Simma med de drunknade

myttingbokLars Mytting skapade sig berömmelse med sin fina bok om något så prosaiskt som Ved. Nu är han tillbaka med en roman, Simma med de drunknade. Hans kunskaper om träd och trä är tydliga här också. Dessutom vet han en del om potatis. Och hans naturskildringar från Norge och Shetlandsöarna är fantastiska och vad det gäller Norge nära nog förälskade. Edvard Hirifjell är en ung man som bor med sin farfar i en liten by i Gudbrandsdalen. Hans föräldrar är döda och i tjugoårsåldern bestämmer han sig för att han ska reda ut omständigheterna kring deras mystiska död vid Somme i Frankrike i närheten av ett minfält. Han läser brev och telegram. Han analyserar foton och gör intervjuer. Han sökande för honom till Shetlandsöarna (inte visste jag att Norge och Shetlandsöarna delar ett förflutet!) och Frankrike. Släktens historia rullas upp efter hand. Förvecklingarna är många och berättelsen slingar sig fram mellan de båda världskrigen, 1971 och 1986. Edvard uppdagar bakgrunden till farfars och hans bror Einars livslånga antagonism. Skälen är flera.  På Shetlandsöarna möter bondpojken Edvard den världsvana, rika Gwen. De inleder en kärlekshistoria trots att de misstror varandra. De råkar stå på olika sidor i en gammal ärvd tvist.  Hemma i Gudbrandsdalen väntar den norska huldran Hanne, som helt sonika flyttat in på Edvards gård i full förvissning om att hon och Edvard är ett par. Rent psykologiskt är Edvard i flera avseenden inte riktigt trovärdig, men det kan en sätta sig över för berättelsen är mycket spännande.  Författarens berättarglädje är smittsam; möjligen kunde ordmängden skurits ner. Inte för att språket på något sätt är dåligt, men lite mera koncentration hade gjord själva intrigen ännu mer spännande. Den som gillar släkthistoria, historia och äventyrsskildringar, typ Greven av Monte Cristo, kommer att gilla Simma med de drunknade. Jag gjorde det.

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier