Georg Wallerstein hade alltid tid för de svaga och utsatta

Bohemen, prästen, stockholmaren, pappan och tänkaren Georg Wallerstein har lämnat denna värld för en annan.Han var född i Sofia församling den 15 mars 1942 som nummer två i en syskonskara på fyra. Modern Dagny gick bort på Georgs 18-årsdag och kort därefter uppdagades att han även hade en halvbror, vilken han sedan dess haft god kontakt med. Fadern "Bela" Wallerstein, ungersk jude, lämnade Budapest för Stockholm 1930 för att aldrig återvända. Georg Wallersteins stora intresse för klassisk pianomusik kom sig naturligtvis av att Bela under hela sitt liv livnärde sig som pianist. Det centraleuropeiska och judiska arvet märktes även tydligt hos Georg för de som kände honom. Redan i yngre tonåren funderade Georg på existentiella frågor och han valde att gå en, i hans sammanhang och som omgivningen uppfattade det, annorlunda väg och läsa teologi. Studiegången blev inte spikrak utan det tog honom tolv år att bli färdig präst. Förutom teologistudier, ägnade han dessa år åt att läsa in en kandidatexamen i historia och studera i Strasbourg. Georg Wallerstein jobbade även för hemlösa på stadsmissionen i Malmö och som lastbilschaufför på heltid vid en kvar under några år. Den otvivelaktigt viktigaste personen i Georg Wallersteins senare halva av livet var hans hustru Agneta, född Hägglund. De gifte sig den 3 augusti 1974 och fick, förutom fyra barn vilka Georg var omåttligt stolt över, drygt 30 år tillsammans. De fann stor trygghet hos varandra och blev tillsammans ett mycket färgstarkt par. Efter en kort tid som pastorsadjunkt i Malmö kom han till Sjöbo där han hade sin första längre verksamhetsperiod. Mellan åren 1983 och 2004 var Georg komminister i Vankiva där han trivdes ypperligt som andlig tjänare åt folket i bygden. Han uppskattade människorna och den starka gemenskapen som fanns i landsortsförsamligen och som han själv också bidrog till att skapa. I Vankiva blev han känd som en annorlunda präst med egen stil, som förutom att han talade utpräglat stockholmsmål hade djupsinniga predikningar med filosofiska och spirituell prägel. Georg var bergfast i sin tro och fullständigt övertygad om att han skulle möta sin frälsare när hans liv tog slut. En stor del av sin fritid ägnade han åt att översätta tyska texter av den moderne mystikern benedikternmunken Anselm Grün. Vidare hade Georg ett genuint intresse för mat och ordnade gärna med stora kalas. Friluftsintresset visade sig bland annat i att han var en av initiativtagarna till den livaktiga scoutföreningen Malvan. Georg Wallerstein kunde nog vara svår att förstå för personer som inte tog till sig hans öppna, temperamentsfulla, lite grova men mycket humorfyllda stil. Han brydde sig ringa om vad andra tyckte om honom, på gott och ont. Få personer i vår stressade tid är så vänfasta som Georg var. För möten med utsatta, svaga, andra behövande och självklart även för sina vänner fanns alltid tid. Mot slutet ställde han ofta den retoriska frågan: "Vad är det egentligen som betyder något för oss människor?" och efter en typisk georgsk tankepaus svarade han sedan själv, "Jo, det är ju vännerna!" Närmast anhöriga är barnen Karl-Henrik, Johan, Erik och Maria.