Feelings 2016 – Carolina och Ebba

Ska vi för en stund återgå till mitt lilla porträttprojekt Feelings 2016?

I dag blir det en ganska stark bild som jag tycker växer ju mer jag tittar på den.

Det är mamma Carolina som tillsammans med sin dotter Ebba, 12,5 år gammal, visar frigörelse.

När jag fick veta att just frigörelse låg på önskelistan så såg jag bilden direkt framför mig men det var inte förrän på själva fotodagen som jag bestämde mig för hur jag ville ha ljus och bakgrund. Jag är skarpt förtjust i hur spelet mellan ljus och skugga träffar slåss om utrymme i Carolinas och Ebbas ansikten och den fokuserade och stolta hållning som en blivande ung vuxen visar.

 

Frigörelse/Emancipation Nikon D7000. Nikon 18-105 mm. ISO 200. 1/125 sekud. f/4.5
Frigörelse/Emancipation
Nikon D7000. Nikon 18-105 mm. ISO 200. 1/125 sekud. f/4.5

 

Så här säger Carolina:  Frigörelse. Det är där vi är nu, dottern och jag. Det är dubbelt, både skönt att hon är på väg att bli mer självständig och hemskt jobbigt att hon inte finns helt under mina vingar längre. Jag hoppas att jag har gett henne rätt saker med sig på vägen och att hon vet och känner att hon kan komma tillbaka och hämta mer hos mig så länge jag lever.

 

Nästa gång blir det en dos oräddhet  här i bloggen.

På återseende.

En Östlig Sjöfestival

Jag är ju alltid lite förvirrad i frågan om jag är skåning eller bleking (komplicerad historia det där), men idag valde jag mitt blekingska påbrå och drog till Karlshamn. Östersjöfestivalen är inne på sin sista dag för den här gången, jag släpade med kameran och hann till och med knäppa några bilder mellan langostuggorna och vaktandet av karusellsugna kids.

Just Östersjöfestivalen innebär många minnen. Redan från tonåren fotade jag och skrev för Sydöstran, vilket innebar att man lyckades få en god inblick bakom kulisserna. Men nu är det länge sedan jag och schäferhunden Venus provsmakade allt godis på festivalen (och kräktes efteråt) och det är länge sedan jag recenserade festivalparaden så att prenumeranter sa upp tidningen. I dag var det bara jag och min kamera.

Det gick bra det också.

 

But first, let me take a selfie.
But first, let me take a selfie.

 

DSC_8987

 

DSC_8982

 

DSC_9027

 

DSC_8997

 

DSC_8994

 

DSC_8999

 

DSC_8989

 

DSC_9034

 

DSC_9036

 

På återseende.

Feelings 2016 – Alexandra

Den här bilden tar lite andan ur mig. Hon är en mycket god vän som ni fått förmånen att se flera gånger här i bloggen. Hon är också en sådan person som ställer sig rakt upp och ner framför kameran och så sitter bilden där.

Det händer helt enkelt något magiskt så fort en kamera och Alexandra möts.

Ni ska få en lite busig känsla i dag och Alexandra säger så här:

Det var någon klok som undrade om man slutar leka när man blir gammal eller om man blir gammal för att man slutar leka…

Jag valde busig. Bus betyder mycket i min vardag, det handlar om att inte göra det förväntade eller följa den inslagna vägen. Jag älskar att leka med mina vänners barn, klättra i klätterställning och bygga kojor. Det är en form av bus. Men som vuxen har man ju fler möjligheter. Prova busa du också, ät glass till frukost, lägg dig i en kompisgunga med din bästa vän och prata om livet, ha vattenkrig, strunta i att borsta tänderna en kväll, hoppa hage med barnen eller gör roliga pranks på dina kollegor. Prova bara att busa till vardagen ett tag. Bjud på dig själv och gör nåt roligt du inte hade tänkt dig idag, det värsta som kan hända är att du inte hade kul men då kan man alltid hoppa i vattenpölar eller jaga pokemons.

 

Busig/Naughty Nikon D7000. Nikon 18-105 mm. ISO 160. 1/125 sekund. f/4.8
Busig/Mischievous
Nikon D7000. Nikon 18-105 mm. ISO 160. 1/125 sekund. f/4.8

 

Fotot ovan, där Alexandra sitter på en gunga på en lekplats,  är det allra första fotot jag tog på henne häromdagen. Hon satte alltså hela bildidén på första klicket…

Man kan inte vara annat än imponerad.

På återseende.

 

 

Feelings 2016 – André

I dag är det yngste sonen i familjen Sjölander (ni har tidigare sett Ricky, Katarina och Jimmi) som hamnat framför Bloggens kamera.

André valde att försöka visa en känsla av längtan och hans förklaring är kort och tydlig: Jag längtar efter sakerna jag köpt.

Och så kan det ju vara, oavsett ålder. Att vänta på sms:et om att paketet äntligen dykt upp och kommer sakerna att motsvara de förväntningar som katalogens skinande bilder har skapat?

 

Längtan/Longniungness  Nikon D7000. Nikon 35 mm. ISO 100. 1/320 sekund. f/4.0
Längtan/Yearning
Nikon D7000. Nikon 35 mm. ISO 100. 1/320 sekund. f/4.0

 

Jag valde att göra en ganska enkel bild. Blicken som är lugn och lite disträ och det där lilla halvleendet på Andrés läppar som visar att han just nu är lite halvt förlorad i sina egna tankar, tillsammans blir det en himla bra kombo.

I morgon blir det busigt värre här i bloggen.

På återseende.

Feelings 2016 – Jimmi

I går var det Katarina och i dag är det maken Jimmis tur. Känslan för dagen är rastlöshet och här fick fotografen tänka till, det var inte helt lätt att visualisera en färdig bild faktiskt. Men så roligt med en rejäl utmaning!

Jag valde till slut att ta två bilder (ett porträtt och en trippelexponering) och helt enkelt, utan större krusiduller eller andra åtgärder, lägga ihop dem i datorn efteråt. Jag gillar det beslutsamma uttrycket i Jimmis ansikte, där finns ett tydligt fokus, och i samma bild är han (gånger tre) på väg. Mycket på väg alltså. Rastlös, helt enkelt.

 

Rastlöshet/Restlessness Nikon D7000. Nikon 35 mm. ISO 100. 1/320 sekund. f/4.0
Rastlöshet/Restlessness
Nikon D7000. Nikon 35 mm. ISO 100. 1/320 sekund. f/4.0

 

Jimmi själv säger såhär:

Jag har lätt för att bli rastlös och är det ganska ofta. Till exempel efter ett pass på gymmet då kroppen är slutkörd men man är klar i huvudet så kan rastlösheten krypa på. Som väl är går det över ganska snabbt.

I morgon ska ni får se sista delen i just den här familjens känsloyttringar när det blir yngste sonens tur.

På återseende.

 

 

Feelings 2016 – Katarina

Kommer ni ihåg bilden häromdagen på Ricky, som gestaltade ”Sliten”? I dag är det mamma Katarinas tur och ordet för dagen är ”Lycka”.

Jag tycker att detta blev en stark och kraftfull bild som samtidigt innehåller mycket glädje och en stor dos positiv jävlaranamma-känsla. Hennes blick går rakt igenom kameralinsen och det är svårt att slita blicken från hennes ansikte.

 

Lycka/Happiness Nikon D7000. Nikon 35 mm. ISO 100. 1/500 sekund. f/3.2
Lycka/Happiness
Nikon D7000. Nikon 35 mm. ISO 100. 1/500 sekund. f/3.2

 

Såhär säger Katarina själv:

Lycka är att gå från 100% sjukpensionär till förvärvsarbetade med hjälp av familj kost träning o disciplin. Jag känner mig stark o lycklig.

 

Vilken känsla det blir nästa gång? Det får ni se.

På återseende.

 

Hästveda marknad – sammanfattningen

Någon som vill ha lite marknadskänsla? Ni som kanske var där och vill ha en påminnelse och ni som kanske inte var där och vill se hur det var?

Jag pratar ju såklart om Hästveda marknad. Eftersom Bloggen råkar bo mitt i marknadssmeten så blir det ju en och annan bild såklart. I dag besökte vi först djurmarknaden för att klappa hästar (givetvis) och smådjur. Det var ganska varmt i solen och det var glädjande att se att djurvärdarna passade väldigt upp på fyrbeningarna (en hög hästar samt en åsna) och det var många av hästarna som fick stora grästuvor serverade av små ivriga barnhänder.

Men som alltid är det tråkigt att se att en del av de stora djuren är uppenbart stressade av att stå uppbundna i långa rader och det är också ganska så förvånansvärt att vissa marknadsbesökare verkar lämna sitt sunda förnuft hemma och det ska klappas till varje pris. Oavsett djurets reaktion.

Nu var det inte bara hästar till salu utan även mängder av fjäderfä, kaniner och andra gnagare. Och ute bland marknadsstånden fanns också djur, men i plast, plysch och gummi. Kommersen fortsatte oavbrutet under de båda marknadsdagarna, ackompanjerad av hög musik och det vinande ljudet från hisnande åkattraktioner.

Marknaden genom mina kameror ser ut så här:

 

DSC_8741

 

DSC_8751

 

DSC_8774

 

DSC_8766

 

DSC_8790

 

DSC_8794

 

DSC_8777

 

DSC_8784

 

DSC_8776

 

DSC_8798

 

DSC_8799

 

DSC_8808

 

DSC_8802

 

DSC_8810

 

DSC_8814

 

DSC_8811

 

DSC_8815

 

DSC_8818

 

DSC_4685 - kopia

 

DSC_4797

 

DSC_8722

 

DSC_8819

 

DSC_8839

 

DSC_8846

 

DSC_8834

 

DSC_8823

 

DSC_8821

 

DSC_8874

 

DSC_8877

 

DSC_8859

 

DSC_8866

 

DSC_8852

 

DSC_4695

 

DSC_4692

 

DSC_4737 - kopia

 

DSC_4732 - kopia

 

DSC_4708 - kopia

 

DSC_4726 - kopia

 

DSC_4773

 

DSC_4748

 

DSC_4789

 

 

 

Nästa gång vi i byn vaknar upp till oset från munkar och churros så visar årtalet 2017.

Tack för i år och hoppas vi ses nästa gång.

På återseende.

Hästveda marknad – karusellers väntan

De är tysta och stilla. De väntar.

Om några timmar blir det dock annorlunda – då är det snurr till höger och vänster och möjligen upp och ner.

Bilderna togs i går kväll när hästvedaluften innehöll lite lagom med förväntansdaller. Och i dag är väntan över: Hästveda marknad 2016 drar igång.

 

Utsiktskarusell.
Utsiktskarusell.

 

Också en slags selfie - ser ni fotografen?
Också en slags selfie – ser ni fotografen?

 

Ser oförarglig ut i sitt vilotillstånd.
Ser oförarglig ut i sitt vilotillstånd.

 

Jodå, karuseller funkar i svartvitt också.
Jodå, karuseller funkar i svartvitt också.

 

Det här är barndomsminnen för mig, virvelvindiga minnen.
Det här är barndomsminnen för mig, virvelvindiga minnen.

 

Bjärta blinkande lampor - tivolikänsla.
Bjärta blinkande lampor – tivolikänsla.

 

Sagolikt.
Sagolikt.

 

Smygtitt.
Smygtitt.

 

Ses vi på marknaden?

På återseende.

Feelings 2016 – Ricky

Efter några dagars tystnad så är det känslodags igen.

I dag är det dags för en lite lagom trött känsla. Det är Ricky som svarar för den och det är mer specifikt känslan ”Sliten” som tilltalade honom när han blev tillfrågad om projektet.

Ricky säger så här:

Att plugga heltid på universitet sliter på en och då behöver man ta de lugnt ibland.

 

Sliten/Exhausted Nikon D7000. Nikon 35 mm. ISO 100. 1/500 sekund. f/6.3
Sliten/Exhausted
Nikon D7000. Nikon 35 mm. ISO 100. 1/500 sekund. f/6.3

 

Nästa gång ska ni få se fler medlemmar ur Rickys familj.

På återseende.

Feelings 2016 – Åsa

I dag blir det kärlek här bland känslorna i bloggen. En speciell sorts kärlek: moderskärlek.

Jag är rejält nöjd med den här bilden där jag medvetet valt att låta huvudobjektet, Åsa, vara i bakgrunden och därmed lite ur fokus. Med på bilden är hennes äldste son och hans ansiktsuttryck, lite lagom tvivlande sådär, känns klockrent kopplat till Åsas tankar om moderskärlek:

Moderskärlek för mig är att försöka skapa trygga barn genom att finnas där i bakgrunden samtidigt som man måste våga släppa taget och låta de utforska på egen hand även om det medför att man själv står med hjärtat i halsgropen många gånger. Lita på deras egen förmåga men samtidigt kunna komma till undsättning om det behövs.

 

Moderskärlek/Motherly Love. Nikon D7000. Nikon 18-105 mm. ISO 100. 1/320 sekund. f/3.8
Moderskärlek/Motherly Love.
Nikon D7000. Nikon 18-105 mm. ISO 100. 1/320 sekund. f/3.8

 

Stort tack till alla er som följer Feelings 2016 och som delar vidare på sociala medier! Vi har ju nästan en hel sommar fylld av känslor framför oss.

På återseende.

Åsa Nilsson
Namn: Åsa Nilsson
Ålder: 40
Bor: Hästveda
Första kamera: Någon pocketkamera som liten och sedan en analog Nikon 401x.
Numera två Nikon D7000 och och en Nikon D200. Favoritobjektiv är ett fast Nikon 50 mm.