Det där med att plåta i mörker

Det blir räddningstjänst även i dagens blogg, föga förvånande kanske… Men det blir också lite reflektioner över fotograferingsutmaningen på bilderna nedan. För det var baske mig inte lätt.

Bilderna är tagna en kväll i oktober på en nattsvart/beckmörk/kolmörk/överdunkel övningsplats. Inga ljuskällor att tillgå förutom det som kommer från brandbilar och ficklampor/hjälmlampor.

Det är Grupp 3 hos Räddningstjänsten i Osby som ska klippa sönder en väldigt krockad bil som har ”råkat” trilla från en kran, och det är en situation som inte genererar perfekta bilder men å andra sidan så sker inte alla bilolyckor i dagsljus heller. Man får arbeta efter förutsättningarna helt enkelt.

Och nej, jag hade inte asat med något stativ ut och jag har inte i någon av bilderna ni kan se längre ner, använt blixt. Blixt och reflexerna på blåljuspersonalens uniformer är en knepig kombo och som jag försöker undvika så långt det är möjligt. Redigering har varit måttlig och enbart i Adobe Camera Raw, ca 4 sekunder i snitt per bild.

Inställningarna för ISO har varierat mellan 2500 och 6400, slutarvärdena mellan 1/125 sekund och 1/160 sekund medan bländaren som lägst har stått på 1.8 och aldrig högre än 3,5. Kamera: Nikon D7000. och objektiv som använts är ett fast 50-millimeters samt ett zoom på 18-105, båda från Nikon.

Med så högt ISO, och en kamera som inte är superduperny, uppstår brus i bilderna. Jag väljer att se det som en addition till den dokumentära aspekten, trots allt är detta inte konstnärliga perfektionsbilder utan en spegling av de förhållanden som brandmännen kan arbeta under.

För kännedom så sitter det ingen markör, vare sig människa eller docka, i det demolerade fordonet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På återseende.