Läsecirkeln IRL

Nu har vi avverkat näst sista läsecirkelboken för terminen; Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Författaren skulle fyllt 100 år i år. För många av oss var det omläsning av Mina drömmars stad. I likhet med mig var det också många som hade glömt hur bra den är.  I första hand följer en den unge Henning Nilsson som kommer till den stora staden Stockholm för att söka lyckan. Han möter en hård verklighet, bostadsbrist, smuts och fattigdom. Henning träffar på dalfolk som varit säsongsarbetare i Stockholm tidigare och har möjlighet att hjälpa honom till ett arbete. Henning får dela ett eländigt rum tillsammans med ett par av hyresvärdens barn, några textilarbeterskor och några ganska råa arbetare. När Henning möter Lotten vet han direkt att han funnit en bra livskamrat. De gifter sig och delar ett hus på Söders höjder med Hennings kamrat Tummen och hans flickvän. Tummen har ett oförbränneligt humör; han tror på en revolution och bättre villkor för arbetare. Romanen är en fantastisk skildring av Stockholms historia och kulturhistoria. En möter kända människor som levde under den tid boken behandlar, det vill säga 1860 – 1880, byggnader, företag, yrkeskategorier och annat som inte finns längre. Mina drömmars stad engagerar mycket och om en vill fortsätta finns det ytterligare fyra romaner i Stad – serien: Barn av sin stad !880 – 1900), Minns du den stad (1900 – 1925) , Stad i världen (1945 – 1968).

På Lucia – dagen diskuterar vi årets sista cirkelbok Blodsbunden av Augustin Erba

 

Just nu är jag här (R)

Med anledning av Bokens dag den 18/11 i Hässleholm Kulturhus upprepar jag mitt blogginlägg sedan tidigare gällande numera Augustpris – nominerade Isabelle Ståhl och hennes lovordade roman Just nu är jag här.

Jag har följt Isabelle Ståhl alltsedan hon började skriva krönikor för ungefär tio år sedan. Jag gillade hennes sätt att tänka och skriva redan då. Hon är född 1988 och växte upp i Ängelholm. Det stora intresset för musik avspeglas i hennes nyutkomna roman Just nu är jag här, som jag just har läst. Romanens huvudperson Elise är tjugoåtta år, läser konsthistoria och rycker in med kort varsel i olika bokhandlar eller på Glitter i Farsta. Hon skriver också på en roman, men det går inte så bra; refuserade manus nämns ibland. Hon känner sig inte hemma varken i sitt ansikte, eller sitt namn. Eller i staden som hon längtat så till. Elise känner leda vid hela sin samtid men vill så gärna höra till. Hon vill diskutera Lacan och andra franska filosofer med några trevliga unga män på kursen, men de är måttligt roade. Victor är en av dem. Han är vacker, väluppfostrad, rik, trygg och populär. Ungefär allt som Elise inte är. Jo, vacker är hon. Hon dricker vin och knaprar Stilnoct och Sobril, går på technodanser och konstutställningar, följer med okända män hem, vandrar ensam tillbaka i natten på höga plastklackar från H&M. Elise är terapiresistent.  Just nu är jag här är för övrigt en riktig Stockholmsroman. Elise har – eller rättare sagt har haft – en vän i världen och det är Sofie. Men Sofie har träffat Jesper och så är hon borta. Elise lever i sin smartphone. Dejtingappen Tinder är det som gäller. Även under lektionstid. Och tillsammans med Victor. När hon får många likes på FB känner hon sig glad och sedd. Elise föredrar män i övre medelåldern; de som är som förnöjsamma hästar. Arvid Borg är en gift man i femtioårsåldern men väldigt lite av förnöjsam häst. Men han får henne att känna sig närvarande om än för korta stunder. Isabelle Ståhl har ett vackert språk. Och hon skildrar så väl Elises ångest och panikattacker, hennes leda och känsla av att stå utanför även sig själv. Jag skulle kunna tänka mig att detta är en generationsroman. Tidsmarkörerna är många. En del musikreferenser har jag slagit upp liksom ett eller annat klädmärke, matställen och caféer. Jag tycker mycket om Jag är här nu och kommer att fortsätta att följa Isabelle Ståhl, som för övrigt är doktorand i Idéhistoria vid Stockholms Universitet.

