Fredagskrönika..

Trött, slutkörd och färdig. Tankarna om denna krönika (vet i tusan om jag ens kan kalla detta en krönika) var igår lite annorlunda. Med 3 brottningspass i rad förändrade just de tankarna och orken får styr detta inlägg.

Ibland glömmer jag bort hur extremt trött man kan bli på 6 minuters brottning. 6 minuter.. Det går liksom inte förklara att man kan gå från att må hur bra som helst till att vara knäsvag, svimfärdig och redo för kalvning på endast 6 minuter. Ibland är man helt färdig efter 3 minuter, då återstår det alltså 3 minuter till.. Då är det som att alla världens klockor slutat fungera. Tanken ”Nu måste det ha gått 6 minuter” hinner poppa upp i huvudet i alla fall 5-6 gånger innan tanken går över till ”Men va i.. nu då!?!?!? Blås av för F-N”!! 🙂

Tid i min värld är verkligen en obestämd och böjbar form. Det går till exempel aldrig påstå att 6 minuter på mattan skulle vara lika länge som en 6 minuters snoozning på väckarklockan. Mig lurar ingen 🙂

Tid idag känns verkligen som något som också har moderniserats. När jag flyttade till Stockholm 2004 bosatte jag mig i Haninge, ca 30 min utanför stan. Varje 15:e minut gick det pendeltåg in till stan. -15 minuter, härligt! Tänkte jag, då behövde man inte hålla koll på tidtabeller eller dylikt. Det var ju bara att droppa in och som mest vänta ynka 15 minuter (utan modern underhållning i fickan). -Låter ju helt galet! Tänker alla kids! 15 minuter att bara stå rätt upp och ner med sig själv och sina tankar! 3 år senare och tre år i huvudstan hade förändrat mig till en tidsmodern och anpassad person. Tidsperspektivet hade förändrats. Jag hade blivit sjukt mycket mer tidseffektivt. Jag hade flyttat närmre stan. Jag planerade tågtiderna, att vänta mer än 2 minuter på tåget var en förlust, man planerade i vilken ände av tåget man skulle sitta för att snabbare kom ut från stationen. Och skulle man mot förmodan ha 2 minuter över så fyllde man dem med mobilen.

Så frågan är kanske om det är därför 6 minuters brottning ibland känns så extremt lång tid. De där 6 minuterna var ju lika långa 1912 i Stockholm, 1948 i London, 1980 i Moskva och 1996 i Atlanta. Den klockan kan aldrig moderniseras. Jobbet som skall utföras kan aldrig tidseffektiviseras och det finns inga genvägar! bild 3_Fotor