Utryckning samt snabbkurs i brandsäkerhet

I dag får ni en kortfattad och förhoppningsvis tydlig information om brandsäkerhet i hemmet. Både Ulf och Janne har kloka ord att dela med sig av och det märks tydligt på båda två att det finns en vilja att föra ut informationen men även ett visst mått av frustration i vetskapen om att brandskyddet och säkerhetstänket i många hem brister.

Om ni kommer ihåg så var jag och Ulf och besökte en bostad där det brunnit i husets elrum (se inlägg här). Skadorna var ganska omfattande men lyckligtvis begränsade genom den snabba insats som räddningstjänsten gjorde. Vi pratade sedan om risker för brand i bostad, Ulf visade bilder på tidigare bränder i hus och han sa något som fastnade hos mig:

-När det gäller diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare så bör dessa användas när det finns personer hemma och som befinner sig i vaket tillstånd.

De orden bär jag med mig. Visserligen lämnar jag själv aldrig diskmaskinen igång och går hemifrån men min fundering har ju mest varit med anledning av eventuell vattenskada, inte brand, men denna typ av maskiner blir ju faktiskt varma.

Och handen på hjärtat, är det inte väldigt bekvämt att sätta igång tvätt och disk innan läggdags så att de blir klara över natten?

Det beslutet kan göra att du aldrig vaknar upp igen.

Jag fiskade även hos Janne efter bra och konkreta tips på brandsäkerhet. Han menar att det är livsviktigt att folk skaffar sig ett skäligt brandskydd och han trycker hårt på detta. Det vill säga: så många brandvarnare som behövs (klicka här för mer information), en sexkilos brandsläckare och en brandfilt, synliga och tillgängliga. Och se till att ha kunskap om hur filt och släckare faktiskt används.

Bor du i lägenhet? Om du upptäcker att trappuppgången är rökfylld, stäng dörren, larma 112 och stanna då i din lägenhet. Ni har säkert hört det förut, det är oftast röken som dödar, inte elden. Räddningstjänsten har specialfordon och övrig utrustning till sin hjälp för att få ut dig, även om du inte befinner dig på markplan – Osbys hävare (8030) har ju så att säga inte en hävarkorg och en rosa krok bara för syns skull och en lägenhet ska vara konstruerad för att stå emot brand i mellan 30 och 60 minuter.

Och förbered din familj innan den dag något kanske (förhoppningsvis aldrig) händer. Bestäm med både vuxna och barn om exakt återsamlingspunkt utanför huset eller lägenheten, till exempel vid äppelträdet/brevlådan/lyktstolpen.

 

I eftermiddags blev det allvar i Hästveda. En torrkokning, en av de absolut vanligaste orsakerna till brand i bostad, ledde till utryckning för Hästvedastyrkan och räddningsledaren Jan Persson.
I eftermiddags blev det allvar i Hästveda. En torrkokning, en av de absolut vanligaste orsakerna till brand i bostad, ledde till utryckning för Hästvedastyrkan och insatsledaren Jan Persson.

 

Kom ihåg vad han säger: tvätt-/diskmaskiner och torktumlare ska användas när du är hemma och vaken.
Kom ihåg vad Ulf R Nilsson säger: tvätt-/diskmaskiner och torktumlare bör användas när du är hemma och vaken.

 

Personerna i den här bostaden kände röklukt och räddningstjänsten larmades. Tack vare den snabba insatsen av Osbys räddningstjänst kunde skadorna begränsas till stor del.
Personerna i den här bostaden kände röklukt och räddningstjänsten larmades. Tack vare den snabba insatsen av Osbys räddningstjänst kunde skadorna till stor del begränsas.

 

De kommer om det behövs men allra bäst är det givetvis om brandbilarna aldrig behövs larmas ut överhuvudtaget.
De kommer om det behövs men allra bäst är det givetvis om brandbilar och brandmän aldrig behöver larmas ut överhuvudtaget.

 

De har stegar för att kunna undsätta dig om behovet uppstår...
Är trappuppgången rökfylld, stanna kvar inne i din lägenhet med dörren stängd, brandmännen har stegar för att kunna undsätta dig om behovet uppstår…

 

Och de har 8030, hävaren som når högt upp.
Och de har 8030, hävaren som når högt upp.

 

"Tänk inte att det inte kan hända dig". säger Janne med eftertryck.
”Tänk inte att det inte kan hända dig”. säger Janne med eftertryck.

 

Förhoppningsvis slipper du träffa brandmännen i en allvarlig situation. Det går kanske inte alltid att undvika men gör vad du kan för att skydda dig – det är trots allt ditt liv det gäller.

 

På återseende.

 

 

 

Brand i Lönsboda och arbetet efteråt

En notis i tidningen – inte mer än så.

Men i verkligheten total förödelse. Natten till i söndags började det brinna i ett gatukök i Lönsboda. Elden upptäcktes av hemtjänstpersonal som även gjorde försök att släcka med brandsläckare och räddningschef Peter Dubrefjord konstaterar berömmande att det var ett föredömligt sätt att agera.

I dag finns sorgligt nog i stort sett bara svarta rester och några svedda väggar kvar av gatuköket. Lukten av brand sticker markant i näsan och marken är full av sotsvart byggnadsmaterial. Vattnet från insatsen har hunnit rinna undan och det enda som påminner om att räddningspersonal från Lönsboda, Osby och Hökön ägnade många timmar här mitt i natten, är ett par kvarglömda handskar på ett elskåp.

När Janne och jag inspekterar brandplatsen så kommer en liten skara reflexvästade minimänniskor förbi. De tittar storögt på den förstörda byggnaden och den lilla brandbilen (befälsbilen 8080) som med sina skrikiga färger lyser upp den grå morgonen.

Barnen får sedan en engagerad föreläsning om brandsäkerhet och hur man bör agera vid brand. De är ganska så kompetenta och kan stolt berätta att 112 är det rätta numret om man behöver hjälp från brandkåren. Jannes engagemang är så tydligt att det nästan går att ta på och det finns inte ens ett uns av blyghet hos barnen när de får frågor av insatsledaren, det är riktigt rörande att se.

Han berättar senare i bilen att han alltid försöker ta tillvara på de här mötena med allmänheten, särskilt den yngre generationen, för att försöka pränta in kunskaper om brand, om vikten av att slå larm och om faran med att leka med exempelvis tändstickor.

I dag är inte riktigt alla bilder mina utan två av dem, som togs på brandplatsen under pågående släckinsats, har jag fått lov att låna av räddningstjänsten. Det finns inget sensationstänk från min sida bakom valet att publicera dessa bilder, utan jag anser att de är viktiga för att visa vad brandmännen gör mitt i natten och hur deras arbetsmiljö kan se ut.

Ni kommer ihåg att jag har nämnt Friska Brandmän förut? Branden i Lönsboda innebar ju att larmkläderna i högsta grad blev nedsmutsade med ohälsosamma partiklar och saneringsarbetet av kläder och brandslang har pågått sedan styrkan återvände hem tidigt i går morse. Nytvättade larmställ har idag levererats till stationerna i Hökön och Lönsboda eftersom jag hängde efter Janne som en fotograferande igel så innebar det att jag för första gången fick besöka Hököns lilla station, där släckbil 8510 mer eller mindre precis får plats i garaget.

 

Dagen inleds i Osby men innehåller den fullständiga guidade turen av räddningstjänstens område.
Dagen inleds i Osby men innehåller den fullständiga guidade turen av räddningstjänstens område i kommunen.

 

Vi är ute på vägarna, Janne och jag, när det piper i sökaren. Det är ett sjukvårdslarm och de brandmän i Lönsboda som har beredskap är snabbt på plats och kan informera ambulanspersonalen om läget.
Vi är ute på vägarna, Janne och jag, när det piper i sökaren. Det är ett sjukvårdslarm (IVPA= i väntan på ambulans), och de brandmän i Lönsboda som har beredskap är snabbt på plats och kan informera ambulanspersonalen om läget.

 

8250 har varit ute på IVPA, larm där räddningstjänsten anländer först i vätan på att ambulans ska hinna dit.
8250 återvänder efter att ha varit ute på IVPA-larmet och kan rapportera att allt gått bra.

 

Sådär, nysanerade larmkläder levererade till stationen i Lönsboda.
Sådär, nysanerade larmkläder levererade till stationen i Lönsboda.

 

Brandstationen i Lönsboda, ljust och fräscht, i motsats till stationen i Osby som är betydligt äldre och mer åt det murriga hållet.
Brandstationen i Lönsboda, ljus och fräsch, i motsats till stationen i Osby som är betydligt äldre och mer åt det murriga hållet.

 

Det var bättre förr?
Det var bättre förr?

 

Den ser lite ut som "kom och hjälp mig", det är en så kallad splashdräkt som används som extra skydd vid vissa kemikalier.
Den ser lite ut som ”kom och hjälp mig”, det är en så kallad splashdräkt som används som extra skydd vid vissa kemikalier.

 

En sådan här brand avger ämnen som kan vara direkt hälsovådliga, därav är det av stor vikt att larmkläder och utrustning saneras efteråt.
En sådan här brand avger ämnen som kan vara direkt hälsovådliga, därav är det av stor vikt att larmkläder och utrustning saneras efteråt.

 

Branden upptäcktes av personal från hemtjänsten.
Branden upptäcktes av personal från hemtjänsten.

 

Vissa saker går att identifiera, andra inte.
Vissa saker går att identifiera, andra inte.

 

Dagen efter branden, krossade takpannor och brunna bjälkar.
Dagen efter branden, krossade takpannor och brunna bjälkar.

 

Avspärrat område tills dess att teknisk undersökning genomförts.
Avspärrat område tills dess att teknisk undersökning genomförts.

 

Det som påminner om brandmännens insats - ett par kvarglömda handskar.
Det som påminner om brandmännens insats – ett par kvarglömda handskar.

 

Det är inte mycket kvar av gatuköket, några väggar står fortfarande upp men är svedda och vissa bågnar oroväckande.
Det är inte mycket kvar av gatuköket, några väggar står fortfarande upp men är svedda och vissa bågnar oroväckande.

 

En tom glasskartong. Och ett sönderbrunnet tak.
En tom glasskartong. Och ett sönderbrunnet tak.

 

Förstörelsen är omfattande.
Förstörelsen är omfattande.

 

All slang som använts vid släckarbetet tas om hand i Osby och tvättas innan den får användas igen.
All slang som använts vid släckarbetet tas om hand i Osby och tvättas innan den får användas igen.

 

Janne har barnens totala uppmärksamhet en lång stund. Bilden talar i princip för sig själv och är en av de bilder som jag verkligen är förtjust i.
Janne har barnens totala uppmärksamhet en lång stund. Bilden talar i princip för sig själv och är en av de bilder som jag verkligen är förtjust i.

 

En mun...
En mun…

 

En näsa...
En näsa…

 

Två ögon. Sammanfattning: 112.
Två ögon. Sammanfattning: 112 – larmnumret.

 

På rundturen är det dags för ett besök hos brandvärnet i Hökön.
På rundturen är det strax dags för ett besök hos brandvärnet i Hökön.

 

Brandvärnet i Hökön, bakom portarna finns det ganska så exakt plats för en brandbil.
Stationen. Bakom portarna finns det ganska så exakt plats för en brandbil.

 

Möt 8510, Hököns släckbil. Vi har pratat om det förut, näst sista siffran kategoriserar fordonstypen och 1 = släckbil.
Möt 8510, Hököns släckbil. Vi har pratat om det förut, näst sista siffran kategoriserar fordonstypen och 1 = släckbil.

 

Parkerad och nästan som om den vore måttanpassad för att passa in i det lilla utrymmet i garaget.
Parkerad och nästan som om den vore måttanpassad för att passa in i det lilla utrymmet.

 

Vi packar Hökönuniformerna i sopsäckar och tar med dem till stationen i Osby för sanering.
Vi packar Hökönuniformerna i sopsäckar och tar med dem till stationen i Osby för sanering.