Outsider

Nu har vi i IRL – cirkeln diskuterat Outsider av Torbjörn Flygt. Vi möter Johan Kraft från Underdog.  Det har gått tio år mellan de båda romanerna. Underdog kom 2001 och Outsider 2011. Båda romanerna tilldrar sig i Malmö där författaren också är född. Outsider utspelar sig också till stora delar i Lund. Mamma Bodil är viktig i Johans liv; han beundrar henne och är irriterad på henne. Hon har en oöverträffad förmåga att ängslas och att säga fel saker. Bodil har arbetat på Strumpan och varit ensamstående mamma sedan maken Folke lämnade för att skaffa en ny familj. Johan inser att han inte har någon pappaförebild och kanske är det därför han svarar undvikande på flickvännen Helenas framstötar om ett barn. Helena har en helt annan bakgrund än Johan. Hon kommer från en akademisk familj och tar mycket för givet. Johan kan ibland bli irriterad på Helenas eviga pratande. Båda läser juridik och Helena kommer att sitta ting i Hässleholm. Johan lever studentliv på Malmö Nation. Korridorkamraterna är inte sena att uppta Johan i gänget. KL är en fixare, medan Traktor lever under stark press hemifrån att överta gården. Studier skattas inte högt. En tredje betydelsefull kvinna i Johans liv är systern Monika, en allvarlig flicka med ambitionen att rädda världen. Johan förvånar sig över att både mamma Bodil och syster Monika står i förbindelse med Helena så gott som från dag ett. Hur gick det till? Mannens ständiga förundran över kvinnligt nätverkande. Ormen i paradiset är Pernille, en gåtfull flicka med förmåga att vara tyst utan att det känns besvärande. Som läsare fattar en misstankar på ett tidigt stadium men den bortkollrade Johan är så blåögt naiv att det är rent otroligt. Läsaren blir också mycket upprörd å Helenas vägnar. Romanen innehåller även en del om Johans medelålderstillvaro, så tidsplanen växlar. Torbjörn Flygt har en fin och ömsint förmåga att skildra människor och deras relationer. Malmö och Lund känner en väl igen. Outsider innehåller massor av tidsmarkörer – det är 80 – tal och början av 90 – talet – och massor av aktuell musik. Språket är njutbart och lättläst även om meningarna kan bli långa. Humorn är det inget fel på och bildspråket inbjuder ofta till stillsamt fniss. Alla cirkeldeltagarna var mycket positiva till romanen och fann den synnerligen lättläst. Någon undrade över titeln. Johans utanförskap tycktes inte besvära honom så mycket. En lägger ihop Outsider och undrar: Hur gick det se´n?  Det är en av frågorna en kan ställa till författaren som kommer att dyka upp på Bokens dag i Hässleholm den 18 november.

Flygt och Ferrante

Nu har vi diskuterat Min fantastiska väninna i läsecirkeln; alltså del ett i Elena Ferrantes Neapel – kvartett. Meningarna var väldigt  delade för att uttrycka det milt. Några stycken var väldigt nöjda, andra tyckte att den var väl bra och någon tyckte att den var direkt dålig. Vi hade dock  alla svårt att förstå den s. k. Ferrante – febern. Jag var inte helt nöjd med Min fantastiska väninna, men jag blev ändå lite nyfiken på fortsättningen. En serie på fyra böcker ska kanske inte bedömas efter sin första del. Dessutom börjar Min fantastiska väninna med ett mysterium som jag vill se löst. Jag har nu läst del två, Hennes nya namn och två tredjedelar av del tre, Den som stannar, den som går. Så här långt lutar jag åt att del tre är bäst. Vi är nu framme vid 60 – och 70 – talen. Det är oroligt i Italien och världen. De gamla skolkamraterna och vännerna hamnar i olika läger. Väninnorna Elena och Lila väljer helt olika vägar. Elena gör allt alla trodde att den mycket begåvade Lila skulle göra. Det knakar i vänskapsbanden, men när det verkligen gäller ilar de till varandras undsättning.  Språket är rufft och passar väl med det kvarter som Elena och Lila växte upp i. Napolitanskan slår igenom när det blir skarpt läge. Då räcker inte italienskan till.

Nästa bok i läsecirkeln blir Outsider av Torbjörn Flygt.  I Underdog skildrade huvudpersonen, Johan Kraft, sin uppväxt. I Outsider läser en vidare om honom.  Den 18/11 kan en möta författaren på Bokens dag i Hässleholm

Nyligen läst

Ingen kan klaga på läsvädret.  Och höstens böcker har börjat komma – enligt ketchupprincipen. Ibland får en lämna  tillbaka till biblioteket utan att ha läst.  En bok som visade sig vara överraskande rolig att läsa var Kata Dalström. Agitatorn som gick sin egen väg av Gunnela Björk. Jag kände inte mycket till om henne, men den här boken var rik på information om Kata Dalström (1858 – 1923), som kom ifrån en burgen, välbeställd familj och ändå vigde sitt liv åt det fattiga arbetande folket i Sverige. Delar av hennes familj kopplade bort henne. Hon började som socialdemokrat men gled längre och längre åt vänster för att slutligen landa som kommunist. Kata Dalström var också intresserad av teosofi, spiritism och buddhism. Boken innehåller mycket om socialdemokratins framväxt och dramatiken inom politiken är spännande. Kata Dalström hade sju barn som inte såg mycket av sin mor.  Hon dog tämligen utblottad.

En sax i hjärtat av debutanten Marie Bengts är en pusseldeckare i bästa Agatha Christie – stil. Hannah, en ung klädskapare kommer ifrån Stockholm till faster som skadat benet i den lilla byn Eneby Småland. Hon förväntar sig några trista veckor på landet, men oj, vad hon bedrar sig. Hon  presenteras för en del av byborna på ett symöte och resten möter hon efter hand. Hon förstår snart att här finns gott om offentliga hemligheter som ingen talar om. Och en vacker dag inträffar det minsann ett mord också. Hannah tvekar inte. Hon påbörjar sin egen utredning. Till polisens stora förtrytelse.  Året är 1957 och det finns gott om tidsmarkörer.

Andra delen av Imperiets barn av Jane Gardam har titeln En trogen kvinna. Den förstadelen hette En engelsk gentleman och handlade om juristen Edward Feathers. Han hade som barn lämnats kvar i England medan föräldrarna åkte ut i kolonierna för att arbeta. Det blev inte bra för lille Edward. I denna andra del ses allt ur hustruns, Elisabeths, perspektiv. Hon har gift sig med Edward och tagit befälet och förväntar sig en rad barn. Hon vet att arbetet alltid kommer först för Edward. Imperiet är på fall. Betty och Edward börjar känna sig främmande i Hongkong och letar efter ett boende i England. Edward har glömt att berätta en del väsentliga fakta för Elisabeth. Hon i sin tur inbillar sig att han inte känner till hennes hemlighet. Jag tyckte mycket om boken och känner att jag gärna skulle läsa om den första. Del tre, De sista vännerna, kommer ut under hösten 2017.

