag inte behöver presentera honom mer än så). Det skiljde inte mycket mellan guld och sivler. På andra plats kom Robert Rosengren och på den så hett eftertraktade första platsen kom ingen mindre än Fredrik Schön! 

Här är prispallen!
Här är prispallen!

Årets bild:

Den bild som fått flest "likes" under året.
Den bild som fått flest ”likes” under året.

Årets tävling:

Kanske borde varit VM kan tyckas med där inkasserade jag ju en förlust så årets tävling var nog min första vinst i en internationell Grand Prix då jag vann alla matcher på teknisk överlägsenhet under Paris Gp i Januari 2015.ParisGP

Årets lag:

Det Skånska dreamteam-laget från en ärofylld volleybollturnering i Spanien. Termen Klapp-klapp-volleyboll föddes denna dag, lag Göteborg och Stockholm här fortfarande inte hämtat sig 🙂 Annars är ju Sparta också ett fint lag som för 4:e gången i rad blev Svenska mästare 2015.

Skärmavbild 2015-12-30 kl. 11.38.18IMG_1856

Årets bok:

Born to run. Jag, Robban och Sofia älskar tydligen denna boken. Så pass mycket att ingen av oss vill läsa slut den boken så man suger på den karamellen även in i 2016 🙂

Årets tankeställare: Vill ni fortsätta äta hamburgare utan dåligt samvete så ska ni inte se: dokumentären Cowspiracy 🙂

Årets restaurang: Roys mat och bar i hamnen i Helsingborg som gått in som en extremt bra stöttepelare i min satsning. Gillar man fisk så finns det inget bättre ställe att äta på! 

Årets tidning:

Helt opartiskt och genom en noga genomförd undersökning så slutade det med att Norra Skåne och Skånska dagbladet fick dela på detta priset. 🙂

Årets mål: Kotungan i Armenien.

Årets lika som bär: Enligt Armenska brottare så är vi tydligen samma person. #kontikiSkärmavbild 2015-12-30 kl_Fotor_Collage

Avslutningsvis så summerar vi denna karamellskål med en film från VM, känns som en bra summering av året för min del:

SVT-repotaget

Ja om någon har missat det så var det så att jag medverkade på sportspegeln igår. Ett fint reportage där SVT och Bernt Lagergren följde mig under en träningsdag.  här under har ni länken:

http://www.svtplay.se/klipp/5584832/brottaren-med-jarnvilja

http://<iframe src=’http://www.svtplay.se/klipp/5584832?type=embed&external=true’ width=’480′ height=’270′ frameborder=’0′ scrolling=’no’></iframe>

Att göra TV är jobbigare än vad man tror 🙂 Inte alls så glamoröst som jag hade hoppats 😉

Dagen började med ett Roddpass i Helsingborg. Ett sjukt jobbigt pass som sen slutade med 10 sekunders filmande i inslaget. Efter det klämde vi en härlig lunch på Roys mat och bar nere i Helsingborgs hamn. Där blev det lite ”gå-fram-och-tillbaka-gång” i en sjukt blåsig och kall hamn för TVs skull. Där efter blev det pargymnastik med Houssam på Crossfit Helsingborg. Även detta sjukt jobbigt.

Sen direkt efter det satte vi oss i bilen till Malmö för ett pass med Sparta. Där var det ingen som ville göra bort sig på TV så då möttes man av värsta tänkbara motstånd. När man trodde allt var över kom fotografen fram och fråga om vi kunde köra en ”greppgubbe” (snabba kast på 2 personer i 1 minut gånger 3)..

Imorgon kommer det ett nytt inlägg om lägret här i Gällivare!

Hej så länge!

Sportspegeln ikväll!

imageIkväll kl 19:00 sänds ett reportage om mig på Sportspegeln. Själv vågar jag inte titta, eller rättare sagt så har vi dagens andra träning här i Gällivare kl 19:00 och för att ge inslaget lite trovärdighet så går det inte anpassa sitt liv efter ett tv-inslag 🙂

Nu blir det 2 mil på skidorna!

Hejhej!

 

Hårda Julklappar!

