Ett samlande grepp om Projekt Räddningstjänst

Helt galet, i dagarna var det hela tre månader sedan som jag och kamerorna klev över tröskeln på brandstationen i Osby för första gången. Tiden har bara flugit iväg och Projekt Räddningstjänst får fler och fler läsare hela tiden och uppmärksammas på olika ställen.

Jag lär mig hela tiden nya saker och gör nya insättningar på erfarenhetsbanken. Projektet har definitivt utvecklat mig som fotograf, på lite olika sätt. Bland annat känner jag mig säkrare på att hinna få till bilder i de miljöer, exempelvis övningar och larm, där det händer många olika saker hela tiden. Men jag känner mig också säkrare i räddningstjänstmiljön – jag har nog blivit lite grann av en inventarie och jag känner att jag smälter in, det märks också när brandmännen träffar på mig utan att ha blivit förvarnade: ingen höjer nämligen på ögonbrynen längre.

Och nu kommer ett litet avslöjande: Nästa vecka kommer jag att starta ytterligare ett fotoprojekt. Det är i mycket mindre skala, upplägget är annorlunda – men det finns en liten, liten koppling till Projekt Räddningstjänst faktiskt. Jag sticker ut hakan lite nu – bilderna är inte ens tagna ännu utan de första kommer att skapas i helgen. Detta ska bli en utmaning både för mig och för motiven. Mer säger jag inte. Mina läppar är förseglade.

Okej då, ni får en ledtråd till då: se bilden nedan.

 

Topphemligt än så länge - nästa vecka publiceras de första bilderna.
Topphemligt än så länge – nästa vecka publiceras de första bilderna.

 

Och det är ju dags att samla ihop Projekt Räddningstjänst i ett enda inlägg igen, för att det ska bli lättare att kunna läsa bakåt om vad som hänt sedan den där dagen i september.

Nervösaste premiärfotografen i historien.

Hävare, slangar och en gul hjälm på marken.

Jag går in i detta med stor nyfikenhet och ödmjukhet.

Första gången i Badkaret.

Den viktiga grå lådan.

Enligt Janne är det inte alls hål i gummistövlarna.

Badkaret i Lönsboda!

Systematiska tillsynsspindlar.

En reflexväst i storlek tält, med texten ”Räddningstjänsten Osby” väl synlig på ryggen.

Insatsledaren: Varm, sympatisk och helahandenpekande.

Räddningspersonal är ju också bara människor.

Konstnärliga grenrör.

Svarta rester och några svedda väggar.

Osbys hävare (8030) har ju inte en hävarkorg och en rosa krok bara för syns skull.

Den stackars hävaren (8030) är numera omdöpt till Kroken.

Det gäller att tanka rätt.

En av de roligaste fotograferingar jag någonsin upplevt.

Hur man tar av hjälm och andningsmask.

Jimmie: påläst, hängiven och alltid beredd att dra ett skämt.

Bloggen tvingas läsa lagtexter högt.

Norra Skåne, Bloggen och Räddningschefen.

Se upp: slangutrullning pågår!

Jag hoppas att jag inte är en belastning.

Bloggen försöker provocera.

Visionen om kommunal samordning.

En väldigt koncentrerad tystnad – utryckning på gång.

Hårigt.

Genom ett fönster går det att beskåda den invändiga förödelsen.

Lite småskrämd högt uppe i luften – Bloggen biter ihop.

Personaltillskott.

Givetvis begärde fotografen att få åka tankbil, här 4040.

I Höganäs heter de Henrik.

Osby och Lönsboda vs Höganäs.

Räddningstjänstens julkampanj om brandsäkerhet.

Oljesanering – halt, halkigt och glatt.

Grupp 2 informerar medborgarna.

Varierande övningar.

Och resultatet är…

Regn, blåst, kyla, brandbilar och Lucia.

Bloggen blir styrkeledare.

Tomma platser där tre utryckningsfordon i normala fall står.

Det var en alltså en liten sammanfattning av det jag upplevt hittills. Projekt Räddningstjänst ska ju som sagt ha sin final på senvåren, slutdatum är ännu inte bestämt. Och vet ni, jag känner att det nog kommer att bli attans så tomt – det blir saknad på riktigt.

Alla ni i Osby och Lönsboda – ni har låtit mig komma så nära er, ni bjuder på er själva och måste räkna med att en fotograf dyker upp när ni minst anar det. Tro mig, jag uppskattar det.

Även gänget i Höganäs – vilket välkomnande. Öppna armar rakt in i gruppen liksom. Vi ses i vår!

På återseende.