Om att bli cafsad

Ni har kanske märkt att jag hänger med räddningstjänsten ibland?

Och det är ju långt ifrån det som jag normalt sysslar med i min egen yrkesroll som statligt anställd person som spenderar en hel del tid med skrivbordslokaliserat utredningsarbete. Men jag får lära mig mycket, ofta vare sig jag vill eller ej, av räddningstjänstfolket.

Kunskap är alltid nyttigt även om jag i livet efter Projekt Räddningstjänst inte kommer att ha någon direkt användning av det jag vet om dimspikar och om siffrorna på olika brandbilar (där jag fick en uppsträckning  av brandingenjören Jimmie häromdagen då jag hade glömt vad siffran 2 står för när det exempelvis står 265-8010). Jag gör ju mitt bästa liksom.

I lördags, när jag lekte paparazzifotograf i Revinge, så fick styrkorna från Osby och Lönsboda testa på två olika sätt att bekämpa bränder, med utrustning som de i dagsläget inte själva har tillgång till i sina bilar. Jag ska nu försöka förklara så att alla begriper och risken är väl att branschfolket kommer att himla med ögonen och stänga ner bloggsidan.

Jag är inte rätt person överhuvudtaget att ge er någon form av ingående utbildning men jag kan leverera lite bilder som komplement i alla fall… Den utrustning som brandmännen fick möjlighet att prova är CAFS och skärsläckare.

I korta drag, CAFS är utrikiska och står för Compressed Air Foam System. En verkligt liten del skumvätska blandas med vatten och kombineras med tryckluft. Resultatet? En skummig gegga som liksom klistrar sig fast mot den yta du har siktat på och det är rejält tryck i slangen, vilket gör att du inte behöver stå alltför nära den brand du entusiastiskt försöker avliva.

Jag kan ha uppfunnit ett nytt uttryck i anslutning till detta – att bli cafsad. För jag blev cafsad. Intet ont anande stod jag en bit bort från Göran när det var hans tur att testa sagda skumsörja. Sedan kom en plötslig vindby och både jag och kameran (min bebis!) kunde anse oss cafsade. Tack.

Även skärsläckare provkördes. Det är en finurlig manick och den snabba versionen är att vatten eller vatten och abrasiv (finmalet metallspån – se jag lyssnade på genomgången) blandas och med högt tryck skickas detta genom ett munstycke och kan skära igenom till exempel väggar. Det blir ett litet ingångshål som inte släpper igenom så mycket syre och strålen från skärsläckaren blir till en fin vattendimma som kyler brandgaserna. Brandmännen kan därmed påverka branden utifrån.

Vill ni veta mer så rådfråga närmaste räddningstjänst eller möjligen internet. Ovanstående information speglar nämligen vidden av innehållet i min kunskapsbank.

Vi tar lite bilder istället.

 

Instruktören Pierre förklarar hur CAFS fungerar.
Instruktören Pierre förklarar hur CAFS fungerar.

 

Håkan är först ut i gänget att testa.
Håkan är först ut i gänget att testa.

 

Det är rejält tryck och det gäller att stå stadigt.
Det är rejält tryck och det gäller att stå stadigt.

 

Styrkan siktade på en container och här syns det hur skummet effektivt stannar kvar på väggen.
Styrkan siktade på en container och här syns det hur skummet effektivt stannar kvar på väggen.

 

Det exakta ögonblicket när en fotograf och en Nikon D7000 blir cafsade.
Det exakta ögonblicket när en fotograf och en Nikon D7000 blir cafsade.

 

Skärsläckaren testas av Dan medan Göran stöttar upp.
Skärsläckaren testas av Dan medan Göran stöttar upp.

 

Det är full skyddsutrustning på vid användandet av skärsläckaren.
Det är full skyddsutrustning på vid användandet av skärsläckaren.

 

C(L)AFS.
C(L)AFS.

 

Jag tackar för visat intresse och hoppas att ni inte blivit alltför förvirrade av genomgången.

På återseende.