Vår egen lilla hemlighet

var-egen-lilla-hemlighetNinni Schulmans fjärde roman om journalisten Magdalena Hansson på Värmlandsbladet och kriminalkommissarien Petra Wilander och hennes medarbetare i Hagfors har titeln Vår egen lilla hemlighet. En stiger rakt in i deras vardag med för mycket arbete och för lite tid åt familjen. I arbetet med sökandet efter den försvunna socialsekreteraren Anna – Karin Ehn ligger tidningen ofta steget före polisen. Och vem är först på plats när Anna – Karin Ehns man, Torsten, hittas död? Inte är det polisen. Romanen tar upp våld mot kvinnor och barn i hemmet; sådant som försiggår i det tysta och som är så svårt att upptäcka för utomstående. Vår egen lilla hemlighet är välkomponerad, realistisk, mycket spännande och mörk. Jag tycker mycket om Ninni Schulmans alla romaner, men jag undrar om inte detta är den allra bästa.

En öken av salt och vatten

en-fordamning-mot-stilla-havetIgår diskuterade läsecirkeln IRL terminens sista bok; En fördämning mot Stilla havet av Marguerite Duras. Det är en självbiografisk roman och utgör grunden för hela Duras övriga författarskap. Hon skildrar sin familjs liv i Franska Indokina med en  obrukbar jordlott och i ständig kamp mot havet. Modern är ensamstående  och försöker först försörja sina två (tre i verkliga livet) barn genom att spela på en biograf och ge pianolektioner. Därefter köper hon i god tro för sina surt förvärvade sparpengar en jordlott som man lurar på henne. Samhället är korrupt och familjen befinner sig socialt någonstans emellan de franska kolonisatörerna och civilbefolkningen. Deras enda hopp är till slut att den vackra sjuttonåriga dottern Suzanne ska gifta sig rikt. Sonen Joseph visar inget intresse för studier. Han jagar helst; sköter sina vapen och behandlar hudar. Han lever ett mycket friare liv än den yngre systern. En kinesisk man blir häftigt förälskad i Suzanne. Han är förvisso rik, men lever inte på något sätt upp till Suzannes manliga ideal. Men familjen vet att utnyttja honom. Författaren skildrar platsen och tiden med det självupplevdas  pondus. Hon skonar ingen. Och absolut inte läsaren . En blir väldigt upprörd över hur  barnen har det. De förekommer i massor och liknas vid hjordarna av kringstrykande hundar. Eller med flugsvärmar för den delen. Kvinnornas situation är inte heller avundsvärd och klass- och rasskillnaderna är uppenbara. Som vanligt gick åsikterna isär i cirkeln. Men de allra flesta tyckte att En fördämning mot Stilla havet är en storslagen roman. Och att den har mycket att lära ut om hur det var att leva ett kolonialt liv vilket ju är en historisk verklighet. Jag läste En fördämning mot Stilla havet för andra gången med många år emellan och hade samma upplevelse av förfärande äkthet.

Över julen läser vi Timme noll av Lotta Lundberg och Dykungens dotter av Birgitta Trotzig. Så blir det nya diskussioner onsdagen den 27/1 2016

 

Nobelpriset i litteratur 2015

aleksijevitjÅrets nobelpristagare i litteratur, Svetlana Aleksijevitj från Belarus, har journalistiken till litteratur. Hennes fantastiska bokserie i fem delar, Utopins röster , bygger på intervjuer i tusental under 35 år. Svetlana Aleksijevitj vill utforska sovjetmänniskans själ. Hon är en örats författare och en känslans historiker som redan som barn på landet visste att hon skulle bli författare. Första delen i Utopins röster, Kriget har inget kvinnligt ansikte, berättar om kvinnors upplevelser under andra världskriget. De deltog som frivilliga i kampen för fosterlandet och deras upplevelser skiljer sig åtskilligt från männens, trots att de i mångt och mycket gjorde samma uppgifter. De arbetar som sjukvårdare, läkare, infanterister, tvätterskor, signalister, stridspiloter, prickskyttar, i ridande kosackenheter; de fryser, de svälter, de får sina långa flätor klippta och sina högklackade skor hemskickade. Det är läsning som berör starkt, men en sträckläser. Aleksijevitjs rapporter har inte mottagits så väl på hemmafronten. Man vill inte minnas och tycker att hon är alltför naturalistisk och negativ. Det man vill minnas är hjältarna och äran. Kvinnorna som varit vid fronten fick  problem även efter kriget. Ingen ville gifta sig med dem eftersom man antog att de ingått i soldatbordellerna. Ingen ville höra talas om deras upplevelser och de fick ingen erkänsla för sina insatser. Svetlana Aleksijevitj hade åtskilligt besvär med censuren inför publiceringen av boken. Och om hon inte varit fristadsförfattare, bl. a. i Göteborg, hade boken inte blivit skriven. Bok nummer två i serien, De sista vittnena: soloröst för barn går nu som radioföljetong i utmärkt uppläsning av Evabritt Strandberg

Målgång för danska läsecirkeln

barbara-1Det finns en dansk läsecirkel också i Föreningen Nordens regi. Under höstterminen har vi läst en bok som heter Barbara av Jørgen-Frantz Jacobsen. Vi läser högt (på danska, förstås!), diskuterar ord och uttal. Mellan träffarna har vi som hemläxa att läsa en bit framåt. Jørgen-Frantz Jacobsen föddes på Färöarna i Torshavn 1900. Han dog redan 1938 och idag är han mest känd för romanen Barbara. Den filmatiserades 1997 av Nils Malmros. Som terminsavslutning såg vi filmen. Vi var alla mycket förtjusta i såväl bok som film. Filmen följde boken väldigt väl, men man hade valt ett annat slut. Inte helt fel, om ni frågar mig. Både i bok och film förekommer en myckenhet av natur och väder. Det är nästan alltid vått och gräset är ovanligt grönt. Barbara är mycket vackert filmad; karaktärerna är kongenialt rollbesatta; färgskalan är oerhört vacker. Trä, sten, gräs, vatten och dimma kännetecknar bilden av Färöarna. Barbara bygger till vissa delar på ett verkligt kvinnoöde. Barbara har varit gift med två (framlidna) präster och förlovad med en. Till Vaagø kommer nu den unge prästen herr Poul Aggersøe och han reagerar på Barbara som alla andra män. De gifter sig trots alla varningar. Herr Pouls kärlek djupnar, vilket är mera än man kan säga om Barbaras. Det dyker snart upp en allvarlig rival till herr Poul. Andreas Heyde har levt livets glada dagar i Köpenhamn och Barbara blir förälskad. Nu blir förhållandet det omvända och Barbara får lida så som hon själv har förorsakat lidande.  Slutet tänker jag så klart inte avslöja. Barbara är skriven på lättläst danska. Romanen är också humoristisk och oavlåtligt mycket sympatisk.

Läsecirkel våren 2016

Programmet för vårens läsecirkel är klart!

dykungens-dotterJulläsning: Timme noll av Lotta Lundberg. Hon fick Sveriges Radios Romanpris 2015 för denna roman om tre kvinnoöden vid olika tider men med vissa beröringspunkter. Romanen tillägnas Cordelia Edvardson som en också finner spår av i själva handlingen.

27 januari diskuteras även Dykungens dotter av Birgitta Trotzig. Denna klassiker har kommit ut i en läcker pocketutgåva med förord av Ebba Witt – Brattström.

24 februari diskuterar vi Stoner av John Williams

23 mars Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami. På begäran!

20 april  Tjärdalen av Sara Lidman också i fin ny pocketutgåva med förord av Stefan Lindberg

Vi träffas onsdagar klockan 17  i Gröna rummet på Stadsbiblioteket i Hässleholm

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier