Lite ur läge, men inte av banan!

Tanken var att ge er en liten update från lägret i Litauen men ibland händer saker så fort att updates blir old news nästan samma sekund som de uppdateras.

Men innan vi pratar om aktuella nyheterna som också är lite tråkigheter så börjar vi med det så kallade förlegade ljusglimtarna:

Det är officiellt att jag kommer brottas i den tyska bundesligan nästa säsong. TSV Westendorf utanför München kommer stå som hemmaadress under hösten 2017.

I lördags lanserade Jörgen Johansson sin bok där jag har själv har bidragit med en liten text.

Jag har fått klartecken från förbundskapten att jag är klar för VM i Paris den 21 augusti.

Lägret i Litauen gick bra till 95 procent och jag känner att formen hela tiden blir bättre.

Men så var det de här sista 5 procenten:

Under sista brottningspasset försöker en polak att göra ett indyk på mig men misslyckas grov och istället för att komma under med sitt huvud under min arm far hans huvud upp med all kraft på min käke.

En kraftig smäll och jag känner direkt att den satt klockrent om det vore meningen att sänka mig.

dagen efter flyger vi hem och jag kommer till Malmö på lördagskvällen. Käken har nu svullnat upp och smärtan är ganska påtaglig hela tiden men vi bestämmer oss att avvakta med att söka upp en läkare först på måndagen. Natten mellan lördag och söndag är även den plågsam och vi bestämmer oss att åka in till akuten och röntga käken på söndagsmorgon. Käken var som tur var inte bruten utan den hade bara en liten spricka, dock hade den kommit ur sitt läge och i morse justerades käken hos käkkirurgen i Lund.

Rent träningsmässigt så får man vara nöjd att detta skedde under sista passets sista minuter. En resdag och en vilodag var redan inplanerad så vi har inte tappat så mycket på träningsfronten ännu.

Käken är hur som helst på plats och jag inväntar bara att inflammationen skall lägga sig för att åter kunna stå på mattan och brottas. tidsmässigt rör det sig förhoppningsvis bara om max ett par dagar. tydligen är det bara min smärttröskel som sätter gränserna.

Fördelen att med jämna mellanrum råka ut för små bakslag är att jag blivit allt bättre på att optimera dessa hinder och få ut det mesta och bästa av situration, vilket jag även tror jag kommer få denna gång.

Ett steg bakåt, två steg fram!

Med blicken framåt!

jag är nu inne i 3:e dagen utan att kunna äta fast föda. Drickkvarg, soppa, smoothie och kaffe har varit min diet. Man tar så många gånger saker för givet, som hur härligt det är att få tugga i sig mat 🙂