Flygt och Ferrante

Nu har vi diskuterat Min fantastiska väninna i läsecirkeln; alltså del ett i Elena Ferrantes Neapel – kvartett. Meningarna var väldigt  delade för att uttrycka det milt. Några stycken var väldigt nöjda, andra tyckte att den var väl bra och någon tyckte att den var direkt dålig. Vi hade dock  alla svårt att förstå den s. k. Ferrante – febern. Jag var inte helt nöjd med Min fantastiska väninna, men jag blev ändå lite nyfiken på fortsättningen. En serie på fyra böcker ska kanske inte bedömas efter sin första del. Dessutom börjar Min fantastiska väninna med ett mysterium som jag vill se löst. Jag har nu läst del två, Hennes nya namn och två tredjedelar av del tre, Den som stannar, den som går. Så här långt lutar jag åt att del tre är bäst. Vi är nu framme vid 60 – och 70 – talen. Det är oroligt i Italien och världen. De gamla skolkamraterna och vännerna hamnar i olika läger. Väninnorna Elena och Lila väljer helt olika vägar. Elena gör allt alla trodde att den mycket begåvade Lila skulle göra. Det knakar i vänskapsbanden, men när det verkligen gäller ilar de till varandras undsättning.  Språket är rufft och passar väl med det kvarter som Elena och Lila växte upp i. Napolitanskan slår igenom när det blir skarpt läge. Då räcker inte italienskan till.

Nästa bok i läsecirkeln blir Outsider av Torbjörn Flygt.  I Underdog skildrade huvudpersonen, Johan Kraft, sin uppväxt. I Outsider läser en vidare om honom.  Den 18/11 kan en möta författaren på Bokens dag i Hässleholm

Påskläsning med förhinder

Inför påsken vid havet packade jag först av allt ner ett antal trevliga böcker som jag sett fram emot att läsa; den  mycket omtalade Elena Ferrantes neapoletanska roman, Min fantastiska väninna. Jag hade läst min-fantastiska-vaninnaprologen och fick en bestämd känsla av att det var en bok i min smak. Och så är det ju lite spännande att ingen vet vem författaren Elena Ferrante egentligen är. Från biblioteket hade jag hämtat En Gud i spillror av Kate Atkinson och Natt för gott av Jenny Erpenbeck. Tre nya fantastiska böcker, alltså. För ordningens skull lade jag till Livrädd av Sharon Bolton för att få med lite påskekrim. Det rörde sig ju faktiskt om fyra och en halv dag. Vad jag inte hade räknat med riktigt var SOLEN. Den kom på påskaftonen och all verksamhet avstannade och alla gick ut. Äggen målades ute till och med. Min planerade läsning gick om intet. Istället kom det att röra sig om Pelles nya kläder, Trulsa hos mormor, Alfons Åberg, Lilla spöket Laban och en del annat i den stilen. Pelles nya kläder fick repriseras på en gång. (Där blev jag lite förvånad!) Tio sidor Erpenbeck blev det. Men – solen! Och de små barnbarnen som fladdrade som sorglösa fjärilar i solskenet; byggde snäckslott på stranden och spred kogödsel på blomplantorna. Läsa romaner kan en en ju göra någon annan gång, typ.

Evy Callmer
Namn: Evy Callmer
Presentation: Jag är bibliotekarie med stort intresse för texter av alla slag; böcker, tidningar, tidskrifter, bokbloggar, bruksanvisningar, innehållsdeklarationer m.m. Helst läser jag med penna i handen och stryker under och kommenterar. (Däremot är hundöron bannlysta i mina böcker!)

Sedan några år tillbaka har jag en egen blogg där jag främst skriver om böcker, författare och en och annan film. Bloggen är min personliga anteckningsbok som jag även inbjuder andra att läsa och gärna kommentera. Här hittar du den.

Fakta om läsecirkeln:
Tidningens läsecirkel är öppen för alla som vill vara med. Cirkeln leds av Evy Callmer, som väljer böcker och initierar diskussionsämnen. Alla är välkomna att diskutera böckerna i kommentarsfältet på bloggens inlägg.

Kategorier