Hanna Nordenhök började sitt skrivande som poet. Det kan en tydligt känna i hennes nya, jättefina roman, Asparna. Den tilldrar sig på två tidsplan, dels i mitten av 1800 – talet och dels i nutid. I centrum står Råby ungdomshem utanför Lund. Två syskonpar – ett på 1800 – talet och ett i nutid – spelar de viktigaste rollerna. Petrus och hans mentalt handikappade bror älskar varandra mest i världen liksom bokens skrivande huvudperson Sussie och hennes bror som kallas B. Sussie har rest hem från Stockholm och bor hos sin missanpassade mor på Ramels väg i Malmö. B har råkat riktigt illa ut och Sussie känner att hon svikit honom.  Baron Gyllenkrok, som grundat Råby ungdomshem efter tysk förebild, spelar också en viktig roll i romanen. Han ville göra folk av de vanartiga pojkarna medelst arbete, undervisning och -om så erfordrades – bestraffning.  Hanna Nordenhök skriver med ett poetiskt, vackert språk som det är en njutning att läsa.

Läst i sommar

Hur vädret än är är alltid sommaren för kort. Nu känns hösten alldeles tydligt i luften även om träden fortfarande är väldigt gröna. Jag väntar på den höga klara septemberluften. I vilket fall som helst har det blivit en del läst i sommar. Jag har naturligtvis läst 734 sidor sommarbok, Ett litet liv, av Hanya Yanagihara. Något lite trög i starten, men sedan läste den sig själv. Den diskuteras i IRL – cirkeln imorgon. F. d. tecknaren Lena Ackebo har kommit med en fristående fortsättning på  förra årets roman, Världens vackraste man. Kära Barbro heter den nya romanen. I Världens vackraste man följer en de  evigt grälande systrarna Barbro och Mona som är på charterresa till Mallorca. Barbro är välbeställd hemmafru med fyra barn; Mona är pensionerad barnlös lärare med en genomtråkig man. I Kära Barbro följer en huvudsakligen Barbro. Boken slutar med en cliffhanger och därmed förstår en att fortsättning följer. Två deckare om Ruth Galloway, rättsarkeolog i Norfolk, har jag hunnit med också, nämligen Kvinna i blått och Dolt i mörker; nr 8 och 9 i serien om Ruth Galloway. Författaren Elly Griffiths har verkligen lyckats med den här serien, som är mycket engelsk. Inte nog med att det är spännande läsning. En följer ock så de olika personernas utveckling. Särskilt intressant är Ruth Galloways relation (eller icke – relation) med den bistre kriminalkommissarien Harry Nelson med vilken hon har den sexåriga dottern Kate som nu blivit en minitonåring. Nelsons otroligt vackra fru, Michelle, visar sig inte vara riktigt att lita på och inte Nelsons påläggskalv heller. Halvtidsdruiden Cathbad i sina fotsida kläder visar sig vara en tillgång i Ruths liv. Ruth bor ensligt vid saltängarna som föregår havet. En ganska kuslig miljö enligt min mening. Ofta får en också med sig något av kulturhistoriskt värde när en läser de här romanerna. Klassiker hör sommaren till. I sommar blev det Den goda jorden av 1938 års nobelpristagare i litteratur, Pearl Buck. Den goda jorden skildrar en bondes och hans hustrus slit med jorden från det att de gifter sig tills dess att sönerna tar över det föräldrarna arbetat ihop – och det var inte lite. Pearl Buck bodde i Kina och var väl förtrogen med kinesiskt liv. Hur det gick sedan kan en läsa – och förfasa sig över – i Sönerna och Wang Lungs barnbarn.

Höstläsning, forts.

