Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar

Föreningen Arbetarskrivares elfte antologi, Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar, innehåller prosa, poesi och serier. 44 skribenter och tecknare och 42 bidrag. Redaktörer är författarna Anna Jörgensdotter och Henrik Johansson. Initiativtagare till föreningen är Bernt – Olov Andersson, heltidsförfattare sedan fyrtio år. Den osynliga nåden är hans biografi, publicerad 2018. Henrik Bromander är ett annat känt namn. Han bor i Malmö och är författare, dramatiker och serietecknare. Mats Källblad är serietecknare, musiker och låtskrivare. Han är född 1969 och är uppvuxen i skogen utanför Osby ”bland höns och skrotbilar.” Jenny Wrangborg, poet och kallskänka, har kommit ut med två egna diktsamlingar och är redaktör för antologin Lösa förbindelser – om kampen för fasta förhållanden i handeln. Vi möter människor som arbetar inom hemtjänsten, vården, järnvägen; här finns läkare, brevbärare, bibliotekarier, lärare, fabriksarbetare, musiker, och journalister. Marie Hållander har skrivit  boken Tjänster i hemmet, om att arbeta i hemtjänsten. Jag brukar tycka att antologier har en tendens att spreta åt alla håll och att en ibland undrar över varför vissa bidrag tagits med. Vid en första läsning slås jag av det motsatta. Jag har tänkt mycket på oss och våra utmattade kroppar är en ovanligt jämn antologi. Det är intressant att läsa om alla dessa erfarenheter av svenskt arbetsliv. Dessutom tycker jag att antologins omslag är smakfullt. Det är gjort av Carola Ankarborg. Föreningen Arbetarskrivare bildades 1990 och har nu ca 400 medlemmar. Föreningen ger ut kvartalstidskriften Klass och vartannat år kommer en antologi.

Sista läsecirkelträffen för våren och höstprogrammet

Vårens sista cirkelträff ägnade vi oss åt De ska drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru. Vi var nio stycken närvarande och någon som skickat  sina åsikter. Det har hänt någon gång att vi varit helt överens vad det gällt positiva läsupplevelser. Den här gången var vi helt överens på andra hållet. Tummen ner. Rörigt, tröttsamt och tråkigt var det allmänna intrycket. Vart vill författaren komma?  Romanen har inspirerats av Harry Martinsons Aniara, 11/9 – attackerna och terrorattentatet mot den franska satiriska tidskriften Charlie Hebdo 2015. De ska drunkna i sina mödrars tårar inleds med att tre terrorister som tillhör Daesh tränger sig in på ett möte i en seriebutik där en kontroversiell konstnär (Lars Vilks?) ska tala. De hotar, slår och skjuter och panik utbryter. En av terroristerna, en kvinna, grips av tvivel. Det är en dramatisk och nästan filmisk upptakt och en tror att det ska vara samma nerv i fortsättningen. Men det är det alltså inte. En gåtfull kvinna dyker upp några år senare på en rättspsykiatrisk klinik. Hon skriver sin historia till en författare som förefaller vara Anyuru själv. Hon säger sig vara ett sändebud ifrån framtiden. Författaren blir både förbryllad och fascinerad. Läsaren blir bara förbryllad. Vi frågade oss hur den här boken kunde få Augustpriset 2017 med sådana medtävlare som Sigrid Combüchen, Isabelle Ståhl och Klas Östergren? Flera av cirkeldeltagarna hade det fina författarbesöket med Johannes Anyuru i färskt minne och vi kände oss faktiskt lite lurade. På något sätt.

Läsecirkel HT 2018

Onsdag 29/8 Selma Lagerlöf, Jerusalem

Onsdag 26/9 Yaa Gyasi, Vända hem

Onsdag 31/10 Agnes Lidbeck, Finna sig (AL kommer till Bokens dag 17/11)

Onsdag 28/11 Ingmar Bergman, Laterna magica (inför dramatenprogram om IB på biblioteket)

Onsdag 19/12 Colson Whitehead, Den underjordiska järnvägen

Arbetarlitteratur på 1 maj

Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Den har firats sedan slutet av 1890 – talet. Det kan vara på sin plats att minnas några svenska arbetarförfattare. Vi har ju några klassiker som Harry Martinson med Nässlorna blomma, Moa Martinson med serien som börjar med Mor gifter sig. Per Anders Fogelströms stockholmsserie som börjar med Barn av sin stad är älskad av många. Ivar Lo – Johanssons roman Bara en mor är en personlig favorit. Den handlar om den unga statarflickan Maria, eller Rya – Rya, som hon kom att kallas och hela hennes kvinnoliv. Hon älskade en man som gifte sig med en annan. Maria struntar i vad som händer med henne och gifter sig med Henrik, som  är en fattig statare som skryter och skrävlar utan att duga mycket till. Det är Rya – Rya som får se till att alla barnen är hela och rena och har mat på bordet. En fantastisk tids- och kvinnoskildring från statartiden. Den filmades också med den vackra underbara Eva Dahlbeck i rollen som Rya – Rya. Maja Ekelöfs roman, Rapport från en skurhink väckte berättigat uppseende när den kom ut 1970. Den bygger på hennes dagboksanteckningar från sent 60 – tal. På senare tid finns Marie Hermansons roman Skymningslandet som berättar om Martina, 22, som är timanställd hotellstäderska.  Jenny Wrangborg föddes i Kristianstad 1984 och har skrivit boken Kallskänken. Livet som långtradarchaufför beskrivs i novellerna i Truck stop av David Ericsson. De många milen bakom ratten, mellanhavandena med åkarna och det tunga arbetet med att lasta och lossa. Kamratskapet med andra chaufförer betyder mycket och man överger inte en kompis i trångmål. Susanna Alakoskis Svinalängorna ska inte förglömmas; varken romanen eller filmen.

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier

×