Årets soprum föredöme

– Extra roligt är ju att det är Renhållarna som hämtar soporna som utsett soprummet till kommunens bästa, konstaterar Lars Johansson. Det var 2006 som Lars Johansson insåg att något måste göras. Det slarvades en hel del med sorteringen. Då fanns det 19 luckor utanpå soprummet och de boende öppnade bara luckan och slängde in påsen i ett kärl när de gick förbi och ofta var det helt fel. – Jag föreslog bostadsrättsföreningen att något måste göras och efter en del diskussioner blev det en majoritet för en förändring. Vi gjorde själva jobbet och totalt kostade förändringen 18 000 kronor.

Nu får alltså de boende gå in i det väl tilltagna soprummet där det finns 36 kärl för samtliga fraktioner så det är ingen risk att något kärl blir överfullt. Kärlen för trädgårdsavfall står utanför byggnaden. Så när någon skall rensa i rabatten är det bara att hämta en tunna och lägga skräpet där. Men grovsopor får de boende själv köra iväg till tippen i Vankiva. – Är det felsorterat, att någon slängt en stor påse i t ex brännbart brukar jag titta i påsen och det går ju ofta spåra vem som kastat skräpet. Då får dom ha tillbaka påsen för att sortera bättre. Och är det någon som sätter in en stor papplåda så sparkar jag ut den. Den som slängt papplådan brukar ganska snabbt känna igen där den ligger utanför soprummet. Stora kartonger skall vikas ihop och läggas snyggt i de vagnar som finns för ändamålet, säger Lars Johansson. En fläkt i taket hjälper till med att hålla en bra lukt i lokalen men även om man "kör ner näsan" i kärlen för plåtburkar där det varit hund-och kattmat och makrillfiléer så luktas inget. Och burkarna ser väldigt väldiskade ut. Det är endast kärlen med organiskt material som hålls stängda. – Sommartid diskar jag dessa kärl efter varje tömning för att det inte skall samlas en massa larver och flugor och för att det inte skall bli någon lukt. Och visst har sorteringen blivit betydligt bättre. Tidigare hade vi sex tunnor för deponi, nu har vi en, säger Lars Johansson.