Allvarligt talat – vi behöver prata om…

…det här med regn, vinter, slask, kyla.

Alltså om svensk vinter. Eller, ibland gäller det sommar också. Men det låtsas vi inte om nu.

Min present till er idag (snabb paus för dramatisk trumvirvel): Sommarkänsla.

Eller bitterhet över att det är långt kvar, det får ni själva välja.

Jag tittar på bilderna, fotade i Danmark och på Kreta, och tänker att jag måste börja panta burkar eller något och boka en solresa i sommar.

 

Lera, garv och glädje i musikregnet

Just nu: regnet hamrar ner på den oskyldiga marken och vinden har snurrat grannens fasadflagga hårt runt flaggstången. Jag sitter och dricker kaffe medan febrig avkomma har däckat i soffan, under tvåhundra täcken och filtar, framför filmen Sing.

Tidigare i morse var jag ute en kortare sväng – det var ytterst obehagligt och jag tänker att jag avstår att upprepa det resten av dagen.

Vad är då bättre än att tillbakablicksblogga på sommaren 2017?

Inte på sol och stekande strandvärme utan på Helgeåfestivalen som nästan drunknade i regn, men tack vare entusiastiska festivalarrangörer och en godmodig publik så blev det ändå en rejäl musikfest. I sommar är det ju dags igen och bandsläppen har börjat.

Jag har publicerat bilder på förra årets artister så idag tar vi publik- och vimmelbilderna. Hittar du dig själv eller någon du känner?

 

 

 

 

På återseende.

Fotografterroristen slår till igen!

Gäsp.

Hemkommen efter en utflykt till andra sidan Skåne och ikväll ser jag fram emot att få sova i min egen säng. Bloggen har nämligen varit iväg på äventyr och terroriserat yrkesfolk i larmställ nu igen.

Jag har ju träffat några av dessa brandmän från Helsingborg i samband med en dykövning förra året, men det var många nya ansikten också på station City, där jag alltså huserade i cirka 24 timmar.

 

Utförlig rapportering om detta dygn kommer om ett par månader men jag kan avslöja att jag har tagit många bilder. Som vanligt. Ni är ju garanterat inte förvånade.

Ett smakprov på mitt och kamerornas arbete får ni dock här och nu.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På återseende.

 

Winter Osbyland

I Osby finns det snö.

Det är inte trevligt alls om man inte kan sitta inomhus och titta på det.

Svårplåtat är det också.

Och blött.

Imma på objektivet.

Suddigt blöta bilder.

Oh well.

 

Dog walk.

 

Fotspår bakom galler?

 

Supervintrigt med sagostora flingor. Jätteblöta flingor som letar sig innanför kragen.

 

Skidig backe finns i Ousby.

 

Ren(t) och fint.

 

På återseende.

Frusen fotograf rapporterar från Ousby

Sjöängen alltså. Där Apan och Kaninen bor men där det också finns en stor sjö.

Om vädret varit trevligare så hade man kunna sätta sig på bänkarna vid sjön och njuta. Nu är det dock vinter och fotografen avskyr allt och alla i princip. Den här kylan… Både hjärna och avtryckarfinger fryser till is. Det blir raggsockar och inomhusvistelse till maj ungefär.

Vill aldrig mer gå ut.

Men de här bilderna tog jag i december. Då var det snö. Och kallt.  Och jag frös.

Ser bänkarna inbjudande ut? Jag ska provsitta någon gång. Typ i sommar. Då blir det varmare bilder. Återkommer med rapport.

 

 

 

 

 

 

 

På återseende.

 

×