På Världsbokdagen den 23 april uppmärksammar Unesco böckers, författares och upphovsrättens betydelse för att sprida idéer och kunskap och för att bidra till förståelse och tolerans mellan människor. Böcker är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande, och målet med Världsbokdagen är att uppmuntra författare och kämpa mot analfabetism. Den 23 april är minnesdagen för flera stora författare; Shakespeare, Laxness, de la Vega m.fl.
Jag lägger till den bok jag läser just nu, nämligen Walters dotter av den portugisiska författaren Lidia Jorge. Hon är en av Portugals stora författare, men jag kan tycka att hon är ganska förbisedd. Romanen handlar om en familj som dompteras av en gammal despotisk man som styr sina söner, svärdöttrar och barnbarn med järnhand. Den bohemiske yngste sonen Walter ger sig av och fadern skummar av vrede och önskar inte honom tillbaka hem någonsin. I lönndom planerar de andra sina flyktvägar och en efter en glider ut ur familjen. Till slut finns endast Custódio med klumpfoten och hans hustru Maria Ema och deras barn kvar. Alla hjälps åt att hålla en familjehemlighet i det fördolda. När Walter meddelar att han tänker komma hem svara fadern att det ska han inte ens tänka på. Walter kommer, men ger sig snart av igen efter att ha tillfört en hel del dramatik på gården Valmares. Denna släktgård med tillhörande stenöken, som barnen kallar åkrarna, står som symbol för Portugal. Tidsmässigt tilldrar sig det hela ca 1950 och ungefär fyrtio år framåt i tiden. Romanen berättar om hur nya tider bryter in, generationsmotsättningar och kärleken mellan en far och hans dotter. Berättare är just denna dotter. Lidia Jorge är en originell författare som erbjuder ett visst tuggmotstånd. Helt i min smak.
