Är Åbuamossen Sveriges nya energikälla? Kanske? Torvbranschen arbetar hårt för att regeringen ska klassa torven som hållbart bränsle. Knut Wang är platschef hos Weibull Trädgård AB

Torv – framtidens energikälla?

Just nu bryts ingen torv ute på den stora Åbuamossen norr om Hästveda. Utvinningen sker endast under sommaren. Och all torv som Weibulls Trädgård AB bryter går till växtförädling. – Mossen är på nära 120 hektar stor och årligen bryter vi mellan 40 000 och 50 000 kubikmeter torv per år, säger Knut Wang när vi traskar ut på det stora ödsliga fältet.

Men torv kan användas till annat än växtförädling. Det menar flera av Sveriges torvproducenter som i en landsomfattande kampanj lobbar hårt för att regeringen ska klassa torv som hållbart bränsle – och inte fossilt likt oljan. – Det svenska torven utgör en av landets största, outnyttjade naturtillgångar. Trots att Sverige har mer energi i torven än vad Norge har i sin olja importerar vi ändå olja och andra fossila bränslen för höga kostnader, både ekonomiska och miljömässiga, säger torvbranschens nätverk. För torvproducenterna är sakens tillstånd en smula förvirrande. Torv som eldas för produktion av elektricitet får grönt ljus ur miljöhänseende, torv som används i fjärrvärmeverk och inom industriprocesser får bakläxa. – Torv är visst förnyelsebar. Det bildas hela tiden ny torv och just nu är uttaget i Sverige mindre än tillväxten av torv. Cirka 10 procent av all torv bryts, säger Knut Wang. Cirka 25 procent av Sveriges yta består av torv. – Ändå svarar den för mindre än en procent av landets energiförbrukning, säger nätverket som påpekar att en stor del av torven finns i redan dikad torvmark, som läcker ut koldioxid oavsett om man använder torven eller ej. – Genom att ställa om till ett torvbruk kan vi redan vid dagens produktionsnivå minska utsläppen av fossil koldioxid med upp till 25 procent. Plus att vi skapar massor av nya jobb. Att bryta torv har dock sina bekymmer. All torv är inte lämplig som energikälla, enbart den mörkare som ligger djupare än ytskiktet. Torven måste också vara minst en meter tjock för att vara lönsam vid brytning. – Bästa miljöeffekt vid eldning får man genom att kombinera torv med biobränsle, säger Göran Andersson, styrelseordförande i Ekonova, ägare av Weibulls. Torven måste vara torr och av den anledningen bryts den enbart under några sommarveckor. Till det ska läggas av flera torvmossor ligger på naturskyddsområde med unika arter, vilket förmodligen försvårar ett brytningstillstånd från länsstyrelserna. – Absolut är det så. Men det är varken vår eller branschens mening att utvinna torv från orörda mossar, enbart dem där det redan är dikat och påverkat av människor, säger Göran Andersson. Skulle regeringen ge klartecken att torv kan klassas som förnyelsebar energikälla för energiändamål står torvbranschen redo med stora investeringar. – För vår del rör det sig om ett tiotal miljoner, men för hela branschen en miljard kronor. För att tackla den kostnaden bör vi tredubbla dagens Sverigevolymer på mellan 2,5 och 3,5 miljoner kubikmeter torv per år, säger Göran Andersson.

Torsten Karlson gräver i tidningsarkivet.

Dagens fråga

Vill du se Stefan Löfven som statsminister?

Loading ... Loading ...

Veckans ibladningar