Man kan inte jobba sig till framgång!

Den tyska brottningssäsongen är intensiv. Veckan som varit har bestått av 3 matcher på 8 dagar. Jag medverkade förra lördagen men tråkigt nog så blev jag tvungen att åka hem på söndagen efter matchen. Väl här hemma har mkt handlat om att få bukt med de problem som uppstår när en säsong på 11 månader börjar göra sig påmind. så Westendorf var utan mig både på tisdagsmatchen och helgens match.

Laget har också haft en tung vecka med tre raka förluster, som väntat föll vi mot serieettan Burghausen. Sen mot Pausa på bortaplan med 18-10 och i lördags, ännu en förlust mot den stora rivalen Hallberg. Nu ligger vi på tredjeplats i tabellen, men på samma poäng som 3 andra lag.

För er som hänger med i svängarna har kanske också sett att jag tilldelats RF:s elitidrottsstipendium. Slår man ihop ett plus ett så förstår man då att jag numera studerar. Kombinationen av att brottas i Tyskland och studera har fungerat bättre än förväntan. Men jag vet också vilken konsekvens man tar när man studerar.

Nu vill jag alltså poängtera vissa saker gällande just stuterier/arbete i kombination med elitidrott. Jag har kunnat studera nu av en stor anledning och den är att jag inte påbörjat säsongen 2017/2018. Utan jag har bara förlängt säsongen 2016/2017. Det innebär att jag inte tränar för att bli bättre inför nästa år utan jag bara konserverar formen från 16/17 inför varje match. Man skulle säga att jag kör små minitoppningar varje vecka.

För sanningen är enligt mig att ha bisysslor vid sidan av en elitsatsning inte gör någon till en bättre idrottare. Det är verkligen en myt som man behöver ta död på. Ständigt hör man ledare, tränare och ”förståsigpåare” säga att det är bra att ha en bisyssla. Så är inte fallet. Eller i alla fall inte om när man menar elitsatsning syftar på världseliten. Svensk elitnivå är enligt mig inte en elitsatsing. Jag själv har tidigare också påstått att det är bra att ha något annat att tänka på än brottningen. ”Det kan bli för mycket annars” är en klassisk dänga som saknar substans.

Jag säger inte att man inte kan lyckas även om man har ett extrajobb eller om man studerar, Men då lyckas man TROTS att man studerar/jobbar, inte tvärtom. När jag själv sa att jag behövde ha en bisyssla för att bli bättre, ja då var jag inte ens i närheten av världseliten. Jag visste helt enkelt inte bättre.

Vad grundar jag detta på? Ren och skär statistik! Ställ er frågan själva, hur många av de senaste olympiska guldmedaljörerna hade ett jobb vid sidan om eller studerade? Jag arbetade fram till 2014. vad hände sen? För att arbeta eller studera är kanske ibland inte ett val. men hade det varit det så borde alla som vill bli bäst tänka en extra gång innan man drar igång något. Hur många professionella fotbollspelare har ett jobb vid sidan om eller studerar?

Visst gör vissa små extrajobb, Se bara på Zlatan. Men jag kan lova er, inget av allt han gör har gjort honom till en bättre fotbollspelare.

Folk som påstår annat har enligt mig inte riktigt förstått vad som krävs för att nå den yttersta världseliten.