Fredagen är kommen!

En arbetsvecka börjar gå mot sitt slut. Fredagen är i mångas ögon den bästa arbetsdagen. Hela helgen ligger framför en och humöret på arbetsplatsen är lite bättre än vad det brukar vara. Visst, nu chansar jag mest då det var ett tag sen man hade en vanlig arbetsvecka. Min fredag är snarlik min måndag så mitt humör är ganska ”EvenSteven” hela veckan. Men för ett par år sedan då jag faktiskt hade en riktig anställning kom jag själv på något som i min egen bok får klassas som ett genidrag (en ganska partiskt jury sitter i den komitten 🙂 ).

Jag jobbade på den tiden på Apoteket Farmacis läkemedelstillverkning inne på Lunds sjukhus. Precis som nu så var jag en aktiv elitidrottare och jobbade endast deltid. Men en dag i veckan då jäklar! då jobbade jag ”heldag”. Inte bara heldag utan till och med en 9 timmars lång arbetsdag!

Jag hade en del kollegor som också jobbade deltid och självfallet ville alla vara lediga på fredagarna så man kunde förlänga helgen. Men jag insåg ju att om det var någon dag man ville vara på jobbet så var det ju på fredagar! För det första så var ju allas humör lite bättre vilket bara av den anledningen gjorde det till en trevlig arbetsdag. Vi körde även likt många andra arbetsplatser en fredagsfika med nybakat bröd varje fredag. Tillverkningen av medicin var lägre på fredagarna vilket gjorde att det var den minst stressfulla dagen. Och som inte detta var nog med positiva egenskaper så fick man också en klapp på axeln att man kunde tänka sig jobba på fredagarna då alla andra ville vara lediga 🙂 Bara massa plus helt enkelt!

skarmavbild-2016-10-28-kl-12-15-11

Sen måste jag lyfta att jag hade väldigt trevliga kollegor på den tiden för att jobba med en person som idrottar och behöver vara ledig lite hipp som happ inte alltid är det enklaste.

Veckan som varit påminner om de senaste veckorna då träningen rullar på. Cykeln går fortfarande fint och inga vurpor har inträffat. Dock har jag i snart 45 dagar dragits med öronproblem som stör mig litegrann. När jag var i Spanien för 45 dagar sedan drabbades jag av hörelgångsinflamation. Efter en droppbehandling spreds sig inflammationen och till sist var hela örat och halsen inflammerat. 10 dagars antibiotika fick ner inflammationen men tråkigt nog har jag sen dess haft vätska i örat. antagligen har jag spräckt  trumhinnan och fått vätska bakom trumhinnan. Detta hindrar mig inte från att träna och mitt allmäntillstånd är bra. Men jag gör med ett lock för örat och med en hörsel som motsvarar en 105-årings.

Så egentligen är detta ingen stor grej men när jag ringde och frågade doktorn om det fanns något man kunde göra så sa han bara att jag skulle vänta så tog kroppen hand om det själv. -Om inte det händer då? frågade jag. -ja, om det inte gått över om 3 månader kan du ringa igen..

Känns komiskt att man med dagens utveckling och teknik kan göra helt extrema operationer och ingrepp men i mitt fall verkar det inte finnas någon enkel lösning. Men samtidigt så inser jag att detta inte är ett stort problem så det är kanske inte hela världen.

avslutningsvis får ni en litet film från instagram. Stadskörning i Malmö.

img_6249-mov