Julhelgen är i full gång och precis som alla andra så hoppas jag alla hittills haft en riktigt fin jul. Jag befinner mig i Norrland så tro det eller ej, jag har faktiskt fått uppleva en vit jul! Både på marken och från groggbordet 🙂

Julen i mångas ögon handlar ju om julklappar.

Jag har nog inte varit megasnäll i år då det var ganska spartsamt med presenter till mig men samtidigt så gav jag inte så många heller så ”Karma is a bitch” känns som ett passande ordspråk. Sen när man flyr julen och familjen så får man helt enkelt stå sitt kast.

Kristianstadbladet brukar vid jul alltid skriva en artikel där dom ger bort massa olika julklappar till folk dom tycker gjort sig förtjänta av en present. Jag har ju kritiserat dem tidigare för att inte leverera vad dom lovar. Än idag går jag och väntar 🙂

Här under är presenterna dom är skyldiga mig sen tidigare år:

Zacharias Tallroth– rakapparat. ”(2009)

Zakarias Tallroth– rakhyvel. Rakapparaten som Orebrottaren fick förra året funkar tydligen inte.”(2010)

Zacharias Tallroth– en häcksax. Rakapparaten och rakhyveln vi gett Ore-brottaren sen tidigare fungerar tydligen inte.”(2011)

I år fick jag en ny julklapp av tidningen hahaha. För en kort sekund kände jag att vi verkligen hade en skön beef på G 🙂

Zakarias Tallroth – en spegel, eftersom han vägrar att använda rakapparaten, rakhyveln och häcksaxen som vi gett honom tidigare år.”

Men nästan direkt efter så skickade min mamma en bild till mig från just Kristianstadbladets julspecial. Temat var ”snövit och de sju dvärgarna”. Olika profiler hade fått en karaktär från just ”snövit” och för några sekunder la jag direkt ner stridsyxan då K-bladet hade gett mig karaktären ”Kloker” 🙂 -Kloker!? Spot-on! Tänkte jag. -Jag som är smart, eftertänksam, intelligent och vis 🙂

Av en slump så hittar ni nog den snyggaste dvärgen till vänster! :)
Av en slump så hittar ni nog den snyggaste dvärgen till vänster! 🙂

Nöjd och belåten läste jag sammanfattningen som var lite smårolig om hur året varit för mig men där dom sen avslutar med att summera varför just jag blivit ”Kloker”; -För jag ser ju inte klok ut. Hahaha känner verkligen att mitt yttre inte går hem i Kristianstad.

Men jag har bestämt mig för föregå med gott exempel och vända andra kinden till och för en gångskull verkligen ge tillbaka en present till Kristianstadbladet. Fast till skillnad från tidningen så ska dom faktiskt få presenten.

Så till K-bladet, I år får ni vad som antagligen är årets julklapp. En sjukt snygg plansch som kommer sitta som en smäck på er vägg i redaktionen. Kommer med posten inom en snar framtid 🙂

12249800_1505283326434125_6311282563407030719_n

God jul och god fortsättning!

Morgonstund har..

Dag 2 och 3 i Riga, Lettland!

Min tanke när jag bestämde mig för att åka till Lettland för att tävla grundade sig helt och hållet på att jag ville få matcher. Tävlingen brukar bjuda på internationell klass samtidigt som den rent organisatoriskt är en mindre tävling. Det innebär ingen tävling som står i internationella borttningsförbundets regi (UWW), Detta innebär inga rankingpoäng, Inga websändningar eller livuppdateringar och inga resultat som spelar så stor roll.

Så på förhand tänkte jag; -kanon, då kan jag åka dit och tävla helt utan press och bara njuta av att få gå ett par roliga matcher. Detta var min tredje tävling sedan VM. Första tävlingen var Golden GP i Baku som endast bestod av idel internationella medaljörer så där var pressen lite mindre och tävling nr 2 var Fyrstads förra helgen som bjöd på Svenskt motstånd.

Så det blev lite av en ny upplevelse för mig på denna tävlingen. Jag kunde för första gången känna att min medalj från VM kom med en ny pressande baksida. Att tävla internationellt har alltid varit en skön och pressfri känsla för mig. Pressen har varit mindre än på Svenska tävlingar och man kunde gå in med inställningen ”allt att vinna”. När jag nu anlände till Riga så framlades jag till favoriten i viktklassen som bestod av brottare från 8 nationer. Och i samma sekund försvann också tanken ”att bara njuta av att tävla” 🙂 Självklart är det jag själv som lägger alla denna press på mig men samtidigt så inser jag att folk gör vissa förändringar i vad dom förväntar sig av en. Nu får man börja vänja sig vid att folk studerar en, Att man blir filmad av andra nationer och att pressen från alla håll blir högre. Men återigen; man måste vända allt till något positivt, detta är ju ett bra kvitto på att man gör något rätt på mattan!

Hur som helst. Tävlingen i korta drag:

Första matchen mötte jag en hemmabrottare från Lettland: 8-0 vinst.

Kvartsfinalen: Ukraina, vinst med 2-0

Semifinal: Uzbekistan, Vinst med 6-0

Final: Estland vinst med 8-0

Så det blev en skön guldmedalj runt halsen samt en tallrik av den finaste lettiska porslinen man kan hitta. Den kommer garanterat komma upp på väggen hemma. Det vill säga när jag väl införskaffar mig en prydnads-tallriksvägg om så där 40 år. Tävlingen kan ha varit århundradet längsta. Det visade sig att vi inte riktigt förstod det lettiska lottningsystemet samt matchordningen så allt började med att jag satt med munnen full av frukt när jag tycktes höra mitt namn i högtalaren, jag tittade upp och såg min motståndare på mattan framför mig. Som tur var så gick den matchen vägen men det resulterade i att man värmde upp oavbrutet resten av dagen då man aldrig visste när man skulle brottas 🙂

Även Kristoffer Johansson, Kungsbacka och Johan Euren, Öis knep varsitt guld.

Detta hade varit en lyckad helg om det inte tråkigt nog också inneburit att jag slog upp min axel för typ 100:ade gången! Följetången forsätter! För 10 dagar sedan fick jag kortison i axeln men frågan är om sprutan bet? Jag kommer vila axeln någon dag nu från belastning innan vi tar ett beslut om hur vi ska göra men min förhoppning är att jag får en ny axel i julklapp så är det problemet löst 🙂 Men en arm och två ben fungerar så jag kommer kunna hålla igång trots lite smärta i axeln.

Mitt tips till alla där hemma är att passa på att röra sig lite extra under ledigheten. Jul handlar mycket om att finna frid i sinnet och att ta hand om sina nära och kära men även sig själv. För mig personligen så infinner sig friden bra mycket enklare när man mår bra och är nöjd med sig själv. Och enklaste sättet är så klart att aktiverat sig lite och känna just att man tar hand om sig. Det behövs så lite för att förgylla t ex julafton. En rask promenad på morgonen eller 10 vändor i galjbacken. Allt är godkänt på julafton! Det behövs så lite för att göra stor skillnad.

Lettland levererar lite julkänsla i alla fall. Det var snöstorm när jag landade och sen skånsk vinter genom regn igår. Dock är Riga en väldigt fin stad.  Charmig och härligt julinpackad.

IMG_1977

Hej så länge!

Riga dag 2!

På resande fot! Känns som det var ett tag sen sist, även om det endast var 3 veckor sen jag var i Baku. Då var det endast 4 dagar vilket nog gör att jag inte riktigt räknar den trippen. Samt att då åkte jag dit själv och man slapp/saknade (kan aldrig bestämma mig) lagkamraterna.

Som den här goa Göteborgaren:

IMG_2347
Göteborgaren Johan Euren samt vår fysio IG.

Han ligger just nu i sängen bredvid mig och försöker återhämta sig från morgonens flygtur från Landvetter.

