När det brinner

Har ni läst de tre senaste inläggen så vet ni att det var en trött fotograf som återvände till brandstationen i måndags eftermiddag, efter trafikolyckan med grisbilen.

Så småningom är alla bilar inbackade, brandmännen från Sösdala (som ju vaktat stationen under dagen) hemskickade, smutsig utrustning omhändertagen och fotografen sätter sig ner och för att börja titta på första omgången bilder och lägger ett kamerabatteri på laddning.

Sedan går larmet.

Brand i byggnad.

Bjärnum.

Raska steg ut i vagnhallen (efter att jag fått återvända och rycka laddaren som ju innehöll ett av mina batterier), jacka och kängor snabbt på och in i baksätet på befälsbilen 2080, några sekunder före insatsledaren Per hinner dit.

Informationen på vägen ut är oroande. Uppringaren har informerat SOS att det brinner i ett garage och att det står en dieseltank precis bredvid.

 

DSC_1374

 

 

Det går undan på väg 117 och det är knäpptyst i bilen när Per koncentrerar sig på körningen och förbereder sig på vad som väntar. Det som är skrämmande är hur tydligt det är vilken dålig koll trafikanter har på att det ligger en brandbil med blåljus och sirener bakom och Per muttrar emellanåt väl valda ord. Jag kan konstatera att det är bilförare i alla åldrar och även yrkesförare som uppenbarligen har fullt fokus på annat än att lyssna och att hålla koll bakåt.  Och jag tänker att jag hoppas att de fattar att det strax kommer att dyka upp ännu en brandbil bakom dem.

När vi är några minuter från brandplatsen meddelar styrkeledaren i Bjärnum att de är framme och på gång med rökdykning. Vi rullar fram, och det första som slår mig när jag öppnar bildörren är den fräna brandrökslukten. Det sticker i näsan och det är rejält rökigt på platsen. Styrkan från Bjärnum har dock snabbt fått läget under kontroll och när släckbilen 2010, med Roger, Jonatan, Lasse och Johan T, anländer gås byggnaden igenom för att se så att branden inte spridit sig upp i i konstruktionen.

 

DSC_1376

 

 

DSC_1403

 

DSC_1379

 

DSC_1398

 

DSC_5670

 

DSC_5679

 

DSC_5695

 

DSC_5710

 

DSC_1394

 

DSC_1396

 

DSC_5720

 

DSC_1432

 

DSC_1423

 

DSC_1419

 

DSC_5723

 

DSC_5728

 

DSC_5729

 

DSC_1441

 

Per är därefter nöjd med att kunna lämna över ansvaret för efterbevakning till ägaren och vi kan rulla hemåt i normal takt. Jag känner hur jag stinker av både brandrök och gris vid det här laget och jag ser fram emot att kunna sätta mig ner någonstans, äta lite och dricka en kopp kaffe eller tre.

 

DSC_1451

 

DSC_1446

 

I nästa inlägg får ni se om det faktiskt blev så, om det hände något sedan och om vi faktiskt fick sova den natten.

På återseende.