Alla hjärtans dag

Är det alla hjärtans dag så är det. Här kommer en bukett hjärtböcker av skilda slag.

Mörkrets hjärta av Joseph Conrad är en klassiker som gisslar kolonialismen. Den tilldrar sig i Kongo där kolonialkompaniets representant, Kurtz skall utredas för oegentligheter. En annan klassiker är Ett enkelt hjärta av Gustave Flaubert. Den handlar om tjänstekvinnan Felicité som ägnar hela sitt liv åt andra och som slutar sitt liv i ett lite kyffe, ensam och tämligen bortglömd. Det är  i den här berättelsen  vi möter den blå tvålen  som Sara Danius valde som titel till sin bok om den franska realismen. Karin Schenck – Gustafsson är hjärtläkare. Hon har skrivit boken Det brustna kvinnohjärtat som riktar sig både till privatpersoner och anställda inom sjukvården. Hon har länge pekat på att kvinnliga hjärtinfarkter ger olika symptom än mäns. Marie Bengts har skrivit en trevlig pusseldeckare som heter En sax i hjärtat. Den tilldrar sig i en liten by i Småland sommaren 1957. Här finns massor av tidsmarkörer och miljön är väldigt fint skildrad. Råd från hjärtat är skriven av Dalai Lama XIV och innehåller vägledning för den moderna människan. Det gör på sätt och vis också Sucka mitt hjärta men brist dock ej av Mark Lewengood. Den innehåller Tankar för dagen och krönikor som författaren skrivit i dags- och veckopress. Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee av Dee Brown handlar om erövringen av Vilda Västern sedd ur indianernas perspektiv. Kockskola för ensamma hjärtan är en feel -good – roman av Marita Conlon McKenna. Alice är välutbildad kock. När hennes äktenskap spricker råder en vän henne att öppna kockskola i sitt hem. Kiki Lundberg, Hjärtvänlig mat innehåller recept på mat som gynnar människohjärtat. En bok med en romantisk titel om rosens kulturhistoria  får bli avslutning på raden av hjärtböcker: Rosens knopp är näktergalens hjärta av Håkan Kjellin.

Stockholm läser

Av en ren händelse uppdagade jag under tågresan till Stockholm att det skulle vara ett evenemang på Stockholms stadsbibliotek där författaren Sigrid Combüchen skulle tala med bibliotekarien Harald Hultqvist om Grupp Krilon av Eyvind Johnson. Det är första delen av en trilogi som skrevs mitt under andra världskriget. De andra båda delarna är Krilons resa och Krilon själv.  Att skriva kritiskt mot såväl Tyskland som Ryssland om än i något förtäckt form var ett djärvt företag vid den här tiden. Grupp Krilon har valts ut till att vara boken som Stockholm läser under 2018. Evenemanget med Sigrid Combüchen var det första i en rad aktiviteter och läsecirklar som äger rum på biblioteken i Stockholm under året.  En riktigt rolig grej. Grupp Krilon som kom ut 1941, känns som en viktig bok; en svensk klassiker av en nobelpristagare, som delade priset med Harry Martinson 1974. Motiveringen: ”För en i länder och tider vittskådande berättarkonst i frihetens tjänst.” Jag har inte läst Grupp Krilon, men under kvällen fick jag blodad tand.  Grupp Krilon består av en grupp män, som träffas regelbundet för att tala om viktiga ting (så där som män brukar göra). Krilon vill gärna se sig om Sokrates´like, men det blir egentligen inte så mycket av de där samtalen. I stället svävar deltagarna ut i berättelser om sig själva. De har hållit på ganska länge, men det börjar knaka i fogarna. En annan trilogi som skrevs under samma tid och behandlar samma ämne men på ett mera uttalat och oförtäckt sätt är Motståndets estetik av Peter Weiss. Kerstin Ekman har skrivit en sorts svar på Grupp Krilon. Det är romanen Gör mig levande igen. Den har jag inte heller läst, så nu utökades min kilometerlänga läslista med ytterligare fem viktiga titlar. Bilden ovan har jag lånat ifrån Stockholm läsers hemsida. Där kan en också läsa om kriterierna för böckerna som väljs till årets stockholmsroman, vilka arrangemang som ordnas under året, vilka som är ansvariga och så vidare. I den nya pocketutgåvan  av Grupp Krilon har författaren Anna Jörgensdotter skrivit förordet.

