Dardan

Sverige är framtiden – Kosovo är rötterna

De kom hit som barn, är uppväxta i Hässleholm och pratar oftast svenska med varandra inbördes. Ändå identifierar de sig som kosovoalbaner och svenskar. Samtidigt. – I Sverige betraktas vi som kosovoalbaner och i Kosovo kallar de oss svenskar, konstaterar Dardan Rysha, 18 år. Identiteten som kosovoalban är viktig. Trots att de är många i Hässleholm är de ändå en minoritet. Det är viktigt att veta vem man är och var man kommer ifrån, att hålla ihop och hjälpa varandra. – Sverige är framtiden för oss men Kosovo är rötterna, förklarar 20-årige Samir Raka. Att kosovoalbaner har dåligt rykte i Hässleholm är de väl medvetna om. Samir berättar att man börjar märka det som tonåring. Som barn tänker man inte på det. – Man hör snacket, det sägs att den eller den hittade på den grejen och att han var kosovoalban, säger Samir. Han har flera förklaringar till gruppens delvis låga anseende bland många infödda svenskar i Hässleholm. En förklaring är naturligtvis att det, precis som inom andra grupper, finns kriminella kosovoalbaner i Hässleholm. – Då är det lätt för människor att dra alla över samma kam, konstaterar Samir. Största förklaringen, anser Samir, är att det kom så många kosovoalbaner på samma gång till Hässleholm. En stor grupp nya, främmande människor fick ögonen på sig av det omgivande majoritetssamhället. – När det kommer många räcker det med att någon hittar på skit för att alla ska bli syndabockar. – Av alla som kom hit kom det också med en del rötägg. De som var kriminella i Kosovo fortsatte med att vara det här, de blev inte kriminella bara för att de kom hit. – Jag känner ungefär 30 familjer som är kosovoalbaner. Av dem vet jag bara att två eller tre sysslar eller har sysslat med något kriminellt. De är alla överens om att det dåliga ryktet inte är bra. Det gör det svårt att komma in i samhället, svårt att söka jobb och så vidare. Samir berättar att han känner en stark press på sig själv att visa att han är bra. Ja, han känner att han måste visa sig lite bättre än andra. Alla tre umgås med infödda svenska kompisar och har alltid gjort. Just nu träffar de kompisar som inte tidigare haft med kosovo-albaner att göra. – De gillar oss och vi gillar dem. Det handlar om att ge folk en chans, berättar grabbarna. När jag frågar hur bilden ska förändras är de klara över svaret: – Det är bara vi själva som kan ändra på bilden av oss. Det är upp till oss att visa att vi är som andra svenskar fast att vi lever på olika sätt, konstaterar Samir. Sverige och svenskarnas förhållande till sina nya medborgare är inte utan problem. Invandringen efter andra världskriget har kraftigt ändrat befolkningssammansättningen. Sverige förvandlades på några årtionden till en mångkulturell nation. År 2007 hade nästan 1,6 miljoner personer av cirka 9 miljoner svenskar utländsk bakgrund. Detta gillas inte av alla och har skapat spänningar i samhället. Samtidigt kritiseras integrationspolitiken från flera håll för att vara misslyckad. Även diskriminering förekommer. Den som har utländskt namn kan ha svårt att få jobb. – Jag känner till en kille som sökte jobb. Han skickade in två identiska ansökningar, det enda som skilde var namnen. På ansökan med svenskt namn blev det napp, han blev kallad till intervju. Men inte på den andra, berättar Samir som är kritisk till den dåliga integrationen i Sverige. Som exempel tar han landets starkt segregerade miljonprogramsområden, som Rosengård och Rinkeby och vårt eget Ljungdala. – Bor man i ett sådant område blir det svårt att komma in i samhället, resonerar han.

Dagens fråga

Följer du någon tv-serie?

  • Ja (60%, 252 Röster)
  • Nej (40%, 166 Röster)

Antal röster: 418

Loading ... Loading ...