Läsecirkel våren 2016

Programmet för vårens läsecirkel är klart!

dykungens-dotterJulläsning: Timme noll av Lotta Lundberg. Hon fick Sveriges Radios Romanpris 2015 för denna roman om tre kvinnoöden vid olika tider men med vissa beröringspunkter. Romanen tillägnas Cordelia Edvardson som en också finner spår av i själva handlingen.

27 januari diskuteras även Dykungens dotter av Birgitta Trotzig. Denna klassiker har kommit ut i en läcker pocketutgåva med förord av Ebba Witt – Brattström.

24 februari diskuterar vi Stoner av John Williams

23 mars Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami. På begäran!

20 april  Tjärdalen av Sara Lidman också i fin ny pocketutgåva med förord av Stefan Lindberg

Vi träffas onsdagar klockan 17  i Gröna rummet på Stadsbiblioteket i Hässleholm

Moll Flanders

moll-flanders1722 skrev Daniel Defoe,  född ca 1660 död 1731, The Fortunes and Misfortunes of the famous Moll Flanders, på svenska kort och gott Moll Flanders. Hon föddes i det beryktade fängelset Newgate, som för övrigt författaren hade egen erfarenhet av. Hennes mor deporterades så småningom till Virginia och dottern hamnade i främmande händer. Moll Flanders – det är inte hennes riktiga namn och det får vi heller aldrig veta – växer upp till en vacker flicka som dessutom är ganska naiv. Till en början, alltså. Hon blir förförd av en herrskapspojke och gifter sig med hans bror för att ganska snart bli änka. Hon gifter sig flera gånger  och lyckas träffa på män som liksom hon själv är ganska äventyrliga och helt saknar de medel de ger sken av att äga. Pengar betyder allt. En ful flicka med pengar har alla de möjligheter en vacker flicka utan pengar saknar. Moll blir en fingerfärdig tjuv, hon gör sig skyldig till skörlevnad och då och då får hon några barn, som hon utan saknad lämnar efter sig åt andra att ta hand om. (Här avslöjar sig den manlige författaren, tycker jag.) Daniel Defoe började utbilda sig till präst, men slutade för att bli politisk reporter. Han rörde sig i skumraskmiljöer och kände till hur fattiga människor levde vilket märks i romanen. Moll Flanders är en kvinnlig äventyrare. Hon blir fräck och förslagen och klarar sig länge, men till slut får hon bita i gräset. Nu säger jag inte mera för att inte förstöra för någon. Under läsningen tänkte jag då och då på Sarah Waters och Greven av Monte Cristo, vilket är högt betyg. I början av 1700 – talet svepte en brottsvåg över London vilket ju Daniel Defoe naturligtvis var väl medveten om och lånade stoff ifrån. Moll Flanders känns väldigt fräsch och den är otroligt spännande. Både människor och miljöer lever även om psykologin inte går på djupet. Underbart att allt flera förlag satsar på nyutgivning av klassiker. I det här fallet är det Modernista. Översättare: Gösta Olzon

Sommarboken. 1

sommarbokenSå var det dags för diskussion av första delen av Sommarboken av Tove Jansson. Det har varit ett rent nöje att läsa den här – är det romanen? Eller är det de här novellerna? Eller berättelserna? Spelar det någon roll för läsaren egentligen? Det undrar ju Boel Westin redan i förordet. Men Tove Jansson ville tydligen gärna kalla Sommarboken för roman i alla fall. Har någon synpunkter? Man får  veta att flickan Sophia är sex år. Men – hur gammal kan farmor vara? Farmor och Sophia befinner sig ju precis på samma våglängd och är lika osentimentala och rakt på sak; obekymrade om lagar och regler, fantasifulla och envisa. Pappan finns också med på sommarön, men han finns mera i bakgrunden och plockas fram när det ska göras något praktiskt som det behövs hjälp med. Honom får man inte veta mycket om. I varje avsnitt har jag strukit under aforistiska meningar. Tove Jansson skriver ju kort och kärnfullt och ibland blir det meningar som borde broderas på bonader. Farmor är yr i huvudet, hon mår illa, hon röker och hon är uppenbarligen ganska tjock. (Jag hade av någon anledning tänkt mig henne som smal.) Hur är det med blodtrycket, egentligen? Sophia är väl medveten om medicineringen. De båda kumpanerna diskuterar allt från Gud och helvetet till kärlek, död och rädsla. Även åldrandet berörs, men där är Sophia av förklarliga skäl lite oförstående för en gångs skulle. De är verkligen vänner, farmor och Sophia. Farmor är inte särskilt ömsint eller sentimental så det blir inget klemande med Sophia . De är inte så mycket för besök på ön. Bortsett då från Eriksson – en fåmäld man med stora kunskaper om allt man behöver veta om livet med havet och på ön. (Jag tänkte osökt på Herr Garbo i Att angöra en brygga.) Tove Jansson har en fantastisk förmåga att formulera sig och att beskriva stämningar. De speciella finlandssvenska uttrycken tycker jag  är roliga; grodpingla, alla, gagelhöna, aktersparkare, jerrykanna, pott, m.fl. Jag gillar också den kärva humorn. Har ni något/några favoritavsnitt i Sommarboken? Kanske har ni något som ni är mindre förtjusta i? Jag har exempel på båda delarna, men det kan jag ta upp vid senare tillfälle. Nu väntar jag spänt på era synpunkter! Berätta gärna om ert förhållande till Tove Jansson i allmänhet. Har ni läst något tidigare och i så fall vad? Får ni lust att läsa mera?

 

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier