Klassikern Långa natten

Sport Enligt banläggaren ska de bästa orienterarna klara det här tuffa mandomsprovet på 108 minuter.
Sport • Publicerad 16 april 2009 • Uppdaterad 25 november 2021

Enligt banläggaren ska de bästa orienterarna klara det här tuffa mandomsprovet på 108 minuter. Snitthastigheten blir då sex minuter per kilometer i terrängen, fågelvägen. Ofattbart för de flesta! –Den här sträckan är den längsta av dem alla, förklarar den ansvarige banläggaren Roine Schölin från Örkelljunga. Det är den enda bana på herrsidan som är "rak", det vill säga inte har några skilda kontroller (gafflingar). Här har alla exakt samma bana. Det hör också till. Radiosportens direkttrapportering från denna närmast grymma sträcka har nästan blivit kult. Viskande reportrar finns alltid ute i skogen, Roine Schölin berättar, att den 18 km långa specialsträckan är en avancerad nattbana. Ja, den svåraste på årets Tiomila! –Jag råder verkligen löparna att försöka hålla koncentrationen uppe hela tiden. Vägvalsmissar kan bli ödesdigra. Man måste så att säga ha huvudet med sig hela tiden. Den tionde och sista sträckan är 16 km lång. Den springs i dagsljus på söndag morgon. En tuff bana som går i ungefär samma terrängparti som "Långa natten", men med andra kontrollpunkter. Det finns fyra banläggare. Roine Schölin har hand om herrbanorna samt är samordnare för allt med banorna. Han och de andra banläggarna har jobbat med detta sedan 2007. Själva det praktiska banläggarjobbet tog fart för ett år sedan, hand i hand med kartritningen. –I dag är det mycket extra att ta hänsyn till, när man lägger banor, säger Schölin. Det f inns ju en TV-bevakning av hela tävlingen, några sträckor har varvningskontroller, vissa tider måste passa in i varandra. Därför måste man kunna kompromissa lite. Jag tycker ändå, att det har gått ganska bra. Årets tävling avgörs i både vildmark och i ett gammalt odlingslandskap. Ungdomar och damer rör sig i mer odlingsmark, med små stigar. Herrarna bjuds på annan terräng. Där finns täta partier, där snittfarten går ner till ungefär sju minuter per kilometer. Fast i den öppna bokskogen går det väldigt snabbt. Sikten varierar mellan fem och 100 meter.. Det finns både långa och korta vägvalssträckor, gott om förändrade riktningar ute i skogen och en mängd gafflingar (skilda banor). I fjol låg Stora Tunas topplag på damsidan hela åtta minuter efter täten, när två av de fem sträckorna avverkats. Det såg illa ut för tjejerna från Borlänge. Men genom tre kanonlopp, av landslagsess, på slutet lyckades Tuna ändå vinna. –Det blir ingen lätt orientering på dambanorna heller. Orientering ända in i mål gäller, manar banläggarbasen.

Bertil Nilsson
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.