 

Hököns brandmän har blå hjälmar, och som vanligt finns det en styrkeledare som givetvis bär gul hjälm.
Hököns brandmän har blå hjälmar, och som vanligt finns det en styrkeledare som givetvis bär gul hjälm.

 

Dagen har varit informativ och väckt en hel del vidare funderingar hos mig. Diskussionerna har varit bra och ni kommer givetvis också att få ta del av dessa i kommande inlägg.

På återseende.

 

 

Höst, Lik eller höstlik?

Hösten är ju vacker, särskilt just nu när färgjordbävningen verkligen sätter fart. Men att träd och växter börjar skifta kulör innebär ju också att de är döende, eller åtminstone går i någon slags växtlig dvala.

Jag stack nyss näsan utanför dörren, längre än så behövdes inte, och tog en fotografisk titt på hösten utanför min dörr. D7000 med 18-55 mm och ringblixten fick haka på ut. Just ringblixt är ett billigt tips för att fotografera saker på nära håll och funkar även bra till många former av porträttfotografering.

 

Soft and Purple.
Soft and Purple.

 

Come Closer.
Come Closer.

 

In the middle of Autumn.
In the Middle of Autumn.

 

Red.
Red.

 

Survivor.
Survivor.

 

Still Going Strong.
Still Going Strong.

 

Spiky.
Spiky.

 

Surrealism in a purple disguise.
Surrealism in a Purple Disguise.

 

Blackberry on a Stick.
Blackberry on a Stick.

 

Leaf me alone.
Leaf me alone.

 

På återseende.

Flera favoriter och osedda bilder!

Såhär en lördag kommer en liten sammanfattning av Projekt Räddningstjänst så här långt, vill ni läsa ikapp så är det bara att följa länkarna nedan, istället för att bläddra i bloggen.

Jag ska också visa mina favoritbilder och några hittills opublicerade bilder.

Allra första inlägget.

Bilolycka och dimspik.

Bakgrund och en äldre brandstation.

Det hittills populäraste inlägget – rökövning.

Vad är Friska Brandmän?

Bilder från brand och bloggen förföljer Ulf.

Mörkt i Lönsboda.

Häng med på brandtillsyn (se upp för spindlarna).

Hur tänker fotografen EGENTLIGEN?

Hack i häl på insatsledare Jan, det inlägg som fått näst flest besökare någonsin.

När fotografen tappade bort sig i övningsröken…

Favoritbilder var det ja. Ibland ser jag det direkt i kameran men känslan kommer för det mesta när jag öppnar upp bilden i datorn, trots att det alltså är jag som har tagit alla bilder så har jag hyfsat ofta svårt att säga exakt varför jag fastnar för en speciell bild. Först meddelar hjärnan att ”det där var banne mig riktigt bra” och sedan försöker jag analysera varför. Och det som är spännande är ju att alla har olika favoritbilder – och det är precis som det ska vara eftersom det är tillåtet att tycka exakt vad som helst. Upplevelsen handlar sällan om teknisk perfektion utan om vad bilden säger just dig.

Några av mina favoriter ser ni här. Vilka är era?

 

Som ett litet konstverk faktiskt.
Grenrör på en hylla på brandstationen. Ett oväntat motiv att fotografera kanske men här finns en rejäl dos harmoni i färgerna och vidvinkeln ger extra djup.

 

Utryckning till centrala Osby, påkörd fotgängare.
Här är det utryckning. Vädret kunde inte gett mig bättre förutsättningar med fluffiga moln och blå himmel i kontrast till den rentvättade släckbilen på väg ut på uppdrag.

 

Japp, det är en lampa. På hjälmen. Och den sitter kvar.
Den här förvånade mig när jag laddade över bilderna i datorn. Gruppen sammanfattar övningens första delmoment och diskussionen handlar om just lampor, vilket Göran illustrerar på ett perfekt sätt.

 

De där stegarna är inget enmansjobb att resa.
De reser räddningsstegarna mot brandstationens torn. Den här bilden symboliserar gruppstyrka för mig och förmedlar att alla behövs för att gruppen ska klara av uppgiften.

 

Ur bilarna och därefter sätter arbetet igång direkt för att kunna gå in i byggnaden och rädda liv.
Övning i Osby och den här bilden blev full av rörelse och action. Jag är dessutom nöjd med kompositionen och bilden krävde väldigt lite redigering.

 

Jobbig dag?
En storfavorit hos mig. Det borde vara en glad bild, en räddad ”person”. Men jag får en känsla av övergivenhet och detta framträder extra tydligt i svartvitt.

 

På plats på automatlarm ett längre stenkast från stationen.
Det är larm och Ulf har parkerat så att jag lyckas fånga både honom, solen och 8080 på samma bild. Tekniskt är bilden långt ifrån perfekt men den visar ögonblicket när det händer.

 

Mörkt och rökigt.
Lönsboda och rökdykarövning. Den här bilden upptäckte jag redan i kameradisplayen och det är den lite mörka och tuffa känslan jag får som gör denna till en absolut huvudfavorit.

 

Han är alltså räddningsledare och en sådan känns lättast igen på färgen på hjälmen.
Den här bilden togs ju i onsdags så är väldigt färsk, Det jag faller för här är inramningen av anonyma brandmän i masker (inga nummer som syns som skulle kunna identifiera dem) i kontrast mot just detta inläggs huvudfokus – insatsledare Jan.

 

Väntan.
Mörkt och halvkyligt på övning i Lönsboda. En utmaning att fotografera med  interiörbelysningen i 8210 som enda ljuskälla. Men jag gillar den här bilden, den känns äkta.

 

Och det blir ju ofantligt många fler bilder än de som publiceras i bloggen och jag tar nu chansen att publicera material som ni inte fått se förut.

 

Speglad övning.
Speglad övning.

 

Med gemensamma krafter och förmodligen på tå så fick styrkan in dimspiken i väggen.
Med gemensamma krafter och förmodligen på tå så fick styrkan in dimspiken i väggen.