Sist jag befann mig på resande fot en längre tid var när vi var på Playitas i mitten av Oktober. Så i nästan 2 månader har man inte använt den stora resväskan utan mest fått vara hemma. Självklart är det skönt att vara det men det finns också en glädje i att åka runt och se världen med massa härliga människor, som på dessa bilderna:

mathiasg5

IMG_2630

Nej skämt och sido, det finns faktiskt två saker som jag uppskattar när man reser. Självklart är det den gratischans man får att vidga sina vyer. Se världen och uppleva kulturer och miljöer man inte annars hade haft möjlighet till.

Den andra är att det är här jag tror man utvecklas som brottare. När man ständigt söker sig till ny sparring, till nya utmaningar, till hårdare miljöer. till de absolut bästa lägerna, till de platser med den absolut bästa förutsättningen.  Inte bara för att det konkreta i bättre träning utan också att man ständigt utmanar sig själv och sitt tänkande.

Att utmana sitt tänkande handlar om att hela tiden försöka ta den rätta vägen mot framgång. Den är svår och på förhand finns det ingen korekt karta eller vägvisare. Men jag tror att ju mer erfarenhet av olika miljöer och just olika utmaningar så får man en större chans att gå rätt i djungeln av alla valmöjligheter. Till skillnad från om man endast befinner sig på en plats.

Any who!

Imorgon blir det tävling! 8 nationer är med så det kan bli en tuff dag!

Hörs imorgon!

Planen går mot Riga!

God Morgon! Klockan är 05:31 och jag sitter på Kastrups enda öppna servering och sluprar i mig en kopp cappuccino. Flyget till Frankfurt lyfter 06:25 för att sen byta plan och ta mig vidare till Riga, Lettland.

Dramat och lika så min traumatiska upplevelse från sist jag flög till Baku sitter tydligen djupt rotat då man var incheckade kl 21:00 igår kväll och på flygplatsen 2 timmar innan planet skulle lyfta idag.

Så här på morgonkvisten står man alltid mellan valet och kvalet om man ska satsa på att sova på planet eller gå All-in och börja bomba på med Kaffe. Jag som är sjukt svag för kaffe brukar välja koffein-vägen! Så nu går vi bananas! Snart en ny kopp på planet!

Landar i Riga vid Ett ungefär. Jag ansluter till de andra brottarna imorgon så dagen idag kommer spenderas helt själv.

Lite sightseeing av gamla stan hinns nog med innan jag kör ett styrkepass i eftermiddag. Sen blir det nog en middag på kvällen. Blir en lyxig dag helt enkelt men det gäller att passa på, eller som dom säger här: ”De Riga de kan” 😉 Nu vill jag egentligen fortsätta med att säga nått i stil med att man får vara lite försiktigt med deras Öl som är sjukt stark för att vara en Lett-öl men inser att klockan fortfarande är 05:40 och jag är inte tillräckligt vaken för att avgöra om saker är roliga eller bara sjukt torra eller näst in till tråkiga 🙂 Det är svårt så här dags, eller som dom säger här ” det är lettare sagt än gjort! 😉 (skjut mig :)..

Nej, jag återkommer ikväll eller imorgon med lite mer matnyttiga saker att förmedla 🙂

På tal om matnyttigt! vikten ser bra ut, så kan nog avnjuta något ”lett-lagat” ikväll.. 🙂

Julbock i protokollet!

En idrottare har tydligen inga röda dagar i sin kalender. Igår spikades mitt julschema och man inser nu är det ju inte kommer vara till min fördel. Dock är detta inte första gången. Jag hoppade över min första Jul redan som 18-åring då jag och mina två brottarkollegor Christoffer Ljungbäck och Denni Lipic åkte på träningsläger i Spanien över julen. Och ”läger” är självklart en sanning med extrem modifikation då 3 nyblivna 18 åringar (Denni bliv myndig på självaste julafton) åkte till Playa del Ingles. Så passen bestod nog endast av lite armhävningar innan stranden och kanske ett och annat danspass på kvällen 🙂

Men som tur var så är det en svunnen tid och nu är det seriösare tider. Till helgen går istället denTallrothska skutan till Riga, Lettland. Förhoppningen är att få lite bra matcher där för att sen direkt efter åka upp till Gällivare för ett knallhårt läger vilket innebär att jag rundar av 2015 på samma sätt som jag inledde året med. Alltså med Snö, frost och kyla och så dödsångest, 200 i puls och mjölksyra. Att inte fira jul med nära och kära kanske kan tyckas hårt men samtidigt mår man extra bra efter två hårda pass den 25 december då man vet att många andra konkurrenter  sitter endast hemma! På tal om något annat så har jag alltid varit svag för irländare, Min senaste favorit är Conor McGregor, men en annan go gubbe är Conon O’brien! På tal om juletider 🙂

12366440_1056750234383858_4179762202410665537_n

Idag på morgonen körde jag och Rosengren ytterligare ett rodd och cykel pass. (Vi har just nu också en cykel i hemmagymmet) Ett mördarpass.. Intervaller på Rodd i komination med cykel är allt annat än njutbart. Jag håller på att ordna en graveringspenna till rodden så alla ni som sitter och väntar med att era namn skall förevigas kan snart andas ut 🙂

I eftermiddag blir det brottning på schemat.

Just nu sitter jag på pågatåget (som inte går på räls direkt) till Hässleholm för att träffa en eventuell sponsor och samarbetspartner. Skall bli väldigt intressant 🙂

Hej så länge!

Svensk mästare för lag!

Igår var det dags för finalen i Lag-SM eller dess korrekta namn: Fyrstads!

Jag tillhör som vanligt Sparta och som trefaldigt regerande Mästare kunde man milt sagt påstå att favoritskapet hade lagts på våra axlar.

Vi mönstrade ett hyfsat lag även om vi inte kunde komma med bästa möjliga lag då ett par viktiga kuggar saknades.

För egen del ställde jag upp i 71 kg-klassen och jag måste erkänna att jag var lite mer nervös än vanligt.

Under veckan har jag här på bloggen skrivit på lite som vanligt om vardagen och fyrstads men i själva verket så har jag sen Baku haft problem med en axel och i tisdags så var jag inne hos min läkare och fick en dos kortison i AC-leden. Efter det har brottningen varit sparsam och smärtan ganska plågsam så jag visste inte riktig var jag stod. Att sen komma till Falkenberg och mötas av denna affischen som var uppsatt på varenda tom yta gjorde inte direkt nerverna mer stabila.

12249800_1505283326434125_6311282563407030719_n
jobbigt när ”pressen” ligger på 🙂

 

Som tur var brukar nervositet inte påverka min prestation på mattan. Så fort matchen är i gång så släpper all press och fokuseringen riktas mot att köra över personen framför mig 🙂

Fyrstads blev en spännande tillställning där 3 lag gjorde upp om titeln. Vi började med en stabil 8-0 seger vinst mot min gamla klubb BK Ore från Vinslöv. 8-0 innebär alltså att vi vann alla 8 matcher.

Nästa match blev desto jämnare då Örgryte stod för motståndet. Vi vann fyra matcher och vi förlorade fyra så matchen slutade 4-4. Örgryte mötte sedan Falköping där också den matchen slutade 4-4.

Ett lyft från min sida i matchen mot Örgryte.
Ett lyft från min sida i matchen mot Örgryte.

Så inför sista matchen behövde vi alltså vinna med 5-3 mot Falköping för att ta hem segern. Här skulle jag möta Falköpings inlånade brottare Vahan Juharyan. Vahan som i vanliga fall brottas för Spårvägen har ett VM-silver och ett EM-guld i bagaget så det var en komplett motståndare som väntade. Idag gick det smidigt för min del och jag lyckades besegra honom relativ enkelt med 8-0 i poäng. Men nästa gång skulle det kunna bli svårare. Efter det kämpade övriga Spartaner på och vi lyckades vinna matchen med just 5-3 🙂

IMG_1856
Här har ni laget som bärgade Guldet. Minus Mathias Gunther som var på dopingprov. inklusive årets prisutdelare samt fyrstadsprofi (vilket innebär att hans ansikte pryder medaljen man får) : Jimmy Samuelsson som också är bildens bäst klädde.

Efter en prisutdelning och ett par dopingtester satte vi oss i en buss för hemfärd från Falköping. 4 gången i rad som Sparta blev Sveriges bästa klubb.