 

Barabbas

Igår diskuterade vi Pär Lagerkvists klassiker Barabbas i IRL – cirkeln. Vi var 13 stycken och meningarna var delade. Flera tyckte bättre om språket än om innehållet. Barabbas person och beteende förbryllar. En rövare som slipper att bli korsfäst. Man väljer Jesus istället. Men Barabbas stannar kvar och ser på korsfästelsen. Han känner en märklig dragning till Jesus. I fångenskapen blir han sammankedjad med Sakah som berättar att han är kristen. Barabbas tänker att han vill tro,  men det går dåligt. Han har svårt att komma till tals med andra och sitter mycket för sig själv. Är han god eller är han ond? Hans mor dog när han föddes och han har aldrig fått någon kärlek eller blivit socialiserad. En cirkeldeltagare känner viss sympati med honom, medan andra framhåller att han faktiskt var en våldtäktsman.  Någon tyckte att det var spännande att följa Barabbas göranden och låtanden för att se hur det skulle sluta. Barabbas skulle kunna betraktas som en representant för hela den sökande mänskligheten och kanske till och med för författaren själv. Pär Lagerkvist var inte religiös men beskrev sig som andlig. I sin lyrik har han en annan approach och är mera expressiv. Barabbas kom ut 1950. Lagerkvist fick Nobelpriset i litteratur 1951. Redan 1940 hade han kommit in i Svenska Akademien på stol nr 8 efter den beundrade läromästaren Verner von Heidenstam.

Den 28 februari diskuterar vi Swede Hollov av Ola Larsmo

 

 

Vi läser. 2018:1

Det kom ett nytt nummer av Vi läser. Tidskriften för alla som älskar böcker. På omslaget sitter Zadie Smith som höjts till skyarna för sina romaner, senast höstens Swing Time. Dessförinnan kom NW som tilldrar sig i nordvästra delarna av London i de trakter där hon växte upp. Många har säkert läst hennes tidigare Vita tänder och Om skönhet. Numera bor hon på Manhattan och undervisar på Harvard. Karl – Ove Knausgård är en av hennes favoritförfattare. Vi läser innehåller en rejäl intervju med henne. Den som gjort intervjun är ingen mindre än Jerker Virdborg.  Stina Jobs talar med Marie Göranzon, som nyligen kom ut med sin självbiografiska Skiträdd och vrålstark. Klas Ekman intervjuar Fredrik Backman, som förklarar sig vara helt och hållet känslostyrd.  De flesta svenskar vet vem han är och väldigt många har läst någon av hans romaner eller sett filmen En man som heter Ove. Backmans senaste böcker  är  Björnstad och Vi mot er. Yukiko Duke uppmärksammar att det är 100 år sedan nobelpristagaren Halldór Laxness gick ur tiden. Vidare finns det notiser om nya böcker, korsord,  tävlingar och mycket mera.

En helt annan sak. Håll ett öga på de gamla eftermiddagsfilmerna som visas då och då i SVT 1 och 2. För någon vecka sedan såg jag Anna Lans för att jag ville Viveca Lindfors och Gudrun Brost. När jag sedan kollade i rollistan såg att rollen som friherrinnan Löwenfeldt sågs ingen mindre än Harriet Bosse, Strindbergs tredje hustru. Det var hon som tackade ja till ett barn med honom. Dottern Anne – Marie  kom hon att heta. En givande regnvädersfilm med andra ord.

Gott nytt läsår!

Så här alldeles i slutet av det gamla året och början av det nya kan det val vara lämpligt med en första titt i Vårens böcker, Svensk bokhandel 2017:20. Den finns att låna på biblioteket. När jag slog upp den på måfå hamnade jag rakt i ellerströms utgivning och fastnade för Simone de Beauvoir, Den andra kvinnan. Det är en roman. ellerströms ger också ut Författarliv av Virginia Woolf och Det skrivande livet av Annie Dillard.  Tre väldigt intressanta titlar.  Historiska porten, ett förlag jag inte alls kände till, ger ut Kvinnliga krigare: medeltida kvinnor som ledare, konstnärer och soldater. Domenico Starnone lär vara en av Italiens främsta författare. Hans roman Band kommer ut på Bazar. Merete Mazzarella har skrivit en bok om Finlands första kvinnliga professor. Alma heter den och kommer ut på Schildts & Söderströms förlag. Xiaolu Guo är filmare och författare och bor i London. Hennes nya roman kommer ut på Alfabeta förlag och har titeln Du ska resa till de nio kontinenterna. På det fina förlaget Atlantis kommer Systrarna Beauvoir: syskonkärlek och rivalitet av Claudine Monteil och med förord av Åsa Moberg. Den vill jag gärna läsa. Agnes Lidbecks andra roman efter årets med rätta lovordade Finnas till är jag väldigt nyfiken på. Förlåten heter den. Pierre Lemaitres första kriminalroman, Alex, tyckte jag var otroligt bra. Den andra, Camille, var jag inte alls särskilt förtjust i. Nu kommer nummer tre i serien om kommissarie Verhoeven. Irène heter den. Bokförlaget Tranans utgivning är alltid intressant. Yoko Tawada är en japansk/tysk internationellt hyllad författare som har skrivit romanen En isbjörns memoarer. Det var ett första axplock ur vårens utgivning. Alla förlagen ger ut massor av pocket. 2/3 av debutanterna som presenteras är kvinnor. Det fortsätter att komma mängder av matböcker; gärna kopplade till hälsa så att en ska få dåligt samvete för än det ena och än det andra. GOTT NYTT ÅR!

 

 

Våren 2018

Idag är det vintersolståndet. Dagen är som allra kortast och natten som allra längst. Imorgon börjar det gå åt andra hållet. Den 24/1 börjar vårens läsecirkel med Pär Lagerkvists klassiska roman Barabbas. Den har kommit ut i en fin pocketutgåva på Brombergs förlag med förord av K. G. Hammar. Den 28/2 är det dags för Ola Larsmos hyllade roman Swede Hollow. Den handlar om svenska utvandrare i Minnesota vid sekelskiftet 1800/1900. Det är ett tusental människor som lever i en slum i en Ravin mitt i St. Paul. Det har inte gått så bra för dem och de skys av såväl amerikaner som andra svenskar. De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru diskuterar vi den 28/3. Tre personer tillhörande terrorstaten Daesh kommer in i en bokhandel och tar alla där som gisslan. Kvinnan i terrorgruppen får kalla fötter och vill att de ska gå därifrån. Många år senare träffar en författare kvinnan som då sitter på en rättspsykiatrisk klinik och hon ger honom en bunt papper innehållande en sällsam historia. 25/4 är det dags för Problemet med får och getter av psykiatrikern Joanna Cannon. Hon gjorde succé direkt med sin debut som inte är någon deckare men icke desto mindre innehåller en brottsutredning. Mrs Creasy försvinner en varm sommardag 1976.  Alla skyller på hettan, men det tror inte tioåringarna Grace och Tilly som förstår att ska det bli något gjort får de göra det själva. Troligtvis blir det en femte bok den 16/5, nämligen Maja Lunde, Binas historia. Detta är Maja Lundes första vuxenbok. Hon har tidigare skrivit för barn och gjort film. Tre olika historier från olika tider och platser, 1800 – talet i England , 2007 i USA 0ch 2098  i Kina utmynnar i en gemensam slutsats: Utan bin dör mänskligheten. Spännande som en deckare, stod det i Svenska Dagbladet.

Läsecirkeln

Ikväll diskuterades terminens sista bok, Blodsbunden, av Augustin Erba född 1968. Det är en självbiografisk roman skriven av en man som är berättare av naturen. Han berättar om sina invandrade föräldrar,  uppväxten i Fisksätra, daglig misshandel i Franska skolan, den vita dagboken som blir hans livlina, schäfern Felix som ger barnen den kärlek varken mamma eller pappa ger dem. Moderns familj tillhör släkten Habsburg och fadern är fysiker från Egypten som kommit till Sverige för att studera. Modern lider av migrän och fadern är våldsam. Egentligen ville modern aldrig ha några barn, men hon fick tre, Amadeus, Elisabeth och Leopold. (Amadeus är Augustin Erbas mellannamn.) Fadern dör när Amadeus är tio år. Amadeus kan endast uppleva lättnad. Värre är det när mormor dör. Hon är den enda som lyst upp när hon såg sin dotterson. Amadeus växer upp och blir så småningom TV – journalist. Han träffar Petra och de gifter sig. Men Amadeus blir inte kvitt sitt förflutna och han kan inte berätta för Petra.  Detta och en del andra omständigheter gör att det uppstår allvarliga problem i äktenskapet. Augustin Erba berättar med en otrolig ömsinthet trots det bitvis hjärtskärande innehållet. Han är mycket öppen och väjer inte för det svåra. Alla cirkeldeltagarna var överens om att Blodsbunden är en både gripande och mycket lättläst roman som borde kunna uppskattas av många och som inte alls fått den uppmärksamhet den är värd.

Läsecirkeln IRL

Nu har vi avverkat näst sista läsecirkelboken för terminen; Mina drömmars stad av Per Anders Fogelström. Författaren skulle fyllt 100 år i år. För många av oss var det omläsning av Mina drömmars stad. I likhet med mig var det också många som hade glömt hur bra den är.  I första hand följer en den unge Henning Nilsson som kommer till den stora staden Stockholm för att söka lyckan. Han möter en hård verklighet, bostadsbrist, smuts och fattigdom. Henning träffar på dalfolk som varit säsongsarbetare i Stockholm tidigare och har möjlighet att hjälpa honom till ett arbete. Henning får dela ett eländigt rum tillsammans med ett par av hyresvärdens barn, några textilarbeterskor och några ganska råa arbetare. När Henning möter Lotten vet han direkt att han funnit en bra livskamrat. De gifter sig och delar ett hus på Söders höjder med Hennings kamrat Tummen och hans flickvän. Tummen har ett oförbränneligt humör; han tror på en revolution och bättre villkor för arbetare. Romanen är en fantastisk skildring av Stockholms historia och kulturhistoria. En möter kända människor som levde under den tid boken behandlar, det vill säga 1860 – 1880, byggnader, företag, yrkeskategorier och annat som inte finns längre. Mina drömmars stad engagerar mycket och om en vill fortsätta finns det ytterligare fyra romaner i Stad – serien: Barn av sin stad !880 – 1900), Minns du den stad (1900 – 1925) , Stad i världen (1945 – 1968).

På Lucia – dagen diskuterar vi årets sista cirkelbok Blodsbunden av Augustin Erba

 

Just nu är jag här (R)

Med anledning av Bokens dag den 18/11 i Hässleholm Kulturhus upprepar jag mitt blogginlägg sedan tidigare gällande numera Augustpris – nominerade Isabelle Ståhl och hennes lovordade roman Just nu är jag här.

Jag har följt Isabelle Ståhl alltsedan hon började skriva krönikor för ungefär tio år sedan. Jag gillade hennes sätt att tänka och skriva redan då. Hon är född 1988 och växte upp i Ängelholm. Det stora intresset för musik avspeglas i hennes nyutkomna roman Just nu är jag här, som jag just har läst. Romanens huvudperson Elise är tjugoåtta år, läser konsthistoria och rycker in med kort varsel i olika bokhandlar eller på Glitter i Farsta. Hon skriver också på en roman, men det går inte så bra; refuserade manus nämns ibland. Hon känner sig inte hemma varken i sitt ansikte, eller sitt namn. Eller i staden som hon längtat så till. Elise känner leda vid hela sin samtid men vill så gärna höra till. Hon vill diskutera Lacan och andra franska filosofer med några trevliga unga män på kursen, men de är måttligt roade. Victor är en av dem. Han är vacker, väluppfostrad, rik, trygg och populär. Ungefär allt som Elise inte är. Jo, vacker är hon. Hon dricker vin och knaprar Stilnoct och Sobril, går på technodanser och konstutställningar, följer med okända män hem, vandrar ensam tillbaka i natten på höga plastklackar från H&M. Elise är terapiresistent.  Just nu är jag här är för övrigt en riktig Stockholmsroman. Elise har – eller rättare sagt har haft – en vän i världen och det är Sofie. Men Sofie har träffat Jesper och så är hon borta. Elise lever i sin smartphone. Dejtingappen Tinder är det som gäller. Även under lektionstid. Och tillsammans med Victor. När hon får många likes på FB känner hon sig glad och sedd. Elise föredrar män i övre medelåldern; de som är som förnöjsamma hästar. Arvid Borg är en gift man i femtioårsåldern men väldigt lite av förnöjsam häst. Men han får henne att känna sig närvarande om än för korta stunder. Isabelle Ståhl har ett vackert språk. Och hon skildrar så väl Elises ångest och panikattacker, hennes leda och känsla av att stå utanför även sig själv. Jag skulle kunna tänka mig att detta är en generationsroman. Tidsmarkörerna är många. En del musikreferenser har jag slagit upp liksom ett eller annat klädmärke, matställen och caféer. Jag tycker mycket om Jag är här nu och kommer att fortsätta att följa Isabelle Ståhl, som för övrigt är doktorand i Idéhistoria vid Stockholms Universitet.

Outsider

Nu har vi i IRL – cirkeln diskuterat Outsider av Torbjörn Flygt. Vi möter Johan Kraft från Underdog.  Det har gått tio år mellan de båda romanerna. Underdog kom 2001 och Outsider 2011. Båda romanerna tilldrar sig i Malmö där författaren också är född. Outsider utspelar sig också till stora delar i Lund. Mamma Bodil är viktig i Johans liv; han beundrar henne och är irriterad på henne. Hon har en oöverträffad förmåga att ängslas och att säga fel saker. Bodil har arbetat på Strumpan och varit ensamstående mamma sedan maken Folke lämnade för att skaffa en ny familj. Johan inser att han inte har någon pappaförebild och kanske är det därför han svarar undvikande på flickvännen Helenas framstötar om ett barn. Helena har en helt annan bakgrund än Johan. Hon kommer från en akademisk familj och tar mycket för givet. Johan kan ibland bli irriterad på Helenas eviga pratande. Båda läser juridik och Helena kommer att sitta ting i Hässleholm. Johan lever studentliv på Malmö Nation. Korridorkamraterna är inte sena att uppta Johan i gänget. KL är en fixare, medan Traktor lever under stark press hemifrån att överta gården. Studier skattas inte högt. En tredje betydelsefull kvinna i Johans liv är systern Monika, en allvarlig flicka med ambitionen att rädda världen. Johan förvånar sig över att både mamma Bodil och syster Monika står i förbindelse med Helena så gott som från dag ett. Hur gick det till? Mannens ständiga förundran över kvinnligt nätverkande. Ormen i paradiset är Pernille, en gåtfull flicka med förmåga att vara tyst utan att det känns besvärande. Som läsare fattar en misstankar på ett tidigt stadium men den bortkollrade Johan är så blåögt naiv att det är rent otroligt. Läsaren blir också mycket upprörd å Helenas vägnar. Romanen innehåller även en del om Johans medelålderstillvaro, så tidsplanen växlar. Torbjörn Flygt har en fin och ömsint förmåga att skildra människor och deras relationer. Malmö och Lund känner en väl igen. Outsider innehåller massor av tidsmarkörer – det är 80 – tal och början av 90 – talet – och massor av aktuell musik. Språket är njutbart och lättläst även om meningarna kan bli långa. Humorn är det inget fel på och bildspråket inbjuder ofta till stillsamt fniss. Alla cirkeldeltagarna var mycket positiva till romanen och fann den synnerligen lättläst. Någon undrade över titeln. Johans utanförskap tycktes inte besvära honom så mycket. En lägger ihop Outsider och undrar: Hur gick det se´n?  Det är en av frågorna en kan ställa till författaren som kommer att dyka upp på Bokens dag i Hässleholm den 18 november.

Evy Callmer

Namn: Evy Callmer

Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)


Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.


Fakta om läsecirkeln:

Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.


Kategorier