Ett dygn hos räddningstjänsten

Bilen berättar att det är 12 minusgrader när jag parkerar utanför brandstationen i Hässleholm på lördagsmorgonen. Jag har så mycket kläder på mig att en Michelingubbe framstår som graciös i jämförelse. Ett dygn hos räddningstjänsten i Hässleholm, ihop med Grupp 4, väntar och jag både ser fram emot upplevelsen och är givetvis lite smånervös. – det är sådan jag är. Jag har träffat Per Friis, skiftets insatsledare, tidigare under planeringsstadiet men i övrigt är det endast obekanta ansikten.

Om ni kommer ihåg så är det ju inte första gången som jag avviker från Osby och hälsar på hos en annan räddningstjänst: i november hittade ni ju mig i Höganäs som bjöd in till storövning – inlägg här, här och här. Och nu är det alltså dags att ni får se vad som händer i Hässleholm under ett skift. Ni ska få träffa Per, Lasse, Jonatan, Roger, Johan T, Hussein och Johan E, de två sistnämnda är deltidsbrandmän och var med på förmiddagen, medan de övriga fick dras med mig ett helt dygn.

 

På utflykt från min "hemstation", dags för ett dygn i Hässleholm.
På utflykt från min ”hemstation”, dags för ett dygn i Hässleholm.

 

Det blir ett mastodontinlägg, jag förvarnar er redan nu. Och jag har förhoppningen att ni återigen ska känna det som om ni var med, det blir blandad kompott: mat, fysträning, taksäkringsövning, rundtur på stationen och utryckning.

Är ni redo?

Efter en snabb kopp kaffe (vissa saker kan man bara inte tulla på) bar det iväg ut till en gammal lada längs med riksväg 23 där övning pågick. Uppdraget var att borra hål för att kunna sätta ner dimspikar (läs mer om just dimspikar i det här inlägget), och för att på så sätt effektivt kunna släcka den påhittade branden. Uppe i hävarkorgen ser ni Johan E (nr 53) och Hussein (nr 66) och det är Jonatan, med nummer 28 på hjälmen, som är övningsledare under det här momentet. Vi övriga stod och stampade på marken och försökte hålla värmen.

 

Hävaren är parkerad på en sida av byggnaden och"släckinsatsen" sa genomföras på taket på motsatt sida.
Hävaren är parkerad på en sida av byggnaden och”släckinsatsen” ska genomföras på taket på motsatt sida.

 

För att ge er lite perspektiv på hur högt uppe Johan E och Hussein är...
För att ge er lite perspektiv på hur högt uppe Johan E och Hussein är…

 

Övningsledaren Jonatan.
Övningsledaren Jonatan.

 

De är högt uppe.
De är högt uppe.

 

Utomhus i 12 minus - inte direkt min favoritsysselsättning.
Utomhus i 12 minus – inte direkt min favoritsysselsättning.

 

Johan E sliter hårt för att ta sig tillbaka till korgen efter att ha borrat hål i taket.
Johan E sliter hårt för att ta sig tillbaka till korgen efter att ha borrat hål i taket.

 

Från vänster: Per, Lasse och Johan T.
Från vänster: Per, Lasse och Johan T.

 

Vi som var"publik" försökte hålla värmen så gott det gick.
Vi som var”publik” försökte hålla värmen så gott det gick.

 

Johan hjälper till med linorna för att hjälpa kollegan Hussein upp.
Det där taket är ganska halt…

 

Det där taket är ganska halt.
Johan E hjälper till med linorna för att hjälpa kollegan Hussein upp.

 

Jonatan har koll så att Johan E och Hussein kommer ner ordentligt och säkert.
Jonatan har koll så att Johan E och Hussein kommer ner ordentligt och säkert.

 

Snart nere igen.
Snart markkontakt igen.

 

Och då är 2030 ihopfälld igen.
Och då är 2030 ihopfälld igen.

 

Hävaren står stadigt med hjulen i luften...
Hävaren står stadigt med hjulen i luften…

 

Och då beger vi oss mot stationen och kaffet och värmen.
Och då beger vi oss mot stationen och kaffet och värmen.

 

När vi kommer tillbaka får jag den guidade rundvandringen på brandstationen och jag tror att jag nog sett alla rum, skrymslen och vrår. Ni har ju läst om det här med Friska Brandmän förut i bloggen, hur använd utrustning ska tas om hand på ett speciellt sätt för att minska risken att brandmännen utsätts för cancerogena ämnen, så jag passar på att fråga Per om hur det arbetet går till praktiskt i Hässleholm och han visar de speciella rum där nedsmutsade larmställ och annan utrustning rengörs och återställs utan att utsätta någon för risker med farliga partiklar.

 

DSC_7193
Ni har sett det förut – jag hittar någon att förfölja och sedan skuggar jag den personen nitiskt, här är det alltså Per som har mig i hasorna.

 

DSC_7245
Tyst i vagnhallen – brandbilarna har intagit viloläge.

 

DSC_7195
På en brandstationen finns det, kanske inte helt otippat, brandsläckare i ansenlig mängd.

 

DSC_7190
I övningscontainern döljer sig ett kök som går att elda i.

 

DSC_7197
I Hässleholm tvättas inte slang för hand utan den här maskinen löser uppgiften.

 

DSC_7198
Innanför den här porten sker sanering av kontaminerad utrustning.

 

DSC_7199
Per berättar hur använd släckutrustning tas in genom en speciell ingång för att undvika att dra in farliga ämnen i andra delar av brandstationen.

 

DSC_7201
Diskmaskin modell gigantisk.

 

DSC_7271
Lunchrum till vänster och sedan sovrum utplacerade längs med korridoren.

 

DSC_7211
Skånsk geografilektion ingick.

 

Via högtalarsystemet får vi höra att maten är klar och traskar upp till lunchrummet. Jag berättar lite om om Projekt Räddningstjänst för gänget och tack och lov är det ingen som ser direkt tveksam ut. Roger tar sedan hand om mig en stund och vi kikar bland annat på räddningstjänstens helt nya släckbil.

 

Dags för lite utfodring.
Dags för lite utfodring.

 

Kaffet är viktigt.
Kaffet är viktigt.

 

Morgonens övning gås igenom vid matbordet.
Morgonens övning gås igenom efteråt vid matbordet.

 

Johan E till vänster berättar hur han upplevde det att halka omkring på ett tak.
Johan E till vänster berättar hur han upplevde det att halka omkring på ett tak.

 

Det är ett sammansvetsat gäng och det blir många skratt.
Det är ett sammansvetsat gäng och det blir många skratt, Lasse (t.v) och Jonatan.

 

DSC_7212
Räddningstjänsten i Hässleholm har en sprillans ny släckbil (2010) och Roger berättar om alla funktioner och finesser.

 

DSC_7216
Den nya brandbilen har ett nytt släcksystem som jag tidigare bara hört talas om men aldrig sett: skärsläckare.

 

Heltidsbrandmännen har förmånen att ha fysträning på arbetstid och söndagens pass var nog det i särklass längsta (mätt från starttid till sluttid i alla fall), då det först gick ett larm (dock åkte jag inte med ut) och precis när träningen återupptagits kom ett larm om en trafikolycka på riksväg 21. Per och jag åkte först i befälsbilen 2080 och kunde på plats snabbt konstatera att det trots allt verkade ha gått bra med bilföraren men att bilen var i sämre skick.

 

Gårdagens fysträning blev uppdelad i tre delar då det kom två larm ganska tätt efter varandra.
Gårdagens fysträning blev uppdelad i tre delar då det kom två larm ganska tätt efter varandra.

 

Lasse tröttade ut löpbandet med stor entusiasm.
Lasse tröttade ut löpbandet med stor entusiasm.

 

Jonatan kör bänkpress...
Jonatan kör bänkpress…

 

...och coachar sedan kollegan Johan T när det är dennes tur.
…och coachar sedan kollegan Johan T när det är dennes tur.

 

Larmet har gått och det är snabb påklädning som gäller.
Larmet har gått och det är snabb påklädning som gäller.

 

DSC_7283
Jag hade mina ytterkläder på egen krok och blev klar först, annars hade jag inte kunnat ta denna bild.

 

2080, med Per och mig, kör först.
2080, med Per, mig och kamerorna, kör först.

 

Vi är plats och blåljusen signalerar på långt håll till andra trafikanter om att något har inträffat.
Vi är framme och blåljusen signalerar på långt håll till andra trafikanter om att något har inträffat.

 

2010 är på plats.
2010 är på plats.

 

Bilisten körde in i mitträcket på väg 21 innan färden tog slut i mitträcket.
Bilisten körde in i mitträcket på väg 21 innan färden tog slut i sidoräcket.

 

Brandmännen undersöker om bilen eventuellt är körduglig, men den visar sig vara ett fall för bärgare.
Brandmännen undersöker om bilen eventuellt är körduglig, men den visar sig vara ett fall för bärgare.

 

DSC_7318

 

DSC_7322

 

DSC_7314
Det är rejält halt på platsen.

 

Polisen kommer på plats och räddningstjänsten kan därmed lämna platsen.
Polisen kommer på plats och räddningstjänsten kan därmed lämna.

 

Vägen är tvåfilig just där olyckan har hänt. Bilden visar ganska väl vilken arbetsmiljö räddningspersonal befinner sig i på en trafikolycka.
Vägen är tvåfilig just där olyckan har hänt. Bilden visar ganska väl vilken arbetsmiljö räddningspersonal befinner sig i på en trafikolycka, hur utsatta de är. Jag, väl synlig i Osbys reflexväst, håller mig hela tiden vid sidoräcket – bilarna passerar väldigt nära räddningsfordonen.

 

Om det står ett par skor mitt i vägen i vagnhallen så är det ett ganska säkert tecken på att det har gått ett larm någonstans.
Om det står ett par skor mitt i vägen i vagnhallen så är det ett ganska säkert tecken på att det har gått ett larm någonstans.

 

Styrkan parkerar åter på stationen efter utryckningen i vinterkylan.
Styrkan parkerar åter på stationen efter utryckningen i vinterkylan.

 

DSC_7361
Då blir det ombyte till träningskläder igen alltså.

 

Tillbaka igen och dags att återuppta träningen i gymmet.
Tillbaka igen och Per går tillbaka ner till gymmet i källaren.

 

Klockan hinner bli mycket innan det är dags för middag, men vid niotiden på kvällen lyckas vi äntligen äta, det är lite låga blodsockernivåer vid det laget och de första tuggorna slinker snabbt ner och alla är överens om att det vore bra om det inte går något larm just nu.

Det gör det inte och efter lite TV-häng i otroligt sköna fåtöljer blir det dags att gå och lägga sig. Jag har fått ett eget rum tilldelat mig och känner, när jag bäddat ner mig, hur kroppen vägrar att slappna av. Kamerautrustningen är ordnad så att jag bara kan galoppera förbi och ta den med mig i farten och jag har koll på var tjocktröjan finns. Det är många tankar som fajtas i mitt trötta huvud: kommer jag att vakna om larmet går (en av brandmännen har berättat att det faktiskt har hänt att han inte vaknat) och kommer jag att veta var jag befinner mig eller blir det total förvirring?

Men natten är lugn, jag sover inte lika gott som hemma – det måste jag ju medge – nerverna är väl inte på helspänn direkt men åtminstone i beredskapsläge. Vid sjutiden på morgonen är det liv och rörelse igen och en timme senare dyker nästa gäng upp för att avlösa Grupp 4.

 

Här hade jag nog faktiskt kunnat somna in för natten.
Här hade jag nog faktiskt kunnat somna in för natten.

 

Mitt rum med utsikt mot stationens innergård och järnvägen.
Mitt rum med utsikt mot stationens innergård och järnvägen.

 

Men godnatt då då.
Men godnatt då då.

 

Det har blivit morgon och kaffet är klart.
Det har blivit morgon och kaffet är klart, det är lite tröttare miner än under gårdagen.

 

Jag säger hejdå till rummet som har varit mitt eget krypin under dygnet.
Jag säger hejdå till rummet som har varit mitt eget krypin under dygnet.

 

Jag tackar för mig och kör hem, efter att ha lovat (hotat) med att eventuellt komma tillbaka vid något tillfälle, och jag är några erfarenheter rikare.

Bilens talar om att det är 13 minus och jag håller mig i princip inomhus resten av dagen.

På återseende.

 

  • Tomtenissan

    Haha, jag läste vartenda ord och kollade på varenda bild! Tack för att man får följa med i en annars ganska okänd värld hos våra vardagshjältar. Ser fram emot nästa inlägg och måste avsluta med att säga en sak: Verkligen kul bildblogg med intressant fakta, har aldrig sett en liknande blogg tidigare. Nu blir jag ju ett fortsatt hängivet fan 🙂

    • Åsa

      Hej! Så skoj att höra. det var ju min förhoppning när jag började att det skulle bli en unik inblick hos räddningstjänsten. Såå glad att projektet fallit så väl ut! Och bloggen gillar när någon kallar sig ett fan 😀