Nu fortsätter jag att spana in vilka böcker jag skulle vilja läsa i höst. I Vi läser 2017: 4 hittade jag en mycket intressant artikel om den svenskättade amerikanska författaren Maggie Nelson. Hon kommer ut med en bok med titeln Blått i oktober på Modernista. Hon trodde att den skulle handla om älsklingsfärgen blå, men det blev något helt annat. Det blev en bok om sorgen över en havererad relation och om en god vän i kris uppdelad i 240 korta stycken.  Magiska julsagor är titeln på Jeanette Wintersons bok  som kommer ut på Wahlström och Widstrands förlag i november. 12 historier och 12 rätter.  I slutet av augusti kommer Den underjordiska järnvägen,  en roman om en ung slavflicka på en bomullsplantage i Georgia. 16 – åriga Cora rymmer och jagas  av den hänsynslöse slavjägaren Ridgeway. Colson Whitehead heter författaren.  Albert Bonniers förlag. Ester Roxbergs debut, Min pappa Ann – Christine, blev mycket uppmärksammad. I september kommer hennes roman Barnvagnsblues, som inte helt oväntat handlar om en småbarnsmamma som vankar omkring i Stockholm med barnvagnen i trettio graders värme.  W&W. En ny bok av Louise Penny är svår att stå emot. En ljusets lek heter höstens titel, som kommer ut på Modernista i november. Den charmerande kommissarien Gamache löser de mest intrikata problem.  På Appell förlag kommer  i oktober Hemma hos Tolstoj. Nordiska möten i liv och dikt av Ben Hellman. Han har samlat ihop brev och reseberättelser av nordiska resenärer som träffat Tolstoj, som var mycket intresserad av nordisk litteratur. Här möter man också kända gestalter ur de stora romanerna.  En del av Henry David Thoreaus Dagböcker ges ut på Natur och Kultur i oktober. Jag älskade hans Walden och ska gärna ta del av dagböckerna. Laetita Colombani har skrivit Flätan, en roman som handlar om tre kvinnor, tre liv och tre kontinenter vars  öden kommer  att beröra varandra. Sekwa förlag; oktober.  Norska Monica Isakstuen fick Bragepriset (norska motsvarigheten till Augustpriset) 2016 för den mörka, poetiska romanen Var snäll mot djuren som kommer på svenska i september på Brombergs förlag. Ingenstans att vila sitt huvud av François Frenkel, en polskjudisk kvinna som öppnade en bokhandel, Bokens hus, i Berlin 1921. De första åren var lyckliga men sedan mörknade horisonten och 1939 måste hon fly till Frankrike. Efter ockupationen fick hon hålla  hon sig gömd till 1943 då hon lyckades fly till Schweiz, där hon genast skrev ner sina upplevelser. 1945 kom boken ut i Genève. I november kommer den ut  på svenska på Elisabeth Grate förlag och med ett förord av Patrick Modiano, 2014 års nobelpristagare i litteratur.

Höstläsning

Svensk bokhandels höstboknummer kommer i mitten av juni. Den finns att låna på biblioteket. Det är ju alltid kul att planera sin höstläsning. Jag hittade en hel del redan vid en första läsning. Som vanligt blir september och oktober stora bokmånader. I augusti kommer en ny del i ryske Dimitrij Gluchovskijs serie som börjar med Metro 2033 och fortsätter med 2034. I år kommer 2035. Det här är en apokalyptisk skildring. Världen ligger i ruiner år 2033 och det är bara på en liten rysk metrostation som det finns lite liv. Ersatz förlag. På drift är titeln på konstnären Marianne Lindberg de Geers roman som kommer ut på Brombergs förlag i augusti. I oktober kommer en  biografi över en annan känd och stridbar kvinna, nämligen Det gäller livet: biografi över Gudrun Schymans liv av Johanna Palmström.  Koka björn heter Mikael Niemis nya roman som kommer ut i september på piratförlaget. Jane Gardam som skrev den uppmärksammade romanen En engelsk gentleman kommer ut med del två (av tre), En trogen kvinna, i september. Weyler förlag.  Fiona Bartons debutroman, Änkan, tyckte jag mycket om och nu kommer hennes andra bok, Barnet,  på svenska på Massolit förlag.  Norstedts förlag kommer i september med Margaret Atwoods nya roman, Hjärtat stannar sist. Margaret Atwood är alltid lika efterlängtad. Stanna hos mig är titeln på nigerianska debutanten Ayobami Adebayos roman, som lovprisats av både läsare och kritiker. Den handlar om ett ung gift par som har ett bra äktenskap, men barnlösheten tär. Släkten kräver att mannen ska ta sig en hustru till och då blir det naturligtvis problem.  piratförlaget oktober. Arundhati Roy, indisk författare, som för tjugo år sedan skrev De små tingens gud, återkommer nu med Den yttersta lyckans ministerium. Det är en sällsam roman om kärlek i Kerala  och Kashmir, som kommer ut på Brombergs förlag i september. Det var några hösttitlar, men jag återkommer i frågan.

Spänning i Provence

Ett uråldrigt blåregn har en central plats i Skuggspel av Pierre Magnan. Den kom ut 1984 på Bra böcker pocket och är översatt av Sonja Berg PleijelPlatsen är Sisteron i bergstrakterna i Provence. Det är den miljö Pierre Magnan vanligen väljer i sina mycket spännande kriminalromaner. Den ingår organiskt i själva spänningen. I Skuggspel är den romantiske kommissarie Laviolette på konvalecens efter en ljumskbråcksoperation i sin sommarstuga i närheten av Sisteron. Under en friluftsteaterföreställning en julikväll begås ett mord. Laviolette blir mer eller mindre motvilligt indragen i utredningen. Ännu ett mord begås och så ett till. Laviolette blir alltmer fängslad av hela den märkliga historien som visar sig ha  sina rötter i händelser under andra världskriget. Någon har ruvat på hämnd under trettio år. Men vem är denne någon? Spåren leder än hit än dit och inte förrän alldeles i slutet av romanen får man svaret. Rasslandet i blåregnet och doften från blomklasarna är vad Rogeraine Gobert noterar där hon ligger ensam i sitt rum i det stora ödsliga huset;  förlamad i benen och med alla sinnen på helspänn i väntan på mördaren och med en blank engelsk armépistol som enda sällskap. Några andra titlar av Pierre Magnan: Döden på berget, Cyklisternas tysta död, Den femte graven och Guldsvampen.

Lästips

Framför mig ligger tre starka romaner ifrån Afrika. Hisham Matar fick som nioåring se sin far försvinna i ett ökänt libyskt fängelse. Fadern var en mycket aktiv motståndsman och regimkritiker. Året var 1979. Detta berättar Hisham Matar i sin hyllade debutroman Ingen i världen. 2011 störtas Muammar Kadaffi och Hisham Matar kan återvända till sitt hemland Libyen. Men han känner inte igen sig. Hans oavbrutna sökandet efter fadern har hittills varit resultatlöst.  Hisham Matars nya roman heter Att återvända.  Översättning: Hanna Axén. Forum förlag

2009 debuterade Petina Gappah med en mycket uppmärksammad novellsamling med titeln Sorgesång för Easterley. Den berättade mycket om hur livet tedde sig i Zimbabwe. Vad jag tyckte om den kan läsas HÄR. Nu har Petina Gappah skrivit sin första roman, Memorys bok. Huvudperson är Memory som sitter på death row i ett fängelse i Zimbabwe. När hon var nio år sålde hennes föräldrar henne till en mycket äldre vit man vida namn Lloyd. Nu är han död. Polisen hämtade Memory samma dag som Lloyd dog. Memory är mycket speciell på många sätt. I fängelset sticker hon ut genom sin bildning. Och så är det ju det att hon varken är riktigt svart eller riktigt vit. Översättning: Helena Hansson. Albert Bonniers förlag

Vända hem är Yaa Gyasis debutroman. Den tar avstamp i Ghana på 1700 – talet. Systrarna Effia och Esi vet inte om varandras existens. Den ena gifts bort med en engelsk slavhandlare och den andra blir slav i Amerika. Som alltid är det pengarna som styr. I stamkrigen tas krigsfångar som sedan säljs som slavar. Vända hem är en släktkrönika och en historia om slavhandeln. Översättning: Inger Johansson. Norstedts förlag

 

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier