Räddningsarbetet fortsätter

Ni som läste gårdagens inlägg vet ju att jag terroriserade räddningstjänsten i Hässleholm under måndagsdygnet och ni vet då också att jag befann mig på en olycksplats bara minuter efter att jag parkerat min bil utanför brandstationen.

Obs! Jag vill VARNA er som tänker scrolla ner till bilderna. Det finns bilder med döda grisar. Det finns dock inga bilder på lemlästade djur eller på massa blod, men alla djuren på bilderna är inte vid liv.

Efter att jag gått en runda och hälsat på bekanta ansikten, samt knäppt en och annan bild, ställer jag mig mitt i rondellen (där ledningsplatsen är) och försöker överblicka området. Jag vet redan då att det verkar ha gått under omständigheterna bra med lastbilschauffören och det är en lättnad. I den omkullvälta dragbilens last finns dock 100 grisar som nu behöver komma ut.

Två polispatruller anländer och strax dyker även två veterinärer upp och planeringen av hur grisarna ska kunna evakueras fortskrider. Olika idéer stöts och blöts, vissa förkastas och andra godkänns. Närliggande Vankiva gård blir till stor hjälp i arbetet då de bland annat ställer upp med hjullastare och grindar att bygga fållor av. Det blir även ett hastigt inköp av stora osb-skivor hos en lokal bygghandel och ett slakteri kontaktas för att kunna frakta bort den första omgången grisar i sin lastbil.

Släpet är dock fortfarande ihopkopplat med den välta dragbilen och även om det bitvis ösregnar så värmer solen ordentligt när den emellanåt kikar fram. Räddningspersonalen börjar därför rulla ut slang och sedan spruta vatten in i lastutrymmena för att försöka få djuren att må så bra som möjligt.

Det bestäms att prioritering nummer 1 är att rädda grisarna på översta våningen i den liggande lastbilen och uppdraget blir att klippa och såga av hela takpartiet och sedan få de överlevande grisarna att gå upp i den nya lastbilen. Till slut är en stor fålla färdigbyggd, veterinärerna står redo för att bedöma djurens skick och eventuellt snabbt avliva alltför skadade djur och uppe på lastbilen förbereder sig brandmännen Roger, Johan T och Jonatan med hydraulverktygen.

Manövern lyckas, lastbilstaket faller ner på den leriga marken och grisarna är ute. De djur som lever är förvånansvärt lugna och vi ser att det här finns nio döda och en gris avlivas omgående av veterinär då den är i alltför dåligt skick. De övriga börjar böka runt i jorden, någon går direkt in i den väntande lastbilen, och efter en stund är samtliga levande djur omlastade och brandmännen hjälps åt att dra de tunga kadavren åt sidan så att dessa med kranhjälp sedan kan lastas över till en container.

Det blir fler och fler personer och fordon involverade i räddningsarbetet efterhand och det är bitvis trångt på olycksplatsen mellan lastbilar, brandbilar, hjullastare och bärgningsfordon. Räddningstjänsten i Perstorp är också på plats för att tömma lastbilens dieseltank så att inget läckage uppstår, en restvärdesledare är också närvarande, liksom en kommunjägare.

Men i rondellens mitt råder det dock ett professionellt lugn. Här står befälsbilen 2080 parkerad och insatsledaren  Per skriver febrilt på sin whiteboardtavla, pratar i telefon och i radio och diskuterar med poliser och med styrkeledaren Fredrik.

Timmarna har på något sätt bara runnit förbi och som någon bredvid mig (jag minns faktiskt inte vem) säger: ”En hungrig brandman är en dålig brandman” och personal på stationen anländer en liten stund senare med mat och räddningspersonalen äter i omgångar. Att det sedan är baconlindad korv med tillhörande mos som serveras blir en liten makaber detalj med tanke på omständigheterna.

 

DSC_1009

 

DSC_1201

 

DSC_0926

 

DSC_0905

 

 

DSC_0890

 

DSC_1007

 

DSC_5658

 

DSC_5659

 

DSC_5646

 

DSC_0961

 

DSC_0982

 

DSC_0996

 

DSC_1024

 

DSC_1035

 

DSC_1014

 

DSC_1191

 

DSC_5628

 

DSC_1063

 

DSC_1098

 

DSC_1078

 

DSC_1081

 

DSC_1013

 

DSC_1116

 

DSC_1137

 

DSC_1138

 

DSC_1154

 

DSC_1212

 

Nästa steg i räddningsplanen börjar ta form. Först måste släpet lossas från dragbilen. Detta är inte en jättelätt uppgift och det tar tid. Under tiden försöker veterinärerna ha koll på de instängda djuren och brandmännen turas om att fortsätta duscha dem med vatten för att ge svalka och bättre luft.

Bloggen återkommer med resten av insatsen i nästa inlägg.

På återseende