En idealisk brandman?

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har i dagarna uppmärksammat både bloggen och Osbys Räddningstjänst. Klicka gärna här för att följa länken, den artikeln är lite av grunden till just det här inlägget.

Ni har ju tidigare också kunnat läsa här i bloggen om de fem nya brandmän, Jannike, Martin, Nicklas, Anna-Clara och Emelie, som fick anställning i november förra året. Räddningschefen Peter Dubrefjord är nöjd med sin rekrytering och anser att dessa fem är de bästa som efter olika tester och intervjuer alltså fick skriva på anställningsavtalen.

Hur ser då den kompetente brandmannen ut? Vilka kvalitéer var det som räddningschefen sökte när han började arbetet med att leta efter ny personal? Så här säger han:

EN brandman med heltäckande kompetens finns inte. Jag vill se att vi har en ”palett” med flera egenskaper med oss när vi är ute på utryckningar. Att leda en insats eller räddningsstyrka innebär att utse rätt personer för specifika arbetsuppgifter.

Ingen kan vara bäst på allt men alla kan vara bra på några saker! I grunden måste dock finnas ett intresse av att hjälpa människor och ibland sätta sina egna behov åt sidan”

 

Räddningschefen i Osby - Peter Dubrefjord.
Räddningschefen i Osby – Peter Dubrefjord.

 

Ni har ju efter alla månader lärt känna (åtminstone på håll) en del av de kvinnor och män som arbetar inom räddningstjänsten i Osby, vissa förekommer oftare än andra och det beror mest på slumpen faktiskt – de som jag råkar träffa på är också de som hamnar på bild. En del av dem ska nu få berätta vad de anser att de bidrar med för kompetenser till sin roll som räddningstjänstpersonal i beredskap:

 

Jag är inte rädd för att hugga i där det behövs och vara öppen för att lära sig nya saker. Är ju ett jobb där man aldrig blir fullärd - Rolle-
Jag är inte rädd för att hugga i där det behövs och är öppen för att lära mig nya saker. Är ju ett jobb där man aldrig blir fullärd – Rolle-

 

Tror jag bidrar med viljan att lära mig själv mer samt att lära andra mer för att höja kompetensen. -Pierre-
Tror jag bidrar med viljan att lära mig själv mer samt att lära andra mer för att höja kompetensen. -Pierre-

 

Jag är arbetsam, god social kompetens, har lätt för att sätta mig in i nya situationer och att ta för mig när det behövs. Jag är ordningssam och organiserad. -Jannike-
Jag är arbetsam, god social kompetens, har lätt för att sätta mig in i nya situationer och att ta för mig när det behövs. Jag är ordningssam och organiserad. -Jannike-

 

Jag bidrar med vilja och engagemang. -Emma-
Jag bidrar med vilja och engagemang. -Emma-

 

Jag vet inte riktigt vad jag ska svara, men jag söker av byggnader ganska fort när det gäller rökdykning. - Matte-
Jag vet inte riktigt vad jag ska svara, men jag söker av byggnader ganska fort när det gäller rökdykning. – Matte-

 

Jag är fortfarande så ny i rollen. Kanske kan jag bidra med hårt arbete, praktiskt tänkande och tråkiga vitsar. -Martin-
Jag är fortfarande så ny i rollen. Kanske kan jag bidra med hårt arbete, praktiskt tänkande och tråkiga vitsar. -Martin-

 

ag anser själv att jag bidrar med ansvarstagande, kompetens, vilja att lära och förbättra arbetet vi gör tillsammans i gruppen. Kliver inte undan utan är gärna den som smutsar ner händerna. -Zebastian-
Jag anser själv att jag bidrar med ansvarstagande, kompetens, vilja att lära och förbättra arbetet vi gör tillsammans i gruppen. Kliver inte undan utan är gärna den som smutsar ner händerna. -Zebastian-

 

Erfaren,intresserad, förhoppningsvis lugn - Lennart-
Erfaren,intresserad, förhoppningsvis lugn – Lennart-

 

Social kompetens,inga problem med att prata å hjälpa andra människor. -Nicklas-
Social kompetens,inga problem med att prata och hjälpa andra människor. -Nicklas-

 

Jag anser jag bidrar med lugn och rutin. -Sten-
Jag anser jag bidrar med lugn och rutin. -Sten-

 

Jag känner mig mest hemma inom området sjukvård! Då jag läst sjukvård och arbetat med det. -Emelie-
Jag känner mig mest hemma inom området sjukvård, då jag läst sjukvård och arbetat med det. -Emelie-

 

Det är dock ingen hemlighet att könsfördelningen inom räddningstjänsten är tämligen obalanserad. Bloggen har medvetet valt att avstå från att kommentera det så här långt i Projektet. Varför? Jo, jag anser att det inte är särskilt relevant om det är en man eller kvinna som har larmställ på sig. Men jag vet också att det fortfarande, alltså idag år 2016, finns de som tycker att vissa yrken inte lämpar sig för kvinnor (eller män för den delen) och fokus för mansdominerade arbeten blir då alltid på fysisk styrka som om det skulle vara det absolut avgörande. Jag vill då poängtera att inom räddningstjänsten ställs exakt samma krav – oavsett kön. Att man ska klara av vissa fysiska tester hör samman med de arbetsuppgifter, bland annat i form av rökdykning, som yrkesrollen innefattar. Vi tar det igen: oavsett om du är man eller kvinna så är kraven exakt likadana, vid antagning och under pågående anställning.

Och den dag du är i akut behov av räddningstjänsten, kanske när du har råkat ut för en trafikolycka, då tror jag knappast att du bryr dig om vad brandmän, poliser och ambulanspersonal har för kön.

Peter Bergh är ordförande i fackföreningen Brandmännens Riksförbund. Han har arbetat med de här frågorna länge så jag frågade honom hur utvecklingen ser ut i dag. Och han säger något väldigt klokt: Det som ligger framför oss nu är att bättre informera om yrket externt och få människor att se på detta som vilket annat arbete som helst. Människor som då ser att detta är ett yrke för alla och ”för mig” och inte skräms bort redan i tron över vad detta är.”

I tron över vad detta är. Men det är nog just det: föreställningarna om vad det innebär att inneha en viss yrkesroll. Och vad gäller brandmannayrket ska du vara stor, stark och helst då man (det senare bygger ju på de två första orden). Ja, jag raljerar och förenklar – för att framhäva det absurda i att dela in yrken i stereotypa fack, och särskilt utifrån kön.

Peter Bergh säger också:

”Könsfördelningen i svensk räddningstjänst har en del att önska men de generellt största problemen, som brukar kallas ”intern kultur”, ser eller hör jag inte mycket av längre och sakta men säkert kommer tjejerna. Ser jag till medlemsmatrisen 2015 har vi nog aldrig förr haft sådan utveckling och kan det vara så att proppen håller på att gå ur? Jag känner igen mig från min tid vid ambulansen och hur kamraterna vid polisen resonerade och jag tror och hoppas att vi är i ett, eller nära ett, läge där vi pratar om yrket och inte vem eller vilka vi är. Eller borde vara. Yrket är grunden och de krav arbetet som ska utföras ställer, är det som gäller. 

 Vid ambulansen kom en betydande arbetsmiljöförbättring i hur man arbetade och en produktutveckling till lättare och smartare verktyg för arbetet när tjejerna kom och även om vi inte är där riktigt ännu så tror jag på det även för räddningstjänsten.

Jag vill inte prata tjejer och killar alltså utan personer och att alla som klarar de krav som ställs är välkomna. Och inte minst, behövs. Olika ger tillsammans större förmåga och med en relevant grund och sedan anpassning mot vad man skall utföra oavsett vem som utför så är saken klar. Hör ni denna debatt vid ambulansen eller polisen idag, nä, och det bör bli så här med.” 

 

En del av brandmannayrket är fysiskt - kraven är ställda med utgångspunkt i att den anställde ska orka med exempelvis rökdykning. Bilden är från Höganäs.
En del av räddningstjänstyrket är fysiskt – kraven är ställda med utgångspunkt i att alla anställda ska orka med exempelvis rökdykning. Bilden är från Höganäs.

 

Bloggen kommer att fortsätta sitt arbete med att skildra räddningstjänstens vardag. Jag kommer att förfölja brandmännen med mina kameror, precis som vanligt och visa er resultaten. Är just DU sugen på att jobba inom räddningstjänsten? Ta då chansen om den kommer – du vet aldrig vad du kan förrän du har provat.

På återseende.