Svensken ser sig själv som ärlig

För första gången har en så kallad CTT-undersökning genomförts i Sverige, en vetenskaplig metod för att undersöka värderingar. I korthet går undersökningen till så att de tillfrågade får svara genom att välja tio värdeord från en lista med 100. Svaren rankas därefter och resultatet blir en topplista, alltid lika populärt i de här sammanhangen. Det handlar om allt från individens personliga värderingar till hans eller hennes förhoppningar på det egna samhället eller arbetsplatsen. CTT är utarbetat i USA och används ofta inom företag och organisationer men det senaste året har det också gjorts nationella undersökningar. När svenskarna får välja sitt personliga värdeord hamnar ärlighet överst på listan, vilket skiljer oss från andra länder. Både amerikanen och dansken sätter familjen högst, medan islänningarna svarar ansvarighet (accountability), sannolikt ett resultat av den havererade isländska ekonomin. Metoden som använts i undersökningen är ganska "fiffig", tycker Jonas Edlund, docent i sociologi vid Umeå universitet och som forskar om värderingar och attityder i samhället. Han påpekar dock att värderingarna som kommer fram i undersökningen inte gäller för alltid. Förändringar i konjunkturer och samhällsklimat eller dramatiska händelser som uppmärksammade brott och naturkatastrofer får folk att ändra sina värderingar. Dessutom är orden och översättningarna i sig inte helt oproblematiska, understryker han. – I engelskan är det inte något problem att använda ordet power. Men på svenska blir inflytande för svagt och här har ordet makt en otroligt negativ laddning. I USA är ordet welfare (välfärd) oerhörd negativt och amerikanerna gör direkt kopplingen till socialbidragstagare som utnyttjar systemet. Tyskarna använder inte heller beteckningen välfärdsstat, de använder ordet sozialstaat, säger Jonas Edlund.