Värsta passen någonsin!

Den 6 januari trotsade jag och min hjälpryttare Peter Hilmersson (eller är det tvärtom) kylan och begav oss ut på årets första cykelrunda. Ca 5 mil skulle avverkas i en temperatur runt minus 10 grader. Min första tanke var att den skånska vinterkylan skulle göra det för kallt för oss. Just skånsk kyla får man passa sig för. När den är som bäst så tränger den sig innanför både jacka, tröja, hud och ben. Till sist har den trängt sig hela vägen in till märgen i kroppen, och slutändan likt Rasken i Mobergs saga så får man kallbrand och dör J .

Men inspirerade av ”Tour de ski” så kände vi att om skidåkarna kan, så borde även vi klara av lite kyla. Solen var framme och vinden var stilla så  det bjöds på bra vägunderlag. Detta var  det första riktigt tuffa passet för egen del sedan operationen.

Passet blev som man kunde befarat; fruktanstvärt, hemskt och extremt plågsamt. Rent tempomässigt så var passet snarare åt mellanmjölkshållet men omständigheterna är många gånger det som formar tränings- och trötthetskänslan. Kylan i kombination med två veckors vila och 2 tempoökningar gör att minnet av detta pass kommer stämplas som ett av de hårdare passen på väldigt länge.

 

Känslan efter passet väckte faktiskt lite minne av andra mentalt jobbiga pass. För att ta fasta på detta så har jag helt enkelt valt att göra en lista över de 10 hårdaste/värsta passen jag själv har upplevt.

  • Faktorer som jag har tagit hänsyn till i min bedömning är följande:
  • Den fysiskiska påfrestningen.
  • Den mentala påfrestningen.
  • Följderna efter träningen så som träningsvärk, ork och mental hälsa.
  • Till sist: Den känsla som kommer när jag tänker tillbaka på passet.

 

Idag kickstartar vi och presenterar:

 

På Plats nummer 10!

Plats: Sognsvann, Norge

Meter över havet: 183

Träningens längd: 74 minuter

Träningsform: Duathlon

Efter en veckas läger på Olympiatoppen (Norges olympiska träningscenter) med det norska brottningslandslaget avslutades allt med ett i alla fall för mig en ny form av duathlon.

1 mils löpning direkt följt av 8 km rodd och självfallet var det i sann tävlingsanda!

Milen avverkades runt sjön i Sagnsvann och storfavortien Stig-André Berge  hade dragit upp ett vansinnestempo var på jag gammal vanlig stil överskattade mig själv och tänkte att jag hänger på, håller rygg och gör sen ett ryck i rodden.Stig försvann någonstans runt 6 km efter att vi snittat runt ett 3:45 tempo per km. Här omkring börjar passet bli allt dimmigare. Kombination av att vara totalt slut och befinna sig i Norge kan vara den värsta tänkbara. Tänk er själva att bli omsprungen av en 60 årig norrman som ler som en solstråle, stutsar så där norskt käckt framåt som sen saktar in och drar till med:

”er du lei? Ikke gi opp nå, det er utrolig vakkert her deretter, oh vel hyggelig å møte deg,”

 

Väl framme efter en mil på runt 40 min startade nu rodden. Jag minns faktiskt inte så mycket mer än att det kändes som min rumpa och mina framsidor på låren brann konstant av smärta.. Ett tag ligger jag nästan på sidan för att på något sätt sitta mer på höftkulan än själva rumpan. Styrfarten blev dock lidande av denna teknik. Om jag minns rätt gick jag i mål på 1 timme och 14 minuter vilket inte sa så mycket då och det säger heller inte så mycket idag då detta är den enda tid jag har på distansen.

Berge vann med ganska många minuter och några minuter efter mig gick Marius Thommesen och Rasmus Tjörstad i mål. Marius fick kramp i benen efter ungefär halva rodden vilket resulterade i att han rodde med helt raka ben de sista 4 km. Detta såg extremt plågsamt och jobbigt ut så mitt ”tionde värsta pass” hade möjligtvis hamnat ännu högre upp på Marius lista J.

Konsekvensen av passet var självfallet en otroligt sliten kropp. Veckan efter gör jag en av mina sämsta tävlingsinsatser någonsin vilket lite får ses som pricken över i:et när man summerar träningspasset som brände ut mig fullständigt 🙂

Ett foto någon dag innan passet. Här efter ett backpass med stavar. fr v: Isak, Rasmus Stig, jag, Marius

På fredag släpper vi plats nummer 9!

Vilken cliffhanger!