Företagen som inte blåser bort

Lantbruksföretagarna är inte immuna mot den lågkonjunktur och finanskris som drabbat hela världen. Men sett till det oväder som nu rensar nästan varenda balansräkning, så står sig de gröna näringarna förhållandevis bra. Behovet av livsmedel och energi kommer vara fortsatt stort, även när stormen blåst över. Granskning av lantbrukens lönsamhet 2008 innehåller ett dramatiskt scenbyte jämfört med året innan. Och det gäller de flesta produktionsgrenarna. För mjölkbönderna drev stigande efterfrågan i framförallt Asien upp priserna och det gav bättre lönsamhet i nästan två år, 2007 och 2008. För spannmålsbönderna var uppgången än mer dramatisk under framförallt 2007. För grisproducenterna var mörkret dock kompakt och produktionen minskade i hela Europa. Nu har det vänt - helt och hållet. Nu kommer bättre tider för grisproducenterna och sämre för mjölk- och spannmålsgårdar. Ett område som kan tillföra mycket till den här företagargruppen är energi, allt från att bygga vindkraft till att leverera bioenergi. Bondekollektivet får nog vänja sig vid kraftigare svängningar, inte minst efter fortsatta reformeringar av EU:s jordbrukspolitik - CAP. Framtiden efter 2012 diskuteras just nu och det är en hård drabbning mellan bondelobbyister och avregleringsivrare. Mera marknad och mindre stöd är en princip som nog kommer vinna gehör så att systemet kan försvaras inför skattebetalarna. De som helt vill avskaffa CAP gör det dock allt för enkelt för sig. Ett sådant beslut kommer att följas av ett virrvarr av nationella stimulanser som inte skattebetalarna tjänar en krona på. Ur ett svenskt perspektiv är det dessutom så att de skilda odlingsförutsättningarna gör att någon form av kompensation behövs. Annars kommer stora arealer Sverige läggas i träda, vilket drabbar två av våra nationella miljömål, den biologiska mångfalden och de öppna landskapen. Vi blir då ännu mer beroende av importerade livsmedel. De stöd som ersätter de nuvarande måste dock vara kopplade till någon form av brukande och de måste riktas dit de behövs bäst. Att ge skattemedel till marker som inte används alls, eller till förmögna godsägare i södra Sverige kommer inte accepteras i längden. Varken av medborgarna eller av politikerna. Erik Evestam är medarbetare hos Centerpressens nyhetsbyrå.