Imorgon börjar bokrean

Dags för årets bokrea! Det upphör aldrig att vara en händelse även om  en inte stiger upp klockan sju på morgonen och vacklar iväg till närmaste bokhandel. Det är lika intressant varje år att se vilka titlar som finns med. Många kommer väldigt snabbt medan andra dröjer och en förstår aldrig varför. Men det kanske är en del av det roliga. Nytryck har en fått vänja sig vid, men inte heller det spelar någon roll eftersom det är bokens innehåll en är intresserad av. Årets bokrea innehåller en hel del intressant, varav nedanstående endast är en del.

mera-vego-mat-for-hela-familjen

Mera vego : mat för hela familjen
Sara Ask, Lisa Bjärbo, Katy Kimbell, Ulrika Pousette, Katy Kimbel
Enkla,  lättlagade och goda recept även för den mera avvaktande…

Ved : allt om huggning, stapling och torkning - och vedeldningens själ

Ved : allt om huggning, stapling och torkning – och vedeldningens själ
Lars Mytting, Ulf Gyllenhak, Lars Mytting, Richard Persson
En mycket originell bok om ved.

Tiden second hand : slutet för den röda människan

Tiden second hand : slutet för den röda människan
Svetlana Aleksijevitj, Kajsa Öberg Lindsten
De övriga fyra i serien finns också med på rean.

Grejen med verb : grammatik som du aldrig har sett den förut

Grejen med verb : grammatik som du aldrig har sett den förut
Sara Lövestam, Sara Lövestam, Jerry Lasot

Kättarnas tempel : roman

Kättarnas tempel : roman. Fortsättning på Aldermanns arvinge
Gabriella Håkansson, Sara R. Aced

Jag heter inte Miriam

Jag heter inte Miriam
Majgull Axelsson, Casia Bromberg

Mamma Mu och Kråkans ABC

Mamma Mu och Kråkans ABC
Jujja Wieslander, Sven Nordqvist
Trevlig pyssel- och ABC – bok för alla oss som älskar Mamma Mu och Kråkan

 

För in de döda

För in de döda
Hilary Mantel, Jesper Högström, Elsa Wohlfahrt Larsson
Fortsättning på fantastiska Wolf Hall

Yoga : en kvart om dagen

Yoga : en kvart om dagen
Ulrica Norberg, Andreas Lundberg, Anders Timrén

Februariläsning

den-smala-vagen-mot-norrNu hopar sig vårläsningen! En måste göra läslistor för att inte missa något. Förra månaden glömde jag en viktig bok, nämligen Den smala vägen mot norr av Richard Flanagan. Den bygger på författarens fars upplevelser under andra världskriget. Japan hade bestämt att det skulle byggas en järnväg genom djungeln mellan Bangkok och Burma. Kirurgen Dorrigo Evans kämpar i ett japanskt krigsfångeläger vid Dödens järnväg i Burma för att rädda männen undan svält, kolera och misshandel. Den fick Bookerpriset 2014. Lind & Co

Witt – Brattström, Ebba, Kulturmannen och andra texter kommer ut i dagarna på Norstedts. Författaren är alltid lika intressant att läsa. Även när en inte håller med henne. Hon borde väljas in i Svenska Akademien.

I väntan på Bojangles, Olivier Bourdeaut, februari, Sekwa förlag. En debutroman som enligt utsago passar alla mellan 7 och 77. Den handlar om en pojke som har en far som jagar flugor med harpun och en mamma som byter namn varje dag. Varje morgon dansar de till Mister Bojangles med Nina Simone.

Pingvinlektionerna, Tom Michell, februari, Brombergs Bokförlag. En sann historia som utspelar sig på en internatskola i Argentina under 70 – talet. Författaren arbetar som lärare  och det stora äventyret börjar när han räddar en oljeindränkt pingvin på en strand i Uruguay. Efter det vägrar fågeln lämna sin räddares sida och Tom har inget annat val än att smuggla med sig pingvinen på flyget tillbaka till campus.

Jag talar om kärlek, Emanuelle Pagano, 8 februari, Norstedts förlag. Kristoffer Leandoer talade varmt om det franska originalet förra året. Det verkar vara kortprosa i stil med Lydia Davis, Jag har det bekvämt men kunde ha det bekvämare (läs den!) och Rosa Liksom, Sånt är livet (läs den också!)

Det gula pensionatet, Pär Westberg, 11 februari, Wahlström & Widstrand. Efter att i många år ha sysslat med minneslitteratur kommer Per Wästberg med en roman. Hans Luftburen – trilogi minns många med glädje. Per Wästberg är en fin stilist och han sitter på stol nr 12 i Svenska Akademien.

Dykungens dotter

dykungens-dotterNär en läser Dykungens dotter av Birgitta Trotzig är det inte fel att ha läst H C Andersens saga med samma namn. Det dyker upp en hel del referenser till sagan i Birgitta Trotzigs roman. Det finns också associationer till Bibeln, Nelly Sachs och Dostojevskij. Ibland tycker en sig se hela målningar för Birgitta Trotzig beskriver snö, ljus, vatten och växter på ett mycket suggestivt sätt. Vi frågade oss i läsecirkeln om hon var influerad av sin mans, konstnären Ulf Trotzigs, tavlor? Dykungens dotter är en mörk och mäktig roman med mycket ljus i ( om en ser noga efter). Den tilldrar sig i Kristianstad (författarens hemstad om vilken hon inte tycks ha så höga tankar), Malmö och Stockholm. Städer är av ondo. Här är arbetslösheten som störst under första hälften av 1900 – talet. Arbetarna mals ner i industrier och fabriker. Huvudperson i romanen är en kvinna som kallas Mojan. När hon blev gravid med en mörk löskerkarl, en tattare som kallades Dykungen, övergav hon  sin far och mor på Österlen och begav sig till Kristianstad. Där födde hon Flickan, en ful, grodliknande och levnadsglad (till en början) liten tös med alla odds emot sig. Inte går det bra för henne i skolan heller. Modern vill att hon ska börja på Yllan så snart hon slutat skolan, men det tycker inte Yllan. Det blir Benmjölet istället. Där vill ingen arbeta för det luktar så illa. Kristianstad domineras av fängelsebyggnaden och skolan. Samhället är indelat i människor som dömer och de som döms. Socialt utanförskap tycks vara ärftligt och det står snart klart att Flickan går i sin mors fotspår, dock helt utan moderns ambitioner att ta sig upp och ur. Flickan föder Pojken och i kampen för honom gör Flickan sitt yttersta. Men barnavårdsmyndigheterna tvingar  henne hem till Mojan, som nu sviker än en gång. Låt vara ofrivilligt, men i alla fall. Dykungens dotter inleds med att en ung kvinna vandrar från kusten mot staden och den avlutas med att samma kvinna går från staden mot vattnet. Birgitta Trotzig stod alltid på de små människornas sida och hon hade ett speciellt öga för lidande.  Alla läsecirkeldeltagarna var överens om att Birgitta Trotzigs språk är något alldeles fantastiskt och att vi tagit del av något stort. Många har skrivit om Trotzigs författarskap och hon fick också många priser och blev mycket uppskattad redan under sin livstid.

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier