Nöjda med boendet men missnöjda med politikerna

När nu SCB, Statistiska centralbyrån, presenterar en medborgarundersökning för Kristianstad, så ryms en rad faktorer som sammantaget visar att medborgarna i Kristianstad är hyfsat nöjda med det mesta. Det var under hösten 2008 som SCB i en enkät gick ut till 1 000 kommuninvånare och frågade vad de tycker. Endast hälften svarade. Liknande undersökningar gjordes i 96 andra kommuner som Kristianstad nu kan jämföra sig med. Det totala "nöjdhetsindexet" för Kristianstad hamnar på 68 på en 100-gradig skala. Bland annat svarade Kristianstadsborna: Rekommenderar vänner och bekanta att flytta till Kristianstad gör man gärna, betyg 73. Bemötandet från kommunens personal gillas högt; 82 procent är nöjda eller mycket nöjda på den punkten. Mest nöjda i jämförelse med andra kommuner är Kristianstadsborna med bostäder, miljö, fritid, kommersiellt utbud, kommunikationer och utbildning. Räddningstjänsten får högsta betyget, 79, bland verksamheter som kommunen driver. Äldreomsorgen noterar ett ganska dåligt betyg, 52, vilket dock är en kraftig höjning från ett tidigare på 42. Hela 60 procent är missnöjda med hur politiker lyssnar på invånarnas synpunkter och ger medborgarna möjlighet att påverka besluten. Dessutom är hälften av de tillfrågade missnöjda med politikerna vad det gäller deras kunnighet, ansvarstagande och förmåga att arbeta för kommunens bästa. Stort missnöje märks i fråga om tryggheten. För Bengt Gustafson (m) ordförande i kommunstyrelsen, kommer det som en överraskning. – Tryggheten sticker ut bland frågorna. Vad är det som gör att man känner sig otrygg? Även om bilden avviker från vår egen så är det här ändå en sak vi måste ta på allvar. Den stora otryggheten kan inte enbart handla om våldsdåd, misshandel och annat som skulle göra det otryggt att vistas på gator och torg eftersom Kristianstad därvidlag är en lugn stad, resonerar han. Dessutom pekar Bengt Gustafson på polisens egna trygghetsundersökningar, som visar att Kristianstadsborna inte är speciellt bekymrade på det här området. Han framhåller att eftersom endast hälften av de tillfrågade svarat på enkäten, så är det inte säkert att svaren står för en generell uppfattning. En paradox ser han i att politikerna får taskiga betyg samtidigt som verksamheter som de beslutar om och ansvarar för får höga betyg.