På jakt efter krigets spår
Den gångna helgen söktes området åter igenom på jakt efter spår. Riksantikvarieämbetet, polisens tekniska rotel, entusiaster och bybor var med. – Vi har bland annat hittat en kamaxel och delar av kylare till motorn. Vi har även hittat en del stämplade detaljer och en målad bit med text på samt en hel del ammunition i form av patronband säger arkeolog Bo Knarrström från Riksantikvarieämbetet, som lett sökningen.
Här gäller andra förutsättningar än när ett slagfält undersöks. – I och med att bombplanet exploderade upphör ordning och logik att gälla, säger Bo Knarrström, som fascineras över hur den ammunition som i andra världskrigets ödestimmar packades av brittiska arbetare på en flygplats i England kom att hamna i en skogsglänta med vitsippor på Linderödsåsen i Skåne 65 år senare. – Engelska plan var verkligen high tech. Det var aluminium, plexiglas, segelduk, gummi och stål.
Det brittiska planet blev beskjutet av tyskar och vände åter in över svenskt territorium, men träffen var allvarlig. Piloten som körde var den ende som överlevde, övriga sex besättningsmän dog. En var redan död i planet och övriga beordrades att hoppa ut med fallskärm över havet vid Åhus för att rädda sig. Tre av dem påträffades omkomna. Piloten hann hoppa ut innan kraschen och landade i Ilnestorp där han blev internerad, utspisad och omhändertagen av ortens flyglottor. Besättningsmannen som redan var död i planet har aldrig påträffats och det är bland annat därför som polisens tekniska rotel är på plats. – Vi bistår med identifieringar, många gånger är det bara en benbit eller något annat. Arkeologin och vi gör i mångt och mycket samma saker. Ja, vi vill ju gärna veta vem den skyldige är också, säger Mats Hägg, kriminalkommissarie och operativ chef för tekniska roteln hos Skånepolisen. – Vi bistår även med undersökning av ammunition. Men vi lär oss av varandra vad gäller sökmetoder och dokumentation, berättar Mats Hägg.
På plats finns även Nicklas Östergren som ända sedan barnsben intresserat sig för gamla flygplan. Just nu håller han tillsammans med entusiaster i föreningen FLC på att bygga upp ett museum i halländska Morup. – Under andra världskriget slog 330 utländska flygplan ner i Sverige. Historien kring de här planen ingår inte i de statliga uppdragen att dokumentera, det räknas inte som svensk flygplanshistoria, det faller utanför och därför är det så viktigt att dokumentera detta, säger Nicklas Östergren, som samlar in historiska foton, flygplansdelar och ögonvittnesskildringar. – Jag har en även en speciell koppling till det här planet. Min morfar körde taxi i Hörby och natten som planet kraschade körde han hit redaktören Anton Rydle från Skånska Dagbladet. Jag minns att jag tjatade och en dag körde vi hit. Helt plötsligt blev historien verklighet, till skillnad från den historian jag läste i skolan. Jag minns den känslan, säger Nicklas Östergren.
Och minns det gör även Henry Nilsson. 1944 var bondsonen från Pärup pjäschef på LV4 i Malmö och placerad i Ilstorp. Nu är han tillbaka på nedslagsplatsen. – Halva batteriet åkte hit. Andra dagen blev det min tur. Redan då hade kringboende plockat undan mycket av skrotet från flygplanet. Det var fruktansvärt, den här kratern. En hemsk upplevelse. Det var makabert, usch, säger Henry medan han går in mot kratern, som fortfarande syns tydligt. – Det var inte så mycket skog då som nu. Min farfar var bysmed i Pärup. Han cyklade hit. Sedan hade han lite metallbitar med sig hem som låg på fönsterkarmen i smedjan minns jag, säger Henry.
