Just nu är jag här

Jag har följt Isabelle Ståhl alltsedan hon började skriva krönikor för ungefär tio år sedan. Jag gillade hennes sätt att tänka och skriva redan då. Hon är född 1988 och växte upp i Ängelholm. Det stora intresset för musik avspeglas i hennes nyutkomna roman Just nu är jag här, som jag just har läst. Romanens huvudperson Elise är tjugoåtta år, läser konsthistoria och rycker in med kort varsel i olika bokhandlar eller på Glitter i Farsta. Hon skriver också på en roman, men det går inte så bra; refuserade manus nämns ibland. Hon känner sig inte hemma varken i sitt ansikte, eller sitt namn. Eller i staden som hon längtat så till. Elise känner leda vid hela sin samtid men vill så gärna höra till. Hon vill diskutera Lacan och andra franska filosofer med några trevliga unga män på kursen, men de är måttligt roade. Victor är en av dem. Han är vacker, väluppfostrad, rik, trygg och populär. Ungefär allt som Elise inte är. Jo, vacker är hon. Hon dricker vin och knaprar Stilnoct och Sobril, går på technodanser och konstutställningar, följer med okända män hem, vandrar ensam tillbaka i natten på höga plastklackar från H&M. Elise är terapiresistent.  Just nu är jag här är för övrigt en riktig Stockholmsroman. Elise har – eller rättare sagt har haft – en vän i världen och det är Sofie. Men Sofie har träffat Jesper och så är hon borta. Elise lever i sin smartphone. Dejtingappen Tinder är det som gäller. Även under lektionstid. Och tillsammans med Victor. När hon får många likes på FB känner hon sig glad och sedd. Elise föredrar män i övre medelåldern; de som är som förnöjsamma hästar. Arvid Borg är en gift man i femtioårsåldern men väldigt lite av förnöjsam häst. Men han får henne att känna sig närvarande om än för korta stunder. Isabelle Ståhl har ett vackert språk. Och hon skildrar så väl Elises ångest och panikattacker, hennes leda och känsla av att stå utanför även sig själv. Jag skulle kunna tänka mig att detta är en generationsroman. Tidsmarkörerna är många. En del musikreferenser har jag slagit upp liksom ett eller annat klädmärke, matställen och caféer. Jag tycker mycket om Jag är här nu och kommer att fortsätta att följa Isabelle Ståhl, som för övrigt är doktorand i Idéhistoria vid Stockholms Universitet.

Höstens cirkelböcker och träffar

Höstens läsecirkelträffar infaller som vanligt onsdagar kl 17 – 18.30 ca. Lokal: Biblioteket
Vi läser följande böcker:

30/8     Hanya Yanagihara, Ett litet liv. 732 sidor. Detta blir alltså sommarläsning

27/9     Elena Ferrante, Min fantastiska väninna. Första delen av fyra

25/10   Torbjörn Flygt, Outsidern. Fristående fortsättning på Underdog

22/11    Per Anders Fogelström, Mina drömmars stad. Dags för omläsning.

13/12    Augustin Erba, Blodsbunden. Otrolig roman med självbiografiska inslag.

Med reservation för ev. ändringar.

Din stund på jorden

På vårens sista läsecirkelträff talade vi om Din stund på jorden av Vilhelm Moberg. Den 64 – årige Albert Karlsson sitter i Laguna Beach i närheten av San Fransisco på ett hotellrum och ser tillbaka på sitt liv. Stilla havet har han i det ena väderstrecket och den livligt trafikerade gatan i det andra. Albert tycker sig sitta på det smala näset däremellan. Han har varit gift två gånger och har två söner. Modern till de två sönerna har han ingen kontakt med, men Annie, den andra hustrun, skriver  flitigt. Albert Karlsson anser sig ha misslyckats med det mesta. Det sista var en apelsinodling som han sålde. Nu börjar pengarna tryta. Han borde blivit lycklig över den mäklarplats han erbjuds av en god vän, men han vet inte om det är lönt. Kanske står världens undergång för dörren. Business as usual in i kaklet, tycker hans kvinnliga vän. Vi tyckte att Albert K var lite väl uppgiven för att bara vara 64 år. Några menar till och med att han är suicidal. Men en måste nog ta världssituationen i beaktande. Kärnvapenkrig hotade verkligen och Koreakrisen var under uppsegling. Albert Karlsson väntar brev från sin son, Albert, men blir besviken varje dag. Tre gånger har han varit på återbesök i Sverige, sista gången 1962. Han konstaterar att inte inte hör hemma någonstans längre. Och han förvånar sig över amerikaniseringen av hemlandet. Tre söner hade hans familj mist i mycket tidig ålder. Men det stora allt överskuggande traumat i Alberts liv är den äldre brodern, Sigrids, alltför tidiga bortgång. Han var pacifist, men lät sig övertalas till militär utbildning. När han upptäckte att utbildningen framför allt gick ut på att lära sig döda protesterade han på det enda sättet han kunde och det kostade honom livet. Albert var ensam kvar och han gav sig  av till faderns stora sorg. Enbusken står som en symbol för den småländska hembygden och Albert minns bäcken där han och Sigrid fiskade. Sigfrid var den som betonade vikten av att ta vara på sin stund på jorden, sitt enda liv. Romanen är en moralitet om ansvar och följderna av de val vi gör. Antimilitarismen är tydlig. Språket är väldigt vackert, tyckte vi alla. På en skala mellan 1 och 5 fick Din stund på jorden allra flest femmor. Romanen har nyligen kommit ut i en fin pocketutgåva med ett vackert omslag som förtjänar att studeras närmare.

Duktiga debutanter

Jag har en känsla av att det kommer ut fler och fler böcker av debutanter som verkar behärska språket och skrivkonsten redan ifrån början. Eventuellt kan det bero på författarskolorna. Bibliotekarien Erika Olofsson Liljedahl har i varje fall gått på Lunds författarskola innan hon skrev Någonstans brister himlen. Det är en berättelse ifrån 1920-talet och den tilldrar sig i Bohuslän. Huvudperson är den trettonårige Elis. När hans älskade storasyster Signe plötsligt försvinner ifrån hemmet efter ett gräl med den hetlevrade fadern utan att så mycket som säga adjö till Elis vänds tillvaron upp – och – ner för honom. Elis beger sig ut i världen för att söka upp henne. Han hamnar i Höganäs där en del av romanen kommer att utspela sig. Elis möter en främmande verklighet och växer till på alla plan. Detta är en familjehistoria och en utvecklingsroman. Den är vackert och varsamt skriven. Författaren är väl förtrogen med de miljöer hon beskriver. Trots att den behandlar helt vanliga liv har Någonstans brister himlen ett driv som gör att en måste vidare hela tiden. Förlag: Historiska Media

En annan debutant är Tommi Kinnunen ifrån Finland. Hans debut Där vägarna möts har höjts till skyarna i hemlandet. Det är en släktkrönika som tar sin början i tidigt 1900 – tal och sträcker fram till 1996. Barnmorskan Maria bosätter sig i norra Finland tillsammans med dottern Lahja och stöter sig omedelbart med de lokala jordemödrarna som inte tycker sig ha något att lära sig av en ung oerfaren kvinna. Men de får veta annat. Maria tar plats bokstavligen och bildligen. Hon blir en kraft att räkna med i trakten. Dottern Lahja är mer problematisk. Hon är en sträng mor och sedermera farmor. Hennes vackre man Onni är skötsam och nykter, men ändå fattas det någonting. Lahjas svärdotter Kaarina berättar sin del av släkthistorien och är också den som till slut avslöjar familjehemligheten. Detta är finsk historia genom tre generationer kvinnor. Där vägarna möts finns redan som pocket. Fortsättningen, Ljuset bakom ögonen, kom ut i februari 2017. I december kommer den som pocket. Norstedts förlag.

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier