Förr eller senare höjs statsbidragen

Konjunkturläget ger sig nära nog dagligen till känna med nya varsel, prognoser om ekonomins utveckling och stimulanspaket. Senast i raden av varsel i Göingebygden är Ballingslöv som igår meddelade att de varslar ytterligare 50 medarbetare. Nu hoppas företaget visserligen slippa verkställa alla varsel men uppsägningar lär det bli om inte orderböckerna kvickt fylls på. Varslen och de efterföljande uppsägningarna (statistik visar att sju av tio varsel verkställs i slutänden) får effekter för de kommunala budgetarna. Ty ju fler arbetslösa desto lägre skatteintäkter till den kommunala kassan. Att göra prognoser om den framtida utvecklingen på arbetsmarknaden är vanskligt och därmed är det knivigt att göra prognoser om hur kommunernas ekonomiska utveckling kommer att bli. Detta gäller i såväl låg- som högkonjunktur. Därtill kommer in- och utflyttning och födelsenettot som påverkar skatteintäkter, kostnader och statsbidragens storlek. Men de skatteprognoser som Sveriges kommuner och landsting (SKL) är ändå vad kommunerna har att planera efter. Underlaget ger trots allt en fingervisning som gör att planeringen inte behöver ske i total blindo. För Hässleholms del ger skatteprognoserna för 2009 och de två efterföljande åren vid handen ett tapp jämfört med den budget som lades i höstas under vad som får betecknas som relativ enighet. I det stora sammanhanget så var skillnaden mellan den styrande kvintetten och oppositionen faktiskt marginella även om retoriken skvallrade om något annat. Den avgörande skillnaden var oppositionens förslag om en skattehöjning på 40 öre som skulle ge dryga 30 miljoner mer i den kommunala kassan. Detta på en budget som omsätter ungefär 2 miljarder kronor. Prognosen nu i februari ger också vid handen ett tapp jämfört med den prognos kommunens ekonomer upprättade i januari som baserade sig på skatteprognoser från december vilket visar på svårigheterna att prognostisera framtida utfall. Allra helst försvåras prognosmakandet av att finanskrisen och lågkonjunkturen är globala företeelser. Ju mer omfattande, desto svårare att sia om. Även om det kommer att krävas stor försiktighet i de kommunala utgifterna och att kommunalråden såväl som oppositionsrådet hoppas på utökade statsbidrag så är läget inte akut i Hässleholms kommun. Ekonomin är välskött sedan tidigare vilket gör kommunen mindre sårbar i nedgång även om det självfallet är kännbart med skattebortfall på mellan 30-90 miljoner kronor per år 2009 till 2011. Det måste ju kompenseras på något sätt, antingen via minskade kostnader eller ökade intäkter i form av statsbidrag. Vad gäller statsbidragen lär det komma utökningar. I längden kommer regeringen inte att kunna stå emot propåerna från kommunpolitikerna. Frågan är bara vilken storlek ökningen kommer att ha och när den kommer att komma. Samma dag som Hässleholms kommun gick ut med de nya försämrade ekonomiska förutsättningarna fanns en strimma av ljus i tunneln. Konjunkturinstitutets senaste barometer tyder på att läget i ekonomin kan ha stabiliserats (även om vissa sektorer fortsatt ser nedgångar) och att pessimismen hos bland annat hushållen och detaljhandeln minskat. Att hushållen blir aningens mer optimistiska är ett gott tecken. För mer optimism leder till ökad konsumtion och investeringar som kan hjälpa till att dra igång ekonomin. Något som så väl behövs. Citat: Ty ju fler arbetslösa desto lägre skatteintäkter till den kommunala kassan.