Prognos för skolan visar mindre underskott

Nu vill varken Pierre Månsson (FP) eller Anders Tell (S) i barn- och utbildningsnämnden dra förhastade slutsatser av detta utan avvaktar fler prognoser, den nästa således för årets första fyra månader. Enligt förvaltningschefen Kenth Olsson och ekonomichef Hans Thorsson beror underskottet, som utgör en procent av omslutningen, på i huvudsak tre faktorer: Ökade kostnader för gymnasieskolan då fler elever än beräknat valt friskola eller skolor i andra kommuner. Att de flesta skolområdena har underskott inom sin grundskoleverksamhet. Fortsatt stor behov av förberedelseklasser för invandrarbarn. – Det är uppenbart att vi nu ser effekter av de åtgärder som har vidtagits i flera skolområden. Man har anpassat verksamheten efter elevunderlaget, konstaterar Pierre Månsson. Även nästa år, trots ökade statliga bidrag till kommunen, blir det tal om besparingar i kärnverksamheten, klargör Månsson och Tell. Dessutom har nämnden ännu inte beslutat om de sparförslag som presenterats av förvaltningen och som ska börja gälla i år. Bland dessa förslag är det förändringar inom förskolan som, hittills, vållat störst protester från fackliga organisationer och föräldrar.