 

Vissa hade vattentäta skodon under den här övningen, vissa hade det inte.
Vissa hade vattentäta skodon under den här övningen, vissa hade det inte.

 

Ni vet ju vid det här laget: det heter flaskor.
Ni vet ju vid det här laget: det heter flaskor.

 

Räddningstjänsten utför även insatser i Osbysjön och då denna sjö är tämligen stenig så sliter det hårt på båtpropellern.
Räddningstjänsten utför även insatser i Osbysjön och då denna sjö är tämligen stenig så sliter det hårt på båtpropellern.

 

Klart att en rostig kniv kan behövas om verktyg.
Klart att en rostig kniv kan behövas som verktyg.

 

Jag nämnde en mörk och möglig källare i torsdagens inlägg. Där förvaras civilförsvarsmateriel, som till exempel bårar i storpack.
Jag nämnde en mörk och möglig källare (belägen i en annan byggnad än själva stationen) i torsdagens inlägg. Där förvaras civilförsvarsmateriel, som till exempel bårar i storpack.

 

Golvet i källaren är spegelblankt och välputsat, eller så står det under vatten, bestäm själv.
Golvet i källaren är spegelblankt och välputsat, eller så står det under vatten, bestäm själv.

 

Och det som finns på golvet vill jag inte ens tänka på vad det är.
Och det som finns på golvet vill jag inte ens tänka på vad det är.

 

Tankbil 8040. Jag ställde frågan om det inte är som att köra ett stort och skvalpigt badkar, då bilen innehåller 9000 liter vatten. I mina tankar heter 8040 numera Badkaret och 8030 (hävaren) Kroken.
Tankbil 8040. Jag ställde frågan om det inte är som att köra ett stort och skvalpigt badkar, då bilen innehåller 9000 liter vatten. I mina tankar heter 8040 numera Badkaret och 8030 (hävaren) Kroken. Jag ska se om jag kan döpa om fler stationsattiraljer.

 

Det finns flytvästar att låna gratis på brandstationen i Osby. Klicka här för mer information.
Det finns flytvästar att låna gratis på brandstationen i Osby. Klicka här för mer information.

 

Ni vet när läraren i skolan ställde en svår fråga och man försökte låtsas om som om man inte existerade?
Ni vet när läraren i skolan ställde en svår fråga och man (Dan och Lars-Erik) försökte låtsas som om man inte existerade?

 

Slangutrullning är faktiskt ett höghastighetsmoment.
Slangutrullning är faktiskt ett höghastighetsmoment.

 

När vi andra pillar på våra smarttelefoner så handlar det här om radioapparater.
När vi andra pillar på våra smarttelefoner så handlar det här om radioapparater.

 

Jag nämnde att övningen i onsdags var ett test med nya lampor. Testet föll väl ut. Och detta tillhör en av mina favoritbilder, varför vet jag inte riktigt.
Jag nämnde att övningen i onsdags var ett test med nya lampor. Testet föll väl ut. Och detta tillhör en av mina favoritbilder, varför vet jag inte riktigt.

 

När det går larm kan det bli det här gänget som stövlar in.
När det går larm kan det bli det här gänget som stövlar in.

 

Den här bilden blev ganska rolig. Kollektiv frisyrtillrättning. Från vänster: Peter, Emma, Stellan och Håkan.
Den här bilden blev ganska rolig. Kollektiv frisyrtillrättning. Från vänster: Peter, Emma, Stellan och Håkan.

 

Det här med att lyckas få till en bra och tydlig bild när det finns rökig rekvisita... Ja ja, jag gör mitt bästa.
Det här med att lyckas få till en bra och tydlig bild när det finns rökig rekvisita… Ja ja, jag gör mitt bästa.

 

Uppställning från förr.
Uppställning från förr.

 

Osby har även en ungdomsbrandkår som jag hoppas få möjlighet att träffa vid tillfälle.
Osby har även en ungdomsbrandkår som jag hoppas få möjlighet att träffa vid tillfälle.

 

Lönsboda och Leif för protokoll över övningen.
Lönsboda. Leif för protokoll över övningen.

 

 

På återseende.

 

 

 

 

Desorienterande rök

Det var ju, om ni läste gårdagens inlägg, rökdykarövning igår. Det har det varit vid flera tillfällen när jag hälsat på hos räddningstjänsten, men ni ska få se övningen från start till mål i dag. Från första rökpuffen till avslutad insats (Bullens korv).

Platsen är Klintgården, en av de förskolor som dömts ut på grund av mögelangrepp, och här passar räddningstjänsten på att öva. Jag var med inne när rökmaskinen startades upp och trots dagsljuset ute, trots att jag visste om att just denna rök är ofarlig och trots att jag precis hade gått ut och in ur byggnaden flera gånger och alltså visste var jag befann mig – så gick jag fel på vägen ut. En sträcka på kanske 20 meter totalt från rummet jag befann mig i och ut till friska luften.  Och jag hittade inte ut direkt. Nu hade jag tacksamt nog de två övningsledarna Henrik och Stellan med mig och någon meter framför mig hörde jag ju en av dem som undrade om jag var med. Jodå, det var jag, bara lite vilsen och desorienterad.

Medan vi väntade på att styrkan skulle nå fram till ”brandplatsen” så diskuterade vi lite om känslan att vara innesluten i rök i en okänd byggnad. Jag tror att de flesta ser på brandmän, poliser och ambulanspersonal som en form av hjältar, det finns en tillit att om man ringer 112 kommer det någon och löser problemet. Och det är ju fantastiskt, och hjältestatusen argumenterar jag inte emot,  men räddningspersonal är ju också bara människor och Henrik berättar att stresspåslaget vid rökdykning, särskilt i skarpt läge eller i övningar med varm rök, är väldigt påtagligt och att det krävs rejäl mental styrka för att tänka sig förbi denna stress när hettan, röken och ljudet från en brand slår ut en hel del av de sinnen som vi tar för givna.

I dag ska ni också få en snabb bildpresentation på gänget som övade, jag har i vanlig ordning inte tagit porträttbilder i soft fokus och med blommor i bakgrunden utan fotona togs på övningsplatsen och förmodligen utan att objekten själva noterade det – den här gången lyckades de faktiskt glömma att jag var där, tror jag. Det var en givande kväll och med ett bra resultat bildmässigt (några bilder såg ni i gårdagens inlägg) och av två anledningar: att styrkan börjat vänja sig vid mig men också att jag vågar ta för mig lite mer, jag är mer medveten om vad som händer och kan ta lite mer plats och hitta nya vinklar och dessutom känner jag mig lite mer ”hemma” med gänget efterhand.

Då kör vi.

 

Tidigare på dagen diskuterade jag rökdykningsupplägg med räddningschef Peter och fick en ganska så illustrativ föreläsning om fordonens uppställning och de olika rökdykarnas placering.
Tidigare på dagen diskuterade jag rökdykningsupplägg med räddningschef Peter och fick en ganska så illustrativ föreläsning om fordonens uppställning och de olika rökdykarnas placering.

 

Det färdiga "konstverket". En rökdykarinsats med två räddningsfordon, en brandpost, två rökdykare, en rökdykningsledare, en styrkeledare och en pumpskötare.
Det färdiga ”konstverket”. En rökdykarinsats med två räddningsfordon, en brandpost, två rökdykare, en rökdykningsledare, en styrkeledare och en pumpskötare.

 

Interiör, närmare bestämt baksätet där rökdykarna sitter på väg ut på larm.
Interiör från 8010, närmare bestämt baksätet där rökdykarna sitter på väg ut på larm.

 

Kvällens övning innebar även test för alldeles nyinköpta rökdykarlampor.
Kvällens övning innebar även test för alldeles nyinköpta rökdykarlampor.

 

De dockor som ska rädda splaceras ut på olika ställen i byggnaden. jag kan intyga att just den här dockan väger som en mindre elefant.
De dockor som ska räddas placeras ut på olika ställen i byggnaden. Jag kan intyga att just den här dockan väger som en mindre elefant.

 

Förskolor har ofta många små rum och är nog därmed perfekta byggnader att öva rökdykning i.
Förskolor har ofta många små rum och är nog därmed idealiska byggnader att öva rökdykning i.

 

Det är den här maskinen som ansvarar för att lokalerna ska bli rökfyllda.
Det är den här maskinen som ansvarar för att lokalerna ska bli rökfyllda.

 

Det börjar bli lite dimmigt...
Det börjar bli lite dimmigt…

 

Det ska på mer rök men som ni ser så är sikten inte helt fantastisk - trots dagsljus ute och många stora fönster.
Det ska på mer rök men som ni ser så är sikten redan nu inte helt fantastisk – trots dagsljus ute och många stora fönster.

 

Ser ni Stellan? Notera att jag använt den externa blixten på max styrka. Det blir knappt inte ens en reflektion i uniformens reflexband.
Ser ni Stellan? Notera att jag använt den externa blixten på max styrka. Det blir knappt ens en reflektion i uniformens reflexband.

 

Kvällens två övningsledare, Henrik (t.v) och Stellan.
Kvällens två övningsledare, Henrik (t.v) och Stellan.

 

Larmet kallas ut, förutsättningarna är brand i förskola. Två vuxna och ett barn finns kvar inne i byggnaden.
Larmet kallas ut, förutsättningarna är brand i förskola. Två vuxna och ett barn finns kvar inne i byggnaden.

 

Räddningsledaren är på plats och strax därefter rullar släckbilen (med rökdykare och styrkeledare) in, tätt följd av tankbilen.
Räddningsledaren är på plats och strax därefter rullar släckbilen (med rökdykare och styrkeledare) in, tätt följd av tankbilen.

 

Mikael, gruppens styrkeledare som därmed bär gul hjälm.
Mikael, gruppens styrkeledare som därmed bär gul hjälm.

 

Joakim.
Joakim.

 

Johan.
Johan.

 

Eero.
Eero.

 

Brian.
Brian.

 

Göran.
Göran.

 

Här går de två rökdykarna in för första gången.
Här går de två rökdykarna in för första gången.

 

Den täta röken gör sikten i det närmaste obefintlig. Dags att koppla upp extra belysning.
Den täta röken gör sikten i det närmaste obefintlig. Dags att koppla upp extra belysning.

 

Såhär kan det uppfattas för en utomstående: det händer saker hela tiden under en insats, ingen står stilla utan alla har sin roll och sin uppgift att utföra.
Så här kan det uppfattas för en utomstående: det händer saker hela tiden under en insats, ingen står stilla utan alla har sin roll och sin uppgift att utföra.

 

Styrkeledaren har kollen ute på brandplatsen.
Styrkeledaren har kollen ute på brandplatsen.

 

Alla räddade, igen, och det börjar bli dags att packa ihop.
Alla räddade, igen, och det börjar bli dags att packa ihop.

 

Varje gång är det någon som lägger ifrån sig en gul hjälm någonstans. Varje gång.
Varje gång är det någon som lägger ifrån sig en gul hjälm någonstans. Varje gång.

 

Stllan, med ryggen mot kameran, avslutar övningen med den låda ni sett tidigare, den som bär texten Friska Brandmän.
Stellan, med ryggen mot kameran, avslutar övningen med den låda ni sett tidigare, den som bär texten Friska Brandmän.

 

Städning, det blir en del slang som ska rullas ihop efteråt.
Städning, det blir en del slang som ska rullas ihop efteråt.

 

Kvällen avslutas som vanligt med "matlagning".
Kvällen avslutas som vanligt med ”matlagning”.

 

 

På återseende.

 

 

Insatsledaren och nya bekantskaper

I dag har det varit en sådan där dag när jag har kikat på när andra arbetat. Jag ser det som om de i alla fall får lite (trevligt?) sällskap.

En stor del av dagen har jag med andra ord befunnit mig i Osby och som jag nämnde i måndags så fick insatsledare Jan Persson uppdraget att släpa runt på mig och det var alltså han som fick stå ut med en del både vettiga frågor och säkerligen en och annan korkad fundering (ibland tänker jag högt, på gott och ont).

Så det blir faktiskt insatsledaren själv som får stå i fokus i det här inlägget, tanken är nämligen att ni ska få en lite närmare presentation av de som jobbar heltid på stationen och vi börjar alltså med Janne, som får ett ganska så högt betyg i ämnet ”Låtsas som om det inte är en kameraförsedd stalker i vägen hela tiden”.

Det här med favoritmaträtt, ålder och det vanliga tjafset som brukar stå i faktarutor hoppar jag dock över, det är ju otroligt ointressant, utan ni får ju som brukligt istället mina intryck och upplevelser.

Janne har jobbat inom räddningstjänsten i Osby sedan 1989 och började då som deltidsbrandman för att 2006 ta steget upp till insatsledare. Det märks tydligt att han lutar sig på en gedigen grund när han förklarar saker för undertecknad och han framstår som både varm och sympatisk när han generöst delar med sig av sina erfarenheter från tiden i räddningstjänsten. Han berättar att en av de vanligaste frågor han får är om han någonsin vänjer sig vid att se döda kroppar och han sticker inte under stol med att alla upplevelser samlas i en imaginär ryggsäck och att detta är oerhört viktigt att vara medveten om. I nästa andetag betonar han gruppens förmåga att vara stark, att de inte är ensamma på larm utan en del av en enhet.

Räddningschefen Peter Dubrefjord, som har arbetat på stationen i närmare ett år nu, beskriver sin kollega som noggrann, övertygande och engagerad.

Janne introducerade mig även för två nya bekantskaper som bor i brandbilarna: Flammy och Sticke, två gosedjur som används för att trösta de barn som av olika anledningar får uppleva räddningstjänstens arbete på nära håll i akuta situationer.

Och jag har fått seriöst stränga förmaningar att de där avlånga prylarna på rökdykarnas ryggar heter flaskor och inget annat. Inget ord som börjar på t och slutar på ub, för sådana har man bara kaviar i. Jag fick en känsla av att detta var en något öm tå i sammanhanget. Så nu vet ni också, det är andningsluft i flaskorna.

 

Såhär ser det ut när jag hänger på stationen, alltid hack i häl på någon, lite förföljelse så att säga.
Såhär ser det ut när jag hänger på stationen, alltid hack i häl på någon, lite förföljelse så att säga.

 

Färdig tvätt hög, nu ska den bara fixas till och stuvas undan.
Färdig tvätthög, nu ska den bara fixas till och stuvas undan.

 

Den tvättade slangen ska ju rullas ihop för att bli klar till nästa gång.
Den tvättade slangen ska ju rullas ihop för att bli klar till nästa gång.

 

Det blev många skratt i dag, att jag inte spottade kaffe över hela bordet vid flera tillfällen, är ett stort bevis på min förmåga till självbehärskning.
Det blev många skratt i dag, att jag inte spottade kaffe över hela bordet vid flera tillfällen  är ett stort bevis på min förmåga till självbehärskning.

 

De har starkt kaffe, sådant kaffe som kan hålla en vaken i något dygn eller två.
De har starkt kaffe, sådant kaffe som kan hålla en vaken i något dygn eller två.

 

Det är mycket småfix och plock under en arbetsdag, det är definitivt inte larm och utryckningskörning stup i kvarten.
Det är mycket småfix och plock under en arbetsdag, det är definitivt inte larm och utryckningskörning stup i kvarten.

 

Tvättad utrustning monteras inte ihop av sig själv.
Tvättad utrustning monteras inte ihop av sig själv.

 

Han släpade med mig ner i en mögelstinkande källare (jag börjar tro att det är någon sport på stationen att sätta mig i potentiella spindelansamlingar.
Han släpade med mig ner i en mögelstinkande källare (jag börjar tro att det är någon sport på stationen att utsätta mig för potentiella spindelansamlingar).

 

Tvättmaskinen kan enligt Jan skötas av vem som helst, förprogrammerade program gör tydligen att den till och med är "brandingenjörsäker". Det begreppet vågar jag inte ens vidareutveckla...
Tvättmaskinen kan enligt Janne skötas av vem som helst, förprogrammerade program gör tydligen att den till och med är ”brandingenjörssäker”. Det begreppet vågar jag inte ens vidareutveckla…

 

Flammy och Sticke, en av få arrangerade bilder. De tronar här på 8050, en av de bilar som används till IVPA-larm (I väntan på ambulans).
Flammy och Sticke, en av få arrangerade bilder som jag tagit. De tronar här på 8050, en av de bilar som används till IVPA-larm (I väntan på ambulans).

 

Brand i förskola och det är ikväll Jan Persson som parkerar först, innan 8010 och 8040 hinner fram.
Brand i förskola och det är ikväll insatsledaren som parkerar först, innan 8010 och 8040 hinner fram.

 

Med brandsläckraen i handen stegar han in med långa kliv. Det här är visserligen övning men speglar verkligheten: det är ju räddningsledare som kör lilla 8080 som av förklarliga skäl kommer fram först.
Med brandsläckaren i handen stegar han in med långa kliv. Det här är visserligen övning men speglar verkligheten: det är ju räddningsledaren som kör lilla 8080 som av förklarliga skäl kommer fram först.
Den "förskoleanställde" som upptäckts branden får redogöra för hur byggnaden ser ut invändigt.
Den ”förskoleanställde” som upptäckt branden får redogöra för hur byggnaden ser ut invändigt.

 

Jan försöker som förste man på plats göra en bedömning av läget, hur mycket brinner det?
Janne försöker som förste man på plats göra en bedömning av läget, hur mycket brinner det?

 

Mitt intryck av Jan är att han är rak i sin kommunikation. Ibland pekar han med hela handen och är något inte okej så berättar han det utan att linda in det överhuvudtaget i några förskönande omskrivningar.
Mitt intryck  är att han är rak i sin kommunikation. Ibland pekar han med hela handen och är något inte okej så berättar han det utan att linda in det överhuvudtaget i några förskönande omskrivningar.

 

Han ger tydliga instruktioner och stämmer hela tiden av med de brandmän som genomför övningen.
Han ger tydliga instruktioner och stämmer hela tiden av med de brandmän som genomför övningen.

 

Som sagt, tydliga instruktioner och direktiv.
Som sagt, tydliga instruktioner och direktiv.

 

Strulande utrustning, att sådant kommer fram vid övning är ju bättre än att det upptäcks i skarpa situationer.
Strulande utrustning, att sådant kommer fram vid övning är ju bättre än att det upptäcks i skarpa situationer.

 

Han är alltså räddningsledare och en sådan känns lättast igen på färgen på hjälmen.
Han är alltså räddningsledare och en sådan känns lättast igen på färgen på hjälmen.

 

Flakor/flaskpaket. Inget annat.
Flaskor/flaskpaket. Inget annat.

 

Det har varit mycket rök de senaste övningarna och den övning jag kommer att visa er imorgon är inget undantag. Men det blir lite annat fokus från mitt håll, men som sagt, det tar vi i nästa inlägg.

På återseende.

Utmaningar med Projekt Räddningstjänst

Hur ser det egentligen ut när jag är ute och grejar med Projekt Räddningstjänst?

Någon bild på fotografen in action finns såklart inte (det är ju jag som har kameran liksom, tack och lov), men jag ska berätta lite om vad jag har med mig och om hur jag upplevt fotograferingen så här långt, ett par veckor in på projektet.

Jag skrev tidigare att jag aldrig vet hur räddningstjänstens övningar kommer att se ut, viss förhandsinfo finns ju men exakt vad som kommer att hända vet jag inte. Lite som i verkliga livet alltså. När jag fotar är jag, vilket kan vara en nackdel, väldigt koncentrerad på bildskapandet och ser till största delen situationerna genom kamerans lilla sökare. Det innebär att mitt synfält är lite begränsat och med andra ord gäller det verkligen att aktivera övriga sinnen.

Jag har verkligen ingen ambition att vara det minsta i vägen för räddningspersonalen men risken finns ju när slangar ska rullas ut (det går snärtigt fort), utrustning tas ur bilarna och dockor/människor bärs ut från brinnande byggnader i övningsscenarion.

Vid skarpt läge är det givetvis lite annat fokus även från mitt håll och jag kommer mest att hålla mig undan, det finns ju teleobjektiv.

Vad är det som hänger med mig utrustningsmässigt då, vad behövs för att fotografera i olika situationer och under varierande förhållanden? Över axeln hänger en stor, svart ryggsäck med små och stora prylar, bland annat två kameror (ingen av dem den senaste modellen eller tekniken): Nikon D7000 och D200 med tre olika objektiv: ett fast 50 mm, standardzoom 18-55 mm samt ett teleobjektiv 70-300 mm, mobilen finns som extraresurs. Anledningen till att jag har två kameror med mig är för att slippa byta objektiv och som back up givetvis.

Två externa blixtar varav den ena en ringblixt, är också nedpackade.  Detta klarar jag mig bra på även om drömmen om ett ljusstarkare zoomobjektiv finns, men det är ett apdyrt önskemål.

Annat krafs är extra minneskort, fotoväst (den är snart antik då den köptes in cirka anno 1994), batterier, regnskydd  till väskan, polariseringsfilter, stativ med snabbfäste och microfiberdukar för att torka av blöta kameror och putsa mögiga objektiv. Ovanstående prylar kommer man långt med även om kameranördbranschen medför oanade möjligheter att grotta ner sig utrustningsmässigt.

Jag har inga ljusa kläder på mig utan det är oftast jeans och en svart jacka, det är inte ovanligt att hitta mig i konstiga ställningar, exempelvis krälande eller sittandes på marken som ju kan vara både blöt och smutsig. På fötterna sitter löparskorna för att skona ryggen då det blir mycket stående under en hel dag. Medföljer gör även regnkläder och gummistövlar, ett val som kommer av erfarenhet (det klafsade om mina skor efter dimspiksövningen).

Dessutom har jag en reflexväst i storlek tält, med texten ”Räddningstjänsten Osby” väl synlig på ryggen. Västen åker på vid utryckning för att jag ska vara lätt att identifiera, så ser ni en stor orange och gul väst, med två fötter och ett huvud som sticker ut, så är det troligtvis jag.

 

kamera

 

Vid det här laget har jag lyckats träffa i princip alla brandmän i Osby, dock har jag inte hunnit med samtliga i Lönsboda eller i Hökön men ambitionen finns där. Och jag känner mig både välkomnad och faktiskt inkluderad på riktigt. Ingen från personalens sida har varit det minsta fientlig till ”intrånget” och jag har bjudits in i diskussionerna redan från första början.

Det syns på vissa bilder att det absolut existerar en medvetenhet om att jag hänger i periferin (det är högst förståeligt), och detta är ju som jag tidigare nämnt, en anledning till att Projekt Räddningstjänst kommer att pågå under en lång tid eftersom det tar tid att jobba bort detta. Lite roligt i sammanhanget: hela styrkan i Lönsboda, där endast övningsledaren visste om att jag skulle närvara i onsdags, lyckades koppla bort min närvaro i princip totalt. Beundransvärt, jag hade aldrig lyckats med det själv om någon hängt efter mig med en kamera på jobbet. Eller så var det kanske så mörkt att de helt enkelt inte såg mig?

Jag inser ju att jag har fått unikt tillträde till en värld som utåt sett mest syns för allmänheten när något rött med blåljus susar förbi, och för den möjligheten är jag mycket tacksam och jag lovar att försöka förvalta detta förtroende väl.

 

Brandstationen i Osby - komplett med visdomsord.
Brandstationen i Osby – komplett med visdomsord.

 

Bildmässigt är ambitionen att det ska vara äkta bilder som ni får ta del av. Jag konstruerar inte bilder eller sätter ihop scener utan fotar det som finns framför mig. Det jag verkligen vill att betraktaren ska känna är upplevelsen av närvaro, helt enkelt att ni som inte var där ska känna som om ni var med, oavsett om det är övning, skarpt läge eller någon av alla de vardagssituationer med materialvård, förebyggande verksamhet eller diskussioner i lunchrummet som jag dokumenterar.

Då har jag lyckats.

 

 

Här hänger alltså jag av och till.
Här hänger alltså jag av och till.

 

Jag satsar också på att försöka lära mig terminologin och förmedla den med en förklaring. En av de första frågorna jag ställde var om benämningarna på de olika fordonen, för att i största möjliga mån undvika att reta upp läsare som kan det där bättre än jag. Alternativet hade varit att kalla allt för brandbil. Och det känns ju lite luddigt. Men insatsledare Jan Persson förklarade tålmodigt de olika begreppen för mig och vad den näst sista siffran i fordonsbeteckningen avser, exempelvis 3, som i 8030 – hävaren med den rosa kroken, då är det ett höjdfordon.  Jag fick även en lärorik och intressant miniföreläsning om olika slags slang och om slangtryck och kopplingar men hjärnan blev något överhettad och glömde genast bort det. Förlåt, men detta är en ny bransch för min del.

Jag har även fått en snabbkurs i vilken fotodokumentation som ska göras utredningsmässigt vid en trafikolycka, eftersom jag lovat att stå till tjänst med detta om situationen skulle uppstå. Dessutom har jag insett hur svårt det är att fotografera inifrån en skumpig brandbil, det gäller att ha tungan rätt i mun och vara snabb med avtryckaren för att förhoppningsvis få till något som liknar en skarp bild.

 

Det är riktigt, riktigt knepigt att få till bra bilder inifrån en brandbil under färd.
Det är riktigt, riktigt knepigt att få till bra bilder inifrån en brandbil under färd.

 

Vi ses snart igen, den här veckan får brandmännen dras med mig under en hel dag och det är Jan Persson som huvudsakligen kommer att få bogsera runt mig.

På återseende.

Karlshamnsk Kreativitet

Vi gjorde Kreativum och Boön i dag.

Och D7000 följde med på färden, lite nervöst när nästansjuåringen lånade den ett tag men vi överlevde allihop. Och Kreativum bjuder ju på en inspirerande fotomiljö, och inte en brandman så långt ögat kan se.

Jag saknar mitt gamla Karlshamn och det kom som ett hemlängtanssug i magen på den vindlande vägen ut mot Sternö.

 

Magic Woods.
Magic Woods.

 

Kreaparken och vattnet där.
Weird Water.

 

Vattenlek.
When Water Goes Out to Play.

 

Vy över Mieån.
Vy över Mieån.

 

Hinderbana.
Hinderbana.

 

Haunted Tunnel.
Haunted Tunnel.

 

På återseende.

Tillsyn och en källare full av monster

X2000 dundrar frekvent förbi så att hela byggnaden skakar.  Ett godståg rasslar lite slött iväg utanför fönstret och ett Krösatåg kämpar för att få upp farten.

Inne på turistbyrån sitter en man med en pärm och en penna. Glasögonen åker på och av och runt honom sitter personalen och lyssnar uppmärksamt och försöker göra sitt bästa för att svara på hans frågor.

Jag har hakat på Ulf R Nilsson på brandtillsyn, en av de förebyggande uppgifter som räddningstjänsten utför. Olika punkter gås igenom med stor noggrannhet och vem som ska stå för olika ansvarsområden bockas metodiskt av och noteras av Ulf.  Därefter är det rundvandring både inomhus och utomhus och medan Ulf pekar ut förbättringsområden så tar personalen chansen att ställa frågor och berätta om incidenter och farliga situationer de har tagit del av.

Vi går även ner i en mörk källare, tillika skyddsrum, som bitvis bär tydliga spår av åttabeniga varelser (och sedan gick fotografen raskt upp igen med en känsla av att tusen otäcka djur krälade innanför kläderna).

 

Dagens brandtillsyn, om att förebygga innan något händer.
Dagens brandtillsyn, om att förebygga innan något händer.

 

Svenska flaggan vajar utanför och vi tar klivet in på turistbyrån i den gamla järnvägsstationen.
Svenska flaggan vajar utanför och vi tar klivet in på turistbyrån i den gamla järnvägsstationen.

 

Insidan av Osby kommun...
Insidan av Osby kommun…

 

Kaffekoppar och tavlor skakar när X2000 stressar förbi.
Kaffekoppar och tavlor skakar när X2000 stressar förbi.

 

Den viktiga pärmen.
Den viktiga pärmen.

 

Punkt för punkt prickas av i pärmen som är märkt Systematiskt Brandskyddsarbete.
Punkt för punkt prickas av i pärmen som är märkt Systematiskt Brandskyddsarbete.

 

Han jobbar en hel del med förebyggande arbete och har svar på i princip alla frågor som ställs.
Han jobbar en hel del med förebyggande arbete och har svar på i princip alla frågor som ställs.

 

Avsaknad av nödutgångsskyltar var en av de saker som Ulf påpekade måste åtgärdas.
Avsaknad av nödutgångsskyltar var en av de saker som Ulf påpekade måste åtgärdas.

 

Och han skriver. Och skriver.
Och han skriver. Och skriver.

 

Redan här var en åttabensskeptisk fotograf hyfsat avvaktande.
Redan här var en åttabensskeptisk fotograf hyfsat avvaktande.

 

Jamen, ni ser ju vilka som bor här...
Jamen, ni ser ju vilka som bor här…

 

I källaren är julgranen står julgranen praktiskt nog redo att plockas upp ur gömmorna.
I källaren står julgranen praktiskt nog redo att plockas upp ur gömmorna.

 

Dagens överraskning - i källaren finns släckutrustning av det inte särskilt moderna slaget.
Dagens överraskning – i källaren finns släckutrustning av det inte särskilt moderna slaget.

 

Hela bygganden granskas - inget undkommer Ulf hökblick.
Hela byggnaden granskas – inget undkommer Ulfs hökblick.

 

Även utemiljön synas.
Även utemiljön synas.

 

Och det var allt för i dag, men Projekt Räddningstjänst fortskrider. Såklart.